Syftet med studien är att utforska och förtydliga vad likvärdighet idag uppfattas som hos skolans huvudmän, rektorer och lärare, samt hur likvärdighet eftersträvas inom grundskolan. Det finns en önskan om att uppmärksamma en problematik med strävan efter minskade resultatskillnader mellan elever som verkar motsäga likvärdighetsmålet att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt. Studien har utförts i Linköpings kommun där huvudmän, rektorer och lärare inom grundskolans högstadie har intervjuats. Likvärdighet definieras av respondenterna som att ge alla elever samma möjlighet och samma chans. Detta genom en lyckad skolgång för att nå kunskapskraven samt möjlighet till maximal utveckling. Resultaten visar att små resultatskillnader mellan elever och mellan skolor inte eftersträvas, utan varje elevs maximala utveckling anses viktigare för likvärdigheten. Mätningar av elevers utveckling/progression är idag problematiskt, men enligt respondenterna vore det ett bättre mått på likvärdighet. Ett övergripande likvärdighetsmål för skolan är att alla elever ska nå de grundläggande målen, vilket sker genom extra resurser till svagpresterande elever. Högpresterande elevers behov förbises oftare.

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka anledningar till resultatskillnader mellan pojkar och flickor inom svenskämnet. Vi har kontinuerligt under vår ämneslärarutbildning observerat och fått ta del av genomgående resultatskillnader mellan pojkar och flickor på högstadie- och gymnasienivå. Då vi i våra framtida lärarroller förväntas och ämnar bedriva en utbildning med lika förutsättningar för alla valde vi att undersöka föreliggande problematik mer ingående. Med detta som grund har vi formulerat följande forskningsfrågor: Vilka genusrelaterade skillnader ser lärare i sin svenskundervisning? Vad anser elever och lärare att dessa eventuella genusrelaterade resultatskillnader beror på? I våra förberedelser har vi studerat tidigare forskning och teorier beträffande skolmässiga skillnader mellan pojkar och flickor. Forskningen och teorierna är av nationellt och internationellt slag. Vårt material består av åtta informanter, lärare och elever, från två olika högstadieskolor. Informanterna intervjuades individuellt i semistrukturerade intervjuer och insamlat material resulterade i tre teman som vi valde att dela in i följande kapitel: motståndskultur, pojkars och flickors läsning samt könskonstruktion och normer. Resultat från materialet visar att det finns fördomar och normer gällande pojkars och flickors beteenden i skolan som reproduceras i praktiken. Varken forskning eller informanter uttrycker att biologiska skillnader genererar resultatskillnader mellan könen utan menar istället att det är sociala konstruktioner och förväntningar som väger tyngst. Materialet visar även att det är i pojkars läsförståelse och motståndskultur gentemot skolan som den största problematiken ligger i relation till skolresultat. Informanterna anger genomgående att pojkar läser mindre och att detta bland annat beror på undervisningens utformning och att pojkar redan tidigt förväntas engagera sig mindre i skolan än flickor. Utifrån insamlat material når vi bland annat slutsatserna att resultatskillnader mellan pojkar och flickor beror på pojkars tidiga motstånd till läsning och samhälleliga förväntningar som reproduceras i pojkars skolmässiga motståndskultur.

Syftet med denna undersökning är att få kunskaper om skillnader i läsförståelse som existerar mellan pojkar och flickor. Detta görs genom analys av resultat från ett läsförståelseprov. Undersökningen analyserar hur skillnaderna ser ut mellan grupperna generellt men även med avseende på olika läsprocesser, uppgiftsformat och texttyper. Materialet består av ett läsförståelseprov som genomförts av 520 elever i årskurs 7 inom ramen för LISA-projektet vid Karlstads universitet. Undersökningens resultat visar att flickorna presterade bättre än pojkarna på provet som helhet och på samtliga undersökta aspekter. De största skillnaderna fanns på uppgifter som mäter förmågan att tolka text samt de uppgifter där eleverna själva behövde skriva sitt svar, constructed response-uppgifter. Små skillnader fanns på uppgiften som prövade förmågan att reflektera och utvärdera text och på de uppgifter som var av flervalsformat, multiple choice-uppgifter. De uppgifter som visade minst skillnader mellan grupperna var de som baserades på icke-löpande text, denna skillnad var även den enda som inte var statistiskt signifikant. Detta skulle kunna förklaras genom bristande motivation men även genom textens innehåll som skulle kunna kategoriseras som pojkvänligt. Gällande uppgiftsformat bekräftar resultaten det som tidigare forskning har visat: CR-uppgifter gynnar flickornas resultat. I kontrast till detta skiljer sig resultatskillnaderna fördelat på läsprocess från tidigare mätningar som istället visat störst skillnader på processen reflektera. Detta skulle kunna förklaras av att det analyserade provet består av en stor andel multiple choice-uppgifter istället för constructed response-uppgifter. / The aim with this study is to acquire knowledge of differences in result between boys’ and girls’reading comprehension. This is made by analyzing the results from a test on reading comprehension. The study analyzes the general differences between the genders but also how the results differ based on difference aspects of reading, task formats and text types. The material consists of a test on reading comprehension that has been performed by students in the seventh grade within the frames of the LISA-project at Karlstad’s university. The results of the study show that the girls outperformed the boys both on the test as a whole but also on all of the analyzed aspects. The biggest differences were found on tasks that measure the students’ability to interpret the text. Big differences are also found on constructed response tasks. Thesmallest differences are found on tasks that measure the students’ ability to reflect on the textand the multiple-choice tasks. Small differences were found on tasks that were based on non- continuous texts. This was also the only difference that was not statistically significant. Thiscould be explained by lack of motivation but also by the text’s content which could be labeledas boy-friendly. The result regarding task format confirms what earlier research has shown. CR-tasks favor the girls’ results. In contrast to this, the result differences based on different aspects of reading showed small differences on the aspect reflect which in earlier research has been the aspect with the biggest differences. This could be explained by the construction of the analyzed test which is constructed of mostly MC-tasks rather than CR-tasks.