Detta är en studie i hur barn ser på och upplever fenomenet popularitet. Vad innebär det att vara populär, och vilka egenskaper kopplar de samman med fenomenet. Genom en kvalitativ undersökningsmetod där fyra gruppintervjuer utförts så visar det analysen av materialet att popularitet – precis så som tidigare forskning framhåller – är ett komplext fenomen som kan ta olika uttrycksformer beroende på sammanhang och påverkande faktorer. Studien har utgått från en teoretisk utgångspunkt där barn ses som sociala aktörer som medvetet skapar och organiserar sin tillvaro. Popularitet har tolkats som ett fenomen skapat mellan individ och grupp. Den sammanfattade bilden av fenomenet popularitet är att det anses eftersträvansvärt, då det ger social status och inkluderar, men att det också uppfattas som en maktposition där makten inte alltid utövas på ett uppskattat sätt. Något som även framkom i undersökningen var att ekonomiskt välstånd anses som en av de tydligaste framlyfta statusfaktorerna. Ur ett pedagogiskt perspektiv är denna studie intressant, då popularitet lyfts fram som en stor del av barns vardag, vilket gör det till ett väldigt relevant ämne.

Sammanfattning Det övergripande syftet med denna uppsats var att undersöka hur popularitet och statushierarkier visar sig bland elever på låg- och mellanstadiet på idrottslektioner. Uppsatsens metod innefattade intervjuer med idrottslärare och observationer av idrottslektioner. Tidigare forskning inom ämnet popularitet och status har visat på att grupperingar består av statushierarkier, där elever får olika statuspositioner beroende på hur populära de anses vara. Detta visade sig även i våra intervjuer i att eleverna strävade efter att uppnå en så hög position i gruppen som möjligt. Vi använde teorier från Goffman och Bourdieu för att förklara varför elever framställer sig på olika sätt samt hur distinktioner, kapitalformer och habitus kan förklara och påverka det sociala samspelet i avseende popularitet och status bland elever i olika grupperingar. Slutsatsen var att det är viktigt för elever i låg- och mellanstadiet att vara populära och inneha hög status. Därtill visade det sig att popularitet är ett fenomen som uppstår i interaktion mellan och inom grupper av individer samt att det finns olika typer av popularitet beroende på vilken grupp eleven vill få tillträde till och vara populär i.

This thesis has been written with the intention of investigating a commercial lending library to be found in Stockholm in the first decades of the nineteenth century. We chose this subject because it is a relatively unexplored area. Furthermore, we were curious to know what books could be found in the library. The lending library was run as a business thus giving a good indication of the contemporary reader's taste in literature. The lending library that we chose had a total of three thousand titles in those of its catalogues that have survived to the present day and was run by a woman called Eva Unander. We started by registering all the catalogued titles from our chosen library in the Royal Library's database SB17, which includes all printed matter between 1700-1829. The relevant information discovered was fed into a database, after which we have tried to make an interpretation and analyse the results of our interpretation from different standpoints. We discovered that many of the authors were anonymous, perhaps because writing novels was not held in high esteem. The library contained mostly fiction and the inflow of books in translation came mostly from Germany. Many of the named writers have no place in literary history today but have been forgotten. The laws regarding the freedom of the press of 1810-1812 gave people in the world of books far greater freedom. The library had many books in popular genres such as horror, piracy and family chronicles. We have also investigated the archives to find out about the person Eva Unander and follow her own personal history. / Uppsatsnivå: D

<p><p>Syfte och frågeställningar<p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att belysa elevers tankar och erfarenheter, i år fem, kring popularitet i skolan. Frågeställningar:<p> </p><p>-Vad är utmärkande för en populär elev i år fem?<p> </p><p>-Vilka skillnader och likheter finns det mellan populära pojkar respektive populära flickor?<p> </p><p>-Är det viktigt att vara medveten om de sociala koderna som råder i skolan för att bli populär?<p> </p><p>-Kan popularitet vara något negativt?<p> </p><p>Metod<p> </p><p>Kvalitativa intervjuer har använts som metod i denna studie. Tio elever från samma fritidsgård och som alla går i år fem har deltagit i studien med målsmans medgivande. Urvalet gjordes i samarbete med föreståndarna på den aktuella fritidsgården utan specifika urvalskrav förutom ålder och intresse att delta. Intervjuerna var inte strukturerade men följde samma frågeguide. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av teorin symbolisk interaktionism.<p> </p><p>Resultat<p> </p><p>Resultatet visar att man kan vara populär på många olika sätt. Det som återkommer är att det är de som är lite kaxiga och vågar ta för sig som i störst utsträckning beskrivs. Exempel på andra återkommande egenskaper är att vara rolig, vara först med nya saker och vara bra på att spela fotboll. Det finns både likheter och skillnader mellan pojkar och flickor. Att ha snygga kläder tillskrivs både könen. Exempel på skillnader är att pojkarna ska vara bra på tv-spel medan flickorna ska se bra ut. Att vara medveten om det sociala spelet och att inte vara udda är viktigt för att inte hamna utanför i skolan. Dock säger inte detta att popularitet är något som alla elever strävar efter, då popularitet bland annat kan innebära press från omgivningen.<p> </p><p>Slutsats<p> </p><p>Slutsatsen är att det går att se tendenser till mönster inom ämnet popularitet med studiens frågeställningar som ram. Däremot måste undersökningen ses utifrån sitt sammanhang, då urvalet är för litet för att resultaten ska gå att generalisera, även om tidigare forskning styrker resultaten. Det finns faktorer som har påverkat studiens tillförlitlighet, trots detta så anser vi att studiens syfte och frågeställningar har besvarats på ett trovärdigt sätt.<p> </p><p> </p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p>

Idenna uppsats granskades de fem populäraste sociala nätverksspelen på den sociala nätverkstjänsten Facebook. Syftet var att genom att studera speldesignsmönster urskiljaeventuella skillnader mellan sociala nätverksspel och andra digitala spel. Dessa skillnader analyserades för att kontrollera om de kunde vara bidragande faktorer till sociala nätverksspels popularitet. Avslutningsvis skapades och lanserades två spelprototyper där den ena utrustades med några av de spelmönster som uppmärksammats i undersökningen, medan den andra spelprototypen helt saknade dessa spelmönster. De båda spelprototyperna lanserades samtidigt på den sociala nätverkstjänsten Facebook.

Med denna uppsats har jag ämnat att undersöka det skifte i popularitet och berömmelse som har skett mellan Diego Rivera och Frida Kahlo, vilka var ett par under stora delar av sina respektive liv. Vid tiden då de verkade var Rivera den mest erkände av de båda, men med 1900-talets senare hälft har Kahlos berömmelse kommit att bli vidsträckt. Detta skifte har jag undersökt genom att studera konstnärernas liv och konstnärskap i ljuset av såväl nationella som internationella omständigheter vid tiden för konstnärernas verkande, och därefter studerat åren som följer deras död. Då har jag återigen tagit hänsyn till internationella såväl som nationella perspektiv, och faktorer såsom stil, politik och kulturella företeelser har undersökts för att klarlägga hur, när och varför detta popularitetsskifte sker.

Vi vill med denna studie bidra till att förstå hur barns status och popularitet påverkas av kläder i grundskolan. Våra resultat visar att kläder påverkar popularitet och status i ett komplext samspel med andra faktorer, såsom beteende och umgänge. Kläder börjar bli viktigt för status och popularitet någon gång under mellanstadiet. Det är då barnen börjar bry sig om sin egen, och andras, klädsel. De måste förhålla sig till ett socialt spel där bl.a. kläder påverkar barnets position i statushierarkin på skolan. Hur barnen gör detta kan variera och vissa försöker ställa sig utanför ”popularitetstjafset”, medan andra tar till förtryckande taktiker för att själva stiga i status. Vi har undersökt detta genom att intervjua sju ungdomar i åldrarna 15-18 år om deras upplevelser i mellan- och högstadiet. Dessa intervjuer har vi sedan tolkat med en fenomenologisk analysmetod för att kunna förstå hur barnen upplever att kläder påverkat dem. För att tolka våra resultat har vi använt Goffmans dramaturgiska perspektiv och Adler &amp; Adlers beskrivning av klickar. En artikel som betytt väldigt mycket för oss under planerandet av denna studie är Jon Swains artikel The Right Stuff som utforskar hur klädsel påverkar barnen i en brittisk mellanstadieskola. / The purpose of this stydy is to contribute to the understanding of how clothing affects the popularity among children. Our results show that clothing affects popularity and status i a complex interaction with other factors, such as behaviour and associates. Clothing becomes an important factor for popularity sometime during the ages middle school. This is when the children begin to care about theirs, and others, clothing. They have to relate to a social game where clothing affects their position in the status hierarchy. How they relate to this game may vary and some of them try not to compete for popularity, while others act opressively in order to gain status. We have studied this by interviewing youths ages 15-18, on their experiences during junior school. We have interpreted these interviews with an phenomenological method of analysis in order to understand how the youths experience the effects of clothing. We have used Goffmans dramaturgical perspective and Adler &amp; Adlers description of clique dynamics in order to better understand this phenomenon. Jon Swains article The Right Stuff has proven to be of great aid during the planing of our stydy. In his article he explores how clothing affects the children in a junior school in england.

Syfte och frågeställningar  Syftet med uppsatsen är att belysa elevers tankar och erfarenheter, i år fem, kring popularitet i skolan. Frågeställningar:  -Vad är utmärkande för en populär elev i år fem?  -Vilka skillnader och likheter finns det mellan populära pojkar respektive populära flickor?  -Är det viktigt att vara medveten om de sociala koderna som råder i skolan för att bli populär?  -Kan popularitet vara något negativt?  Metod  Kvalitativa intervjuer har använts som metod i denna studie. Tio elever från samma fritidsgård och som alla går i år fem har deltagit i studien med målsmans medgivande. Urvalet gjordes i samarbete med föreståndarna på den aktuella fritidsgården utan specifika urvalskrav förutom ålder och intresse att delta. Intervjuerna var inte strukturerade men följde samma frågeguide. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av teorin symbolisk interaktionism.  Resultat  Resultatet visar att man kan vara populär på många olika sätt. Det som återkommer är att det är de som är lite kaxiga och vågar ta för sig som i störst utsträckning beskrivs. Exempel på andra återkommande egenskaper är att vara rolig, vara först med nya saker och vara bra på att spela fotboll. Det finns både likheter och skillnader mellan pojkar och flickor. Att ha snygga kläder tillskrivs både könen. Exempel på skillnader är att pojkarna ska vara bra på tv-spel medan flickorna ska se bra ut. Att vara medveten om det sociala spelet och att inte vara udda är viktigt för att inte hamna utanför i skolan. Dock säger inte detta att popularitet är något som alla elever strävar efter, då popularitet bland annat kan innebära press från omgivningen.  Slutsats  Slutsatsen är att det går att se tendenser till mönster inom ämnet popularitet med studiens frågeställningar som ram. Däremot måste undersökningen ses utifrån sitt sammanhang, då urvalet är för litet för att resultaten ska gå att generalisera, även om tidigare forskning styrker resultaten. Det finns faktorer som har påverkat studiens tillförlitlighet, trots detta så anser vi att studiens syfte och frågeställningar har besvarats på ett trovärdigt sätt.

The overall purpose of this essay is to come to a deeper understanding about videos in the Youtube beauty community by using a mixture of qualitative and quantitative methods. By answering the main questions of the essay which are; What quantitatively measurable components are there in the videos that can be seen as contributing factors leading to the fact that some generate more views that others?; Is there a set mold for success containing certain aspects that a video must have to stand out?; What correlations can be found between the two categories of analysis and how do these potential correlations affect the popularity of the video? and What effects do specific components on the level of popularity of the video?, we’ve been able to distinguish differences as well as similarities on both qualitative and quantitative levels. We have also seen that using the two methods together have enabled us to reach more profound results. The main result that we have found on a quantitative level is that there are obvious correlations between a high level of popularity and a good visual quality. What we have also concluded, on a qualitative level, is that it is not sufficient to simply provide this type of quality to reach a high level of popularity, the beauty guru also need a high level of commitment and a genuine desire to interact with the viewer in order to generate views. / Det övergripande syftet med uppsatsen är att genom såväl kvantitativ som kvalitativ innehållsanalys försöka skapa en djupare förståelse för vad det är i videor inom kategorin beauty community på Youtube som genererar visningar. Genom att besvara de frågeställningar som studien bottnar i; Vad finns det för kvantitativt mätbara komponenter i videorna som kan ses som bidragande faktorer till att vissa får fler visningarna än andra?; Finns det en mall för framgång där vissa komponenter måste ingå för att en video ska kunna sticka ut från mängden?; Vilka samband kan urskiljas mellan de två analyskategorierna och hur påverkar de eventuella sambanden populariteten? samt Hur kan specifika komponenter påverka populariteten?, har vi lyckats urskilja både skillnader och likheter på såväl kvantitativ som kvalitativ nivå. Vi har även sett att de två metoderna har kompletterat varandra väl och lett till ett mer djupgående resultat. Det övergripande resultat vi har kommit fram till på kvantitativ nivå är att det finns tydliga samband mellan popularitet och god visuell kvalitet i videorna. Vidare har vi även, på kvalitativ nivå, kunnat konstatera att det inte enbart är tillräckligt med denna typ av kvalitet utan det krävs att den är kombinerad med hög engagemangsnivå och en önskan att interagera med tittaren från beauty guruns sida för att videon ska generera visningar.

Detta examensarbete handlar om faktorer hos skolbarn i årskurs tre som ger hög status/popularitet i den egna klassen. Syftet är att skapa en bild av hur elever ser på popularitet och status samt belysa vad som gör att vissa elever anses ha högre status bland klasskamraterna än andra. I syftet ingår också att ta reda på om det finns skillnader mellan pojkars och flickors syn på hög status. Vi har utgått från följande frågeställningar: Vad eller vilka faktorer ger elever hög status/popularitet i skolklassen? Finns det skillnader mellan vad som ger pojkar respektive flickor hög status/popularitet och i så fall vilka är då dessa skillnader? Undersökningen är genomförd i två klasser i årskurs tre. För att besvara frågeställningarna har vi använt oss av både kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har observerat eleverna i skolmiljön, genomfört en enkätundersökning, samt intervjuat åtta elever. Med hjälp av tidigare forskning kring barns sociala liv och personligheter, sociometri, biologi samt genusforskning ser vi att resultatet av vår undersökning gett följande kategorier: många kompisar i klassen, vara en bra kompis, utseendets roll och att ha fina saker samt många begåvningar leder till hög status. Resultatet pekar även på att det finns skillnader mellan pojkar och flickor. Dessa skillnader rör sig om egenskaper som kan karakteriseras som traditionella könsroller.