Syftet med studien är att få en djupare förståelse för elevers motivation till skolarbete kontra sin specialidrott. Vidare är syftet att undersöka om elevers grupptillhörighet påverkar motivationen och deras arbetsinsats för skolarbetet. Denna studie redogör för forskning om elevers förhållningssätt till lärande och vikten av meningsfulla möten i skolan och dess betydelse för motivationen. Vidare lyfts forskning om pojkars förhållningssätt till skolan samt kamrateffekter när det gäller motivation och prestation i skolan. Detta jämförs sedan mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet. Studien har genomförts med kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har använts. Totalt har 5 elever intervjuats med syfte att ta del av elevernas tankar och perspektiv i frågan. Resultaten i denna studie visar att det finns flera faktorer som påverkar elevernas motivation och prestation till skolarbete och sin specialidrott. Eleverna lyfter fram målen, de goda relationerna till lärarna och tränarna samt kamraternas betydelse för motivation och prestation. Resultaten visar även en skillnad vad gäller elevernas inre och yttre motivation. Eleverna drivs mer av den inre motivationen när det gäller specialidrotten än vid skolarbete. Vidare kan också sägas att det finns ett tydligt samband mellan inställning, den tid man lägger ner och prestation.

Syftet med studien är att utforska och förtydliga vad likvärdighet idag uppfattas som hos skolans huvudmän, rektorer och lärare, samt hur likvärdighet eftersträvas inom grundskolan. Det finns en önskan om att uppmärksamma en problematik med strävan efter minskade resultatskillnader mellan elever som verkar motsäga likvärdighetsmålet att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt. Studien har utförts i Linköpings kommun där huvudmän, rektorer och lärare inom grundskolans högstadie har intervjuats. Likvärdighet definieras av respondenterna som att ge alla elever samma möjlighet och samma chans. Detta genom en lyckad skolgång för att nå kunskapskraven samt möjlighet till maximal utveckling. Resultaten visar att små resultatskillnader mellan elever och mellan skolor inte eftersträvas, utan varje elevs maximala utveckling anses viktigare för likvärdigheten. Mätningar av elevers utveckling/progression är idag problematiskt, men enligt respondenterna vore det ett bättre mått på likvärdighet. Ett övergripande likvärdighetsmål för skolan är att alla elever ska nå de grundläggande målen, vilket sker genom extra resurser till svagpresterande elever. Högpresterande elevers behov förbises oftare.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare upplever att kamrateffekter visar sig i klassrummet, och hur de påverkar deras upplevda möjligheter att bedriva undervisning i svenska. Särskilt fokus låg på att belysa hur kamrateffekter påverkar lärares didaktiska val, och vad konsekvenserna av kamrateffekter blir i klassrummet. För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med lärare, där de fick besvara frågor skriftligt. Resultatet av intervjuerna visade att samtliga lärare upplevde att kamrateffekter påverkar deras möjligheter att undervisa, där särskilt elevsammansättningen framstod vara särskilt betydelsefull. Lärarna hade olika sätt att förhålla sig till kamrataffekter där de anpassade sina didaktiska val utifrån sina förutsättningar och inställning till situationen. Medan positiva kamrateffekter förefaller möjliggöra för en kommunikativ och språkande undervisning, framstår negativa kamrateffekter ha en begränsande effekt. Elevgruppen verkar både möjliggöra och begränsa lärarens möjligheter att bedriva undervisning, där läraren får anpassa sina val utifrån elevgruppen.

Det sociala livet i skolan är ett viktigt inslag i elevers vardag och på deras arbetsplats. Idealt sett erbjuder gymnasieskolan en möjlighet att skapa relationer och mening på en plats utanför många elevers uppväxtområde, och är således en plats väl lämpad för integrering av unga med vitt skilda bakgrunder och erfarenheter. Det är möjligt att problematisera hur väl detta ideal infrias, och det krävs ingen lång vistelse på en gymnasieskola för att bilden av ett grupperat fält ska träda fram. Detta arbete fokuserar elevers upplevelse av grupperingar i gymnasieskolan, hur grupperingarna framträder, vilka faktorer elever upplever som betydande för dess tillkomst samt vilka konsekvenser de får för elevers syn på utbildning och framtiden. Tolv intervjuer har genomförts med elever på ett högskoleförberedande program vid en större gymnasieskola i Malmö. Studien anlägger Bourdieus kapitalteori för att analysera hur elevers bakgrund och tillvaro kontinuerligt spelar in i konstruktionen av själv och mening i skolan. Resultatet av studien bekräftar att grupperingar i gymnasieskolan är betydande, och de mest bidragande faktorerna som framkommit ur deltagarnas berättelser kan tematiseras som ambitionsnivå, kön och etnicitet samt mönster från grundskolan. Det framkommer också att dessa grupperingar ger upphov till olika kulturer inom en skola eller klass, vilka i förlängningen riskerar bevara ojämlikhet mellan elever som kommit till av olika uppväxtvillkor och erfarenheter av en ojämlik grundskola.