<p>Syftet med mitt arbete är att undersöka elevers inställning till sitt lärande under ensemblespelet i musikundervisningen relaterat till deras erfarenheter av fritidsmusicerande. Skiljer sig synen på ensemblespelet beroende på arten av elevens fritidsmusicerande? Får alla elever en chans att utvecklas i sitt musicerande? Spelar valet av låtar in i elevernas syn på momentet? Jag har i första hand använt mig av en kvalitativ studie, där jag intervjuat elever om deras uppfattningar av ämnet. De resultat jag fick fram visar på att de elever jag intervjuat som på fritiden musicerar i grupp inte ges samma förutsättningar att utvecklas under skolans ensemblespel, som de elever som endast musicerar på egen hand eller de elever som inte alls musicerar. Angående låtrepertoaren så anser eleverna att låtarna fungerar, men de elever som på fritiden spelar i grupper efterlyser större genrebredd och svårare material. I diskussionen har jag analyserat resultatet utifrån vad tidigare forskning visat, och även diskuterat utifrån mina egna erfarenheter och min kommande roll som lärare. Jag diskuterar även om den stora skillnaden i hur olika elever får möjlighet att utvecklas under ensemblespelet ligger i om de är vana vid en formell- eller informell lärandesituation, eller om de har vana av att spela i grupp eller enskilt.</p>

Syftet med mitt arbete är att undersöka elevers inställning till sitt lärande under ensemblespelet i musikundervisningen relaterat till deras erfarenheter av fritidsmusicerande. Skiljer sig synen på ensemblespelet beroende på arten av elevens fritidsmusicerande? Får alla elever en chans att utvecklas i sitt musicerande? Spelar valet av låtar in i elevernas syn på momentet? Jag har i första hand använt mig av en kvalitativ studie, där jag intervjuat elever om deras uppfattningar av ämnet. De resultat jag fick fram visar på att de elever jag intervjuat som på fritiden musicerar i grupp inte ges samma förutsättningar att utvecklas under skolans ensemblespel, som de elever som endast musicerar på egen hand eller de elever som inte alls musicerar. Angående låtrepertoaren så anser eleverna att låtarna fungerar, men de elever som på fritiden spelar i grupper efterlyser större genrebredd och svårare material. I diskussionen har jag analyserat resultatet utifrån vad tidigare forskning visat, och även diskuterat utifrån mina egna erfarenheter och min kommande roll som lärare. Jag diskuterar även om den stora skillnaden i hur olika elever får möjlighet att utvecklas under ensemblespelet ligger i om de är vana vid en formell- eller informell lärandesituation, eller om de har vana av att spela i grupp eller enskilt.

Syftet med studien är att utforska och förtydliga vad likvärdighet idag uppfattas som hos skolans huvudmän, rektorer och lärare, samt hur likvärdighet eftersträvas inom grundskolan. Det finns en önskan om att uppmärksamma en problematik med strävan efter minskade resultatskillnader mellan elever som verkar motsäga likvärdighetsmålet att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt. Studien har utförts i Linköpings kommun där huvudmän, rektorer och lärare inom grundskolans högstadie har intervjuats. Likvärdighet definieras av respondenterna som att ge alla elever samma möjlighet och samma chans. Detta genom en lyckad skolgång för att nå kunskapskraven samt möjlighet till maximal utveckling. Resultaten visar att små resultatskillnader mellan elever och mellan skolor inte eftersträvas, utan varje elevs maximala utveckling anses viktigare för likvärdigheten. Mätningar av elevers utveckling/progression är idag problematiskt, men enligt respondenterna vore det ett bättre mått på likvärdighet. Ett övergripande likvärdighetsmål för skolan är att alla elever ska nå de grundläggande målen, vilket sker genom extra resurser till svagpresterande elever. Högpresterande elevers behov förbises oftare.

Individualisering inom matematikundervisning är viktigt för att kunna skapa en likvärdig undervisning som underlättar lärandet för alla elever. Lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 bör ha goda kunskaper om individualisering för att kunna anpassa undervisningen och hjälpa eleverna att uppnå sina kunskapsmål. Det finns dock brister i skolornas arbete när det gäller individualisering av undervisningsinnehållet utifrån elevers behov och förutsättningar. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 individualiserar matematikinnehållet i sin undervisning utifrån elevers behov och förutsättningar. I vår studie har vi observerat fyra matematiklektioner och genomfört uppföljande intervjuer för att få en bredare förståelse över individualisering i matematik. Resultatet visar fram sex olika metoder som lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 använder i sin undervisning för att individanpassa matematikinnehållet. Resultatet visar även att metoderna används på olika sätt och i olika utsträckning i klassrummen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att de individualiseringar som används i undersökningen görs med hänsyn till lärarens bedömning utifrån elevernas behov och förutsättningar som finns i klassrummen.

<p>The purpose of my work is to find out if and in which way dance in school teaching can contribute to a positive development of the pupil and also if the dance can give the pupil a better self-confidence. It’s important and useful to know, how dance will influence the pupil from a physical, psychological and social point of view.</p><p>The study of litterature describes opinions and theories based on the issue and emanate from the three classifications applicable to the pupil development through dance: physically, psychologically and socially. With help of theories from different experts investigates, if a continuous dance teaching in the subject Athletics and Health can contribute to a positive development of the pupil these different aspects.</p><p>As the empiric study I chose to interview pupils both from the ordinary comprehensive school classes and the aesthetical gymnasium line, in order to find out what they really think about dance and what they wish should be included of dance in the subject Athletics and Health.</p><p>The interest of dance can be strongly connected to different music stiles, in this connection one can for sure get more pupils and especially boys to dare to try dance and through this improve their self-confidence.</p><p>In my discussion and conclusion I bring up how important it is, that the pupil in dance get to learn how to work with it´s body as means of expression and the importance that the school gives priority to other than intellectual qualities and gives the pupil a chance to be able to develop and learn how to use it’s body language by dance.</p><p>I also touch thoughts of future research.</p>

The purpose of my work is to find out if and in which way dance in school teaching can contribute to a positive development of the pupil and also if the dance can give the pupil a better self-confidence. It’s important and useful to know, how dance will influence the pupil from a physical, psychological and social point of view. The study of litterature describes opinions and theories based on the issue and emanate from the three classifications applicable to the pupil development through dance: physically, psychologically and socially. With help of theories from different experts investigates, if a continuous dance teaching in the subject Athletics and Health can contribute to a positive development of the pupil these different aspects. As the empiric study I chose to interview pupils both from the ordinary comprehensive school classes and the aesthetical gymnasium line, in order to find out what they really think about dance and what they wish should be included of dance in the subject Athletics and Health. The interest of dance can be strongly connected to different music stiles, in this connection one can for sure get more pupils and especially boys to dare to try dance and through this improve their self-confidence. In my discussion and conclusion I bring up how important it is, that the pupil in dance get to learn how to work with it´s body as means of expression and the importance that the school gives priority to other than intellectual qualities and gives the pupil a chance to be able to develop and learn how to use it’s body language by dance. I also touch thoughts of future research.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka forskning kring vad som styr och motiverar lärare i en viss riktning när det kommer till val av skönlitterära texter i gymnasieskolans svenskundervisning. Genom detta vill vi bidra till en ökad förståelse för den komplexitet och de aspekter som ligger bakom val av skönlitterära texter i gymnasieskolan. Liknande vill vi även bidra till att skapa en medvetenhet hos lärare kring de framtida litteraturval de kommer att göra.  Genom en systematisk sökprocess samt manuella kedjesökningar har tio vetenskapliga artiklar, licentiatavhandlingar och doktorsavhandlingar valts ut för att granskas och analyseras. Samtliga studier är utförda inom ramen för litteraturundervisning i förstaspråket från år 2000 och framåt, där en majoritet har ett fokus på gymnasieskolan eller motsvarande utländsk utbildningsnivå. Kunskapsöversiktens resultat presenteras i form av fyra framträdande teman: lärares attityder till kanon, lärares attityder till elevgrupper, litteraturens funktion och elevers utveckling. I vår diskussion resonerar vi kring resultatet från översikten och en slutsats som dras är att det finns flera faktorer som styr och motiverar lärare i deras val av skönlitteratur, och att dessa är i samverkan med varandra. Bland annat spelar lärares attityder till kanonlitteratur en viktig roll, och deras attityder till olika elevgrupper likaså. Vidare spelar också litteraturens funktion en avgörande roll, och slutligen är litteraturens möjlighet att bidra till elevernas utveckling en faktor som tas i beaktning vid valet av skönlitterära texter. Dessa val innebär i sin tur både begränsningar och möjligheter för eleverna, och medför effekter som de bär med sig resten av livet.

Syftet med min undersökning är att få kunskap om läslyftets betydelse för lärare och elever. De frågor som ställs är:•Vilken påverkan har Läslyftet haft för lärarens utveckling av undervisningen?•Vad anser lärarna har påverkat elevernas läsutveckling?•Vilken skillnad har lärarna sett på elevernas läsutveckling mellan klasser och årskurser som ingått och inte ingått i Läslyftet?För att kunna besvara mina frågor har jag genomfört en kvalitativ studie genom intervjuer med sex lärare som undervisar i svenska i årskurser F-6. Lärarna kommer från samma skola och har medverkat i Läslyftet.Mitt resultat redogör för lärares erfarenheter av och funderingar över Läslyftet samt hur de ser på elevers utveckling genom Läslyftets modeller och arbetssätt. I resultatet blir det tydligt att lärare i undersökningen har utvecklats genom Läslyftet och att lärares utveckling har påverkat elevers utveckling positivt. I resultatet synliggörs det också att lärare utvecklats genom kollegialt lärande.I slutsatsen diskuteras lärares utveckling genom det kollegiala lärandet och fortbildningens betydelse för lärares utveckling av undervisning, samt bestående förändring av elevers utveckling genom Läslyftet.

Skolan ska möjliggöra utomhusvistelse för elever i anpassad gymnasieskola, då detta främjar deras inlärning, utveckling och välmående. Det finns en stor del beprövad erfarenhet gällande användningen av utomhuspedagogik för elever med intellektuell funktionsnedsättning, dock inte mycket med vetenskaplig grund. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare arbetar med utomhuspedagogik i anpassad gymnasieskola och deras tankar kring hur det kan utvecklas. För att besvara studiens forskningsfrågor utfördes åtta semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma lärare i anpassad gymnasieskola. Empirin tematiserades och reducerades. Därefter har resultatet analyserats och diskuterats med hänsyn till tidigare forskning och det valda teoretiska ramverket: det interaktiva miljörelaterade perspektivet. Resultatet visar att samtliga lärare anser att utomhuspedagogik är bra för elevernas lärande och utveckling eftersom undervisningen exempelvis är mer konkret och gynnar fysisk aktivitet. En slutsats visar att lärarnas kunskap och vana både möjliggör och kan begränsa arbetet med utomhuspedagogik, exempelvis leder ofta ökad kunskap till ökade möjligheter för elevernas utveckling. Genom en kollegial syn på utomhuspedagogikens fördelar ökar möjligheterna att vidareutveckla området. Vidare forskning inom utomhuspedagogik för elever med intellektuell funktionsnedsättning är angeläget eftersom utomhusvistelse har positiva effekter på den kognitiva förmågan och hälsan.

Entreprenöriellt lärande finns inskrivet i styrdokumenten för den svenska skolan, vilket innebär att begreppet givits en stärkt ställning, både i Sverige samt i övriga europeiska länder. Att vara entreprenöriell kan omfatta att vara nyfiken, kreativ, innovativ, hitta lösningar, våga tro på sig själv, samverka, uppleva tilltro till sin egen förmåga samt att uppleva lust till sitt eget lärande. Denna studie har för avsikt att studera pedagogers samt skolledares varierade uppfattningar av begreppet entreprenöriellt lärande meden fenomenografisk ansats. Fenomenografin söker ej efter en viss sanning utan strävar efter att se variationer av uppfattningar kring ett begrepp. Studien avser även studera uppfattningar kopplat till bedömningar i samband med begreppet entreprenöriellt lärande. 17 pedagoger, samt 2 skolledare har intervjuats genom fenomenografiska intervjuer. I analysarbetet har olika beskrivningskategorier tagits fram och presenterats och studien visar att begreppet entreprenöriellt lärande kan vara utvecklande för eleverna, bidra till ett lustfyllt lärande, vara utvecklande ur ett didaktiskt perspektiv och kan vara ett sätt att knyta ihop undervisningens allmänna delar med de ämnesspecifika. Begreppet kan även bidra till en vidgad syn på bedömning samt vara en ingång till skolutveckling.