Studien handlar om likheter och skillnader mellan pojkar och flickor i olika uppgiftsformat och förmågor som testas i nationella proven i geografi, och till viss del även om slutbetygen, där flickorna under många år presterat bättre. Materialet är stort och består av tio procent av alla deltagare mellan åren 2013-2017 som skrivit nationella proven i geografi, och ger information på individnivå om kön och betyg på varje uppgift. Flickor tenderar att prestera bättre i öppna uppgifter, och pojkar relativt bättre i stängda uppgifter. Flickor tenderar även att prestera bättre i förmågorna 1, 2, och 4, och pojkarna i förmåga 3. Det är dock svårt att säga att det är förmågorna i sig som har en påverkan, utan det verkar främst bero på uppgiftsformatet, och eftersom de stängda-förmåga 3 uppgifterna är mycket mer förkommande på proven än vad förmåga 2 och 4 är (som alltid är öppna uppgifter), så kan det tänkas att detta balanserar ut skillnaderna i slutbetygen mellan könen, men också att det varierar mellan vilka uppgifter som ger en möjlighet att få betyget A i. Denna studie visar alltså stora skillnader mellan könen i uppgiftsformat och förmåga, och det är därför viktigt att förstå detta om skolan ska bli mer rättvis och likvärdig för alla, även om slutbetygen endast skiljer sig med någon enstaka betygspoäng.

Syftet med denna undersökning är att få kunskaper om skillnader i läsförståelse som existerar mellan pojkar och flickor. Detta görs genom analys av resultat från ett läsförståelseprov. Undersökningen analyserar hur skillnaderna ser ut mellan grupperna generellt men även med avseende på olika läsprocesser, uppgiftsformat och texttyper. Materialet består av ett läsförståelseprov som genomförts av 520 elever i årskurs 7 inom ramen för LISA-projektet vid Karlstads universitet. Undersökningens resultat visar att flickorna presterade bättre än pojkarna på provet som helhet och på samtliga undersökta aspekter. De största skillnaderna fanns på uppgifter som mäter förmågan att tolka text samt de uppgifter där eleverna själva behövde skriva sitt svar, constructed response-uppgifter. Små skillnader fanns på uppgiften som prövade förmågan att reflektera och utvärdera text och på de uppgifter som var av flervalsformat, multiple choice-uppgifter. De uppgifter som visade minst skillnader mellan grupperna var de som baserades på icke-löpande text, denna skillnad var även den enda som inte var statistiskt signifikant. Detta skulle kunna förklaras genom bristande motivation men även genom textens innehåll som skulle kunna kategoriseras som pojkvänligt. Gällande uppgiftsformat bekräftar resultaten det som tidigare forskning har visat: CR-uppgifter gynnar flickornas resultat. I kontrast till detta skiljer sig resultatskillnaderna fördelat på läsprocess från tidigare mätningar som istället visat störst skillnader på processen reflektera. Detta skulle kunna förklaras av att det analyserade provet består av en stor andel multiple choice-uppgifter istället för constructed response-uppgifter. / The aim with this study is to acquire knowledge of differences in result between boys’ and girls’reading comprehension. This is made by analyzing the results from a test on reading comprehension. The study analyzes the general differences between the genders but also how the results differ based on difference aspects of reading, task formats and text types. The material consists of a test on reading comprehension that has been performed by students in the seventh grade within the frames of the LISA-project at Karlstad’s university. The results of the study show that the girls outperformed the boys both on the test as a whole but also on all of the analyzed aspects. The biggest differences were found on tasks that measure the students’ability to interpret the text. Big differences are also found on constructed response tasks. Thesmallest differences are found on tasks that measure the students’ ability to reflect on the textand the multiple-choice tasks. Small differences were found on tasks that were based on non- continuous texts. This was also the only difference that was not statistically significant. Thiscould be explained by lack of motivation but also by the text’s content which could be labeledas boy-friendly. The result regarding task format confirms what earlier research has shown. CR-tasks favor the girls’ results. In contrast to this, the result differences based on different aspects of reading showed small differences on the aspect reflect which in earlier research has been the aspect with the biggest differences. This could be explained by the construction of the analyzed test which is constructed of mostly MC-tasks rather than CR-tasks.