Sverige har under lång tid varit ett av få länder i Västeuropa där ett radikalt högerpopulistiskt parti inte haft väljarmässiga framgångar. Detta har numera förändrats och Sverigedemokraterna finns idag representerade i Riksdagen. Samtidigt har det under senare år skett en betydande ökning av hatbrott med främlingsfientliga motiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hurvida det finns något samband mellan Sverigedemokraternas stöd och begångna hatbrott på kommunnivå. En regressionsanalys av tvärsnittsdata genomförs utifrån minsta kvadratmetoden (OLS), där resultatet visar på att variationen i partiets stöd enbart förklarar en liten andel av variationen i hatbrott. Det går således inte konstatera något konsekvent orsakssamband mellan partiets stöd och hatbrott under de studerade åren.

No description available.

Invandringen till Sverige har under de senaste decennierna ökat och Sverige har blivitett samhälle med stor etnisk mångfald. I takt med den ökade invandringen har ocksåintresset för och diskussionerna kring ett eventuellt samband mellan invandring ochhatbrott intensifierats, då antalet hatbrottsanmälningar också har ökat kraftigt undersamma tidsperiod. Syftet med detta examensarbete var att beskriva förändringar ochskillnader i de främlingsfientligt/rasistiskt motiverade hatbrottsanmälningarnasutveckling i Sverige, åren 2004-2014. Syftet var även att analysera förändringar ochskillnader beträffande hatbrottsanmälningarnas utveckling inom storstadskommunernasamt att analysera sambandet mellan å ena sidan hatbrottsanmälningar medfrämlingsfientligt/rasistiskt motiv och å andra sidan invandring,befolkningssammansättning och socioekonomiska faktorer som arbetslöshet,utbildningsnivå, medianinkomst och biståndsmottagande. För att besvara syftetinhämtades information och statistik från olika myndigheter. Det insamlade materialetanalyserades med hjälp av korrelations- och regressionsanalyser. Det huvudsakligaresultatet visade på ett samband mellan antal hatbrottsanmälningar medfrämlingsfientligt/rasistiskt motiv och antal invandringar. Påverkan av antaletinvandringar på antalet hatbrottsanmälningar med främlingsfientligt/rasistiskt motiv varstarkare än de socioekonomiska faktorerna. Effekten som antalet invandringar hade påantalet hatbrottsanmälningar med främlingsfientligt/rasistiskt motiv påverkades dock avförändringar i befolkningssammansättningen. En slutsats som drogs var att en välfungerande integration kan vara en viktig strategi i det preventiva arbetet motfrämlingsfientligt/rasistiskt motiverade hatbrott. / <p>2016-06-01</p>

<p>Eftersom uppmärksammandet av hatbrott är relativt nytt i Sverige så har också väldigt lite forskning gjorts på området, särskilt inom nationalekonomin. Med min studie hade jag därför ambitionen att ta fram den första modell, anpassad efter svenska förhållanden, som förklarar förändringen i antalet hatbrott mellan olika år och län i Sverige. Det visade sig att den modell som jag tagit fram inte i någon större utsträckning kunde förklara hatbrotten, men istället visande den sig till viss del kunna förklara variationen i vit maktbrottslighet. Jag kunde även dra slutsatsen att det inte är de brott som har koppling till vit maktideologin som ligger bakom den stora ökningen av andelen anmälda hatbrott.</p>

Eftersom uppmärksammandet av hatbrott är relativt nytt i Sverige så har också väldigt lite forskning gjorts på området, särskilt inom nationalekonomin. Med min studie hade jag därför ambitionen att ta fram den första modell, anpassad efter svenska förhållanden, som förklarar förändringen i antalet hatbrott mellan olika år och län i Sverige. Det visade sig att den modell som jag tagit fram inte i någon större utsträckning kunde förklara hatbrotten, men istället visande den sig till viss del kunna förklara variationen i vit maktbrottslighet. Jag kunde även dra slutsatsen att det inte är de brott som har koppling till vit maktideologin som ligger bakom den stora ökningen av andelen anmälda hatbrott.

No description available.

Denna studie har som syfte att beskriva hur Expressen och Dagens Nyheter rapporterat om hatbrott under år 2010, 2015 och 2020. I en andra delfråga undersöks i synnerhet den nyhetsjournalistiska rapporteringen om islamofobiska hatbrott under dessa år. Med hjälp av ett mångperspektivistiskt ramverk har journalistisk teoribildning om dagordning, gestaltning och medielogik behandlats genom kritiskt diskursanalytiska ramar med grund i Norman Faircloughs (1995) teoribildning. I ett tvärvetenskapligt grepp där kriminologiska och journalistiska forskningsfält möts operationaliseras studien utifrån en deduktiv ansats. Resultatet av denna kvantitativa innehållsanalys presenteras sedan i korstabeller. Resultatet visar att det skett en förändring i diskursordningen under de år som undersökts. Homofobiska hatbrott har länge dominerat den nyhetsjournalistiska arenan men vi ser nu att rasistiska och främlingsfientliga hatbrott dominerar det journalistiska innehållet alltmer under år 2020. En förändring har även skett när det kommer till brottets art. Tidigare har våldsbrott dominerat dagordningen men under år 2020 har Expressen och Dagens Nyheter skrivit markant mer om hets mot folkgrupp, uttalanden och skildringar. När det däremot kommer till islamofobiska hatbrott ser vi inga större förändringar under den period som omfattas i studien och de diskurser som tidigare forskning visar präglar nyhetsrapporteringen om islamofobi tycks reproduceras. Det är, oaktat detta, svårt att uttala sig om generella mönster då det sällan rapporteras om hatbrott gentemot muslimer. Vår slutsats är att nyhetsrapporteringen i Expressen och Dagens Nyheter är kontextuellt bunden till ämnen som dominerar dagordningen i övrigt där medielogik, gestaltning och inramning samverkar och reproducerar diskurser med vilka vi tolkar och förstår verkligheten. Expressen och Dagens Nyheters rapportering om hatbrott är inte heller inkluderande eller representativt i förhållande till antalet anmälda hatbrott i Sverige. Strukturella fördomar och normer tar sig uttryck i inte bara vad som beskrivs, utan hur det beskrivs.

During a short but intensive period stretching from late 2014 to early 2015 a mosque in Lund in southern Sweden was repeatedly vandalised with derogatory graffiti. This occurred simultaneously with many other attacks on Swedish mosques and highlighted an issue which is in need to be elaborated; islamophobic hate crimes. The purpose of this study is to describe how young male Muslims experience the violation of their mosque in Lund and what conclusions they draw from their experiences. This study aims therefore to contribute to a broader understanding of the potential consequences of islamophobic hate crimes. By reducing the empirical material into reoccurring themes and interpret these using social identity theories this study finds that the vandalism reinforces earlier feelings of not belonging. The vandalism is interwoven with earlier discriminatory experiences and further strengthens the feeling of disappointment and mistrust towards the majority society. It also, however, increases the willingness to work for a change by getting involved in youth associations which advocates increased communications with different groups in society to reduce islamophobia. The data in this qualitative study is collected using semi-structured interviews with five young men who regularly visit the mosque. The method of observation is also used to get a broader understanding of the interviewees’ experiences.

The aim of this study is to examineindividuals talk about their experience of being exposed to hate crimes, how their exposure has influenced their everyday lives, how the individuals experience the policeinteraction, what affects the choice to report or not, but also to see if there is any difference between theexposure for females and males. Themain results that individuals feel because of the exposure, are a great concern and a limitation on everyday life. Individuals experience a positive first impression of the police, which turns to negativity when the investigation is not completed. This is often given as reason not to file a report. A view also develops that shows that females are both more concerned and exposed. One of the most important conclusionsare that social constructs in society have an impact on how the surrounding society, and the victim in person view their exposure. / Syftet är att studeraindividers berättelser om sina upplevelser av att utsättas för hatbrott. Hur utsattheten påverkat individer i deras vardag, hur individerna upplever bemötandet av polisen, vad som har betydelse för om man väljer att inte anmäla en händelse men också om man upplever skillnader mellan kvinnor och mäns utsatthet. Huvudresultaten visar att individer till följd av utsattheten känner en stark oro samt begränsning i vardagen. Individer upplever ofta första intrycket med polisen positivt vilket förändras till negativt då utredningen inte fullföljs. Detta anges ofta som förklaring till varför man inte anmäler. Framkommer gör också uppfattningen om att kvinnor både är mer rädda och utsatta. En av de viktigaste slutsatser som gjorts är att sociala konstruktioner i samhället har betydelse för hur omgivningen och offret själv ser på sin utsatthet

Denna uppsats behandlar homosexuella hatbrottsoffer och hur homosexualitet formuleras i artiklar i två av Sveriges största tidningar med dagsutgivning: Aftonbladet och Dagens Nyheter. De analyserade artiklarna är hämtade från 1 januari 2003 fram till 1 maj 2010 då analysen påbörjades. Anledningen till att urvalet hämtades från 1 januari 2003 är att hatbrottslagen från och med då även gällde brott mot personer på grund av sexuell läggning. Uppsatsen sökte svar på hur viktigt sexualiteten är för hatbrottsoffren och hur hatbrottsoffrens presenteras i artiklar om hatbrott från ovan nämnda tidningar. Uppsatsen utgår från vad som gör det perfekta mediala offret och vilka kriterier ett offer och ett brott bör uppfylla för att vara idealt för rapportering. Yvonne Jewkes (2004) och Ester Pollack (2000) har båda tittat på vad som är det perfekta brottet för att rapportera om det. Yvonne Jewkes har även satt upp kriterier för vad media vill ha för ett brott: bland annat bör det handa om en ”kändis”, det måste innehålla våld och framför allt sex i kombination med våld, det skapar sensationalism. (2004:40) Tiina Rosenbergs queerforskning har varit relevant för forskningen och R. W. Connells forskning om maskuliniteter likaväl. Connells syn på hegemonisk maskulinitet och den marginaliserade homosexuella mannen har i synnerhet varit relevant för analysen. (2008:163) Analysen visade att det finns en varnande diskurs bland artiklarna om hatbrottsoffer. Offren blev varnande exempel för andra homosexuella män. Överfallen blev bevis på att om en homosexuell man lever ut sin sexualitet bör han vara beredd på konsekvenserna. Likaväl har homosexualitet som egenskap visat sig vara väldigt viktigt i artiklarna. Homosexualitet som sexuell läggning får stå i skuggan av homosexualitet som egenskap där både orsak och verkan går att finna i egenskapen.