Vårt syfte med detta arbete är att undersöka anledningar till resultatskillnader mellan pojkar och flickor inom svenskämnet. Vi har kontinuerligt under vår ämneslärarutbildning observerat och fått ta del av genomgående resultatskillnader mellan pojkar och flickor på högstadie- och gymnasienivå. Då vi i våra framtida lärarroller förväntas och ämnar bedriva en utbildning med lika förutsättningar för alla valde vi att undersöka föreliggande problematik mer ingående. Med detta som grund har vi formulerat följande forskningsfrågor: Vilka genusrelaterade skillnader ser lärare i sin svenskundervisning? Vad anser elever och lärare att dessa eventuella genusrelaterade resultatskillnader beror på? I våra förberedelser har vi studerat tidigare forskning och teorier beträffande skolmässiga skillnader mellan pojkar och flickor. Forskningen och teorierna är av nationellt och internationellt slag. Vårt material består av åtta informanter, lärare och elever, från två olika högstadieskolor. Informanterna intervjuades individuellt i semistrukturerade intervjuer och insamlat material resulterade i tre teman som vi valde att dela in i följande kapitel: motståndskultur, pojkars och flickors läsning samt könskonstruktion och normer. Resultat från materialet visar att det finns fördomar och normer gällande pojkars och flickors beteenden i skolan som reproduceras i praktiken. Varken forskning eller informanter uttrycker att biologiska skillnader genererar resultatskillnader mellan könen utan menar istället att det är sociala konstruktioner och förväntningar som väger tyngst. Materialet visar även att det är i pojkars läsförståelse och motståndskultur gentemot skolan som den största problematiken ligger i relation till skolresultat. Informanterna anger genomgående att pojkar läser mindre och att detta bland annat beror på undervisningens utformning och att pojkar redan tidigt förväntas engagera sig mindre i skolan än flickor. Utifrån insamlat material når vi bland annat slutsatserna att resultatskillnader mellan pojkar och flickor beror på pojkars tidiga motstånd till läsning och samhälleliga förväntningar som reproduceras i pojkars skolmässiga motståndskultur.

Alla barn har enligt barnkonventionen rätten att tillåtas att fritt uttrycka sina åsikter. Därtill åligger det samhället ett ansvar att ta tillvara på de ungas engagemang och lyssna till deras synpunkter, idéer och förslag. Emellertid är det svårt att förverkliga ungas delaktighet i praktiken, då somliga ser barn som objekt i behov av skydd, ser andra barn som självständiga aktörer med rättigheter. Således utelämnas barn och ungdomar till enskilda vuxnas bemötande, vilket är otillräckligt för att fullt ut lyckas ta in barns åsikter och säkerställa deras rätt till deltagande. Den här undersökningen tog sin utgång ifrån tidigare forskning vilken har belyst ett behov av studier på ungdomars egna reflektioner över delaktighet i beslut som rör dem. Studien har lyft hur ungdomars perspektiv på delaktighet i samhället ser ut genom fyra frågeställningar. Den första handlar om ungdomars inställning till delaktighet, den andra om vilka samhällsintressen de vill påverka och den tredje handlar om vilka förutsättningar för delaktighet de önskar. Den fjärde frågeställningen besvaras utifrån resultatet från den första och tredje frågeställningen och handlar om i vilken utsträckning de vill vara med och påverka. En fallstudie i Jönköping har genomförts där åtta respondenter deltagit i individuella kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Resultatet bygger på en fenomenografisk analys av sammanställt datamaterial och analys av resultatet i jämförelse med Harts delaktighetstrappa. Resultatet visar bland annat att: ungdomarna upplevt att de blivit nedvärderade av vuxna, det mest förekommande intresseområdet för påverkan var skolan, de tycker delaktighet är viktigt och något som är allas rättighet och att de önskar att delaktigheten ska vara lättillgänglig och smidig att genomföra. I syfte att även sammanfatta ungdomars perspektiv på delaktighet genomfördes en analys i jämförelse med Harts delaktighetstrappa. Resultatet kunde således nå ett analytiskt djup och nå teorigenerering, då ungdomarna kategoriserades som tre olika idealtyper: de förnöjsamma, reformisterna och de revolutionära. Då syftet är att ge djupare förståelse för ungdomars livsvärld angående delaktighet, bör inte de analytiska konstruktionerna ses som renodlade och representativa för alla ungdomar. Istället bör resultatet främja förståelse för den dynamik som återfinns bland gruppen ungdomar. / According to the convention on the Rights of the Child, every child has the right to freely express his or her opinion. The society has a responsibility to include young people’s participation, hence listen to their opinions and ideas. Nevertheless, it is difficult to implement young people’s participation in practice as children are sometimes viewed as objects in need of protection and viewed by others as independent actors. Adults behavior affects the opportunities to participate and is therefore important to acknowledge. This essay is grounded in previous studies which have observed a need for further research on young people’s own perspective on participation. Consequently, the purpose was to examine youth’s perspective on partic-ipation in matters that concern them, just like article 12 claims. Four research questions have been answered. The first one concerns the youths point of views of participation, the second one their interest in matters revolving around youths in society and the third one concerns what prerequisites the youth’s need to be able and willing to participate. The fourth research question was to what extent young people want to influence issues that concern them. It was answered based on the results of the first and the third questions and is presented in the analysis. The questions have been studied within the case of Jönköping. Data was collected through individual semi-structured interviews with eight participants. With a phenomenographic method the collected data was analyzed. In addition, the data was linked to levels of children’s participation though Hart’s Ladder of Participation which gave the results an order of precedence along with analytical depth and developed a theory. In summary, the findings conclude: the adolescents had experienced that adults often show a degrading attitude towards youth; there is a great interest in questions involving their schools; partic-ipation is important to youth and is every individual’s right; and finally, societal participation needs to be further developed to become known and accessible for youth. It was further categorized into three different ideal types: the indifferent, the reformers and the revolutionary. The analytical constructions should not be viewed as complete and representative for all youths. Rather the result of this study should facilitate an understanding of the many dynamics of adolescents’ participation in society.

Bakgrund: Amning medför flera fördelar för både mamman och barnet. I Sverige finns en rekommendation på exklusiv amning upp till sex månader och fortsatt amning under det första levnadsåret eller längre kombinerat med långsam introduktion till annan mat. Amning kan påverkas av flera faktorer som fysiologiska, psykologiska och samhälleliga. Syftet: var att undersöka olika faktorer som påverkar mammors amning och deras attityder till amning. Metod: En kvantitativ metod användes där data samlades in med hjälp av en webbenkät som delades på Facebook i olika mammagrupper. Frågorna var utformade enligt: bakgrund, barnet, amningsbeteende och åsikter. Inklusionskriterierna var mammor med minst ett barn på 0-5 år. Data analyserades med Mann-Whitney U test, Kruskal Wallis och Chi-2 test. Signifikansnivån fastställdes till p-värdet 0,05. Resultat: Totalt besvarades 676 enkäter, medianåldern var 31 år med 25:e och 75:e percentilen (28 respektive 34 år). Majoriteten (n = 478, 71%) av deltagarna hade universitetsutbildning. En stor andel av mammorna hade tänkt amma längre än sex månader (n = 292, 43%). Av de mammor som avslutat amningen (n = 232) var det 34% som ammade kortare än vad de planerat, och 42% som ammade längre de planerade. Faktorer som påverkade amningen var; attityder, utbildningsgrad, bekvämlighet och rekommendationer för amning. Slutsats: Många mammor hade en positiv inställning till amning och dess fördelar samtidigt som 34% av deltagarna ammade kortare än vad de hade planerat. Genom tidig intervention och utbildning kan mammor amma så länge som de har tänkt sig. Fler studier behövs för att utforska den stora variationen av attityder kring amning. / Background: Breastfeeding contributes to various benefits for mothers as well as for children. In Sweden, there are recommendations for exclusive breastfeeding which is six months and continued breastfeeding during the first year or longer, with a slow introduction to solid food. Breastfeeding can be influenced by several factors such as physiological, psychological and social factors. Objective: The purpose of the study was to investigate various factors that effects women's breastfeeding and their attitudes towards breastfeeding. Method: A web based questionnaire was distributed through the social media platform Facebook in various motherhood forums. The questions were designed according to background, the child, breastfeeding behavior and opinions. The inclusion criteria were mothers with at least one child aged 0-5 years. The data was analyzed with Mann-Whitney U test, Kruskal Wallis and Chi-square. The significance level was set to p-value 0.05. Results: A total of 676 questionnaires were answered, the median age was 31 years with the 25th and 75th percentile (28 and 34 years respectively). The majority (n = 478, 71%) of the participants had a university education. Many women had planned to breastfeed for longer than six months (n = 292, 43%). Among those who stopped breastfeeding (n = 232) 34% breastfed for a shorter time than what they had planned and 42% breastfed for a longer time than they had planned. Factors that affected their breastfeeding were attitudes, degree of education and comfort and the recommendations in Sweden. Conclusion: There is a positive attitude towards breastfeeding and its benefits. Yet, 34% of the participant’s breastfed for a shorter duration than they had planned. Through early intervention and education, women can breastfeed for as long as they have in mind. More studies are needed to explore the wide variety of attitudes regarding breastfeeding.