Vi har valt att göra en diskursanalytisk studie med fokus på pedagogers resonemang kring pekplattan som ett pedagogiskt verktyg. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger resonerar kring sin tekniska kompetens samt sitt användande av pekplattan i den pedagogiska verksamheten. Våra forskningsfrågor är: Vilka tolkningsrepertoarer kommer till uttryck i samtal mellan pedagogerna om pekplattan som ett pedagogiskt verktyg? Hur uttrycker sig pedagogerna kring vad som påverkar användningen av pekplattan i förskolan? Studien genomfördes genom fokusgruppsintervjuer med nio stycken pedagoger med två till tre pedagoger i varje fokusgrupp. Då vi vill undersöka pedagogernas resonemang kring pekplattan har vi valt att använda oss av socialkonstruktionismen som teoretisk utgångspunkt. För att kunna analysera vårt material har vi tagit hjälp av tre olika analysverktyg vilka är tolkningsrepertoar, retorik och effekt. Genom vår analys kommer vi fram till fyra tolkningsrepertoarer Barns delaktighet kring pekplattan, Pedagoger och barns kompetens, Pedagogers kunskapsbrist som tidsrelaterad och Pedagogers användning som intressestyrd. Vår övergripande slutsats med denna studie gentemot tidigare forskning kan det tyda på att majoriteten av pedagogerna i denna studie är omedvetna kring deras egna kompetens och kapacitet.

The aim of this study is to examineindividuals talk about their experience of being exposed to hate crimes, how their exposure has influenced their everyday lives, how the individuals experience the policeinteraction, what affects the choice to report or not, but also to see if there is any difference between theexposure for females and males. Themain results that individuals feel because of the exposure, are a great concern and a limitation on everyday life. Individuals experience a positive first impression of the police, which turns to negativity when the investigation is not completed. This is often given as reason not to file a report. A view also develops that shows that females are both more concerned and exposed. One of the most important conclusionsare that social constructs in society have an impact on how the surrounding society, and the victim in person view their exposure. / Syftet är att studeraindividers berättelser om sina upplevelser av att utsättas för hatbrott. Hur utsattheten påverkat individer i deras vardag, hur individerna upplever bemötandet av polisen, vad som har betydelse för om man väljer att inte anmäla en händelse men också om man upplever skillnader mellan kvinnor och mäns utsatthet. Huvudresultaten visar att individer till följd av utsattheten känner en stark oro samt begränsning i vardagen. Individer upplever ofta första intrycket med polisen positivt vilket förändras till negativt då utredningen inte fullföljs. Detta anges ofta som förklaring till varför man inte anmäler. Framkommer gör också uppfattningen om att kvinnor både är mer rädda och utsatta. En av de viktigaste slutsatser som gjorts är att sociala konstruktioner i samhället har betydelse för hur omgivningen och offret själv ser på sin utsatthet

Begreppet undervisning har lyfts in allt mer i förskolans verksamhet och förtydligats i förskolans kommande läroplan som blir verksam 2019. Studien syftar till att undersöka hur vårdnadshavare konstruerar förskolans undervisningsuppdrag för att utveckla förståelse för vårdnadshavares perspektiv och deras förväntningar på verksamheten. Detta då tidigare forskning visar på att det finns en kluvenhet till undervisningsbegreppet hos flera parter i förskolans verksamhet. För att undersöka detta har sex vårdnadshavare i två fokusgrupper diskuterat detta område utifrån intervjufrågor som vi kategoriserat: erfarenheter, förväntningar, utbildning och undervisning. I vårt resultat går det att utläsa att begreppet undervisning är starkt förknippat med skolans katederundervisning. Vårdnadshavarna prioriterar inte undervisning i förskolan lika högt som de värdesätter omsorg, sociala färdigheter och lärande genom lek. Däremot är alla överens om att all utveckling och lärande är positiv så länge det är på barnens nivå, vilket grupperna reflekterar om på olika sätt. Undervisningsbegreppet i förskolans kontext är inte bekant för studiens deltagare vilket gör det svårt för vårdnadshavarna att sätta ord på hur det genomförs av förskollärarna. Studiens slutsatser visar att vårdnadshavarnas förväntningar bygger på deras konstruktion av verksamheten som i sin tur grundar sig i deras erfarenheter. Vad som förmedlas genom förskollärarna är därför avgörande för hur vårdnadshavare uppfattar förskolans uppdrag då studien visar på att förskolläraren är den främsta länken till förskolans läroplan och på så vis undervisningsuppdraget.

Vår studie kommer ha sitt fokus på verksamheten på lekterapi där förskollärare och fritidspedagoger arbetar. Av den tidigare forskning vi tagit del av kan vi se att det finns forskning om hur leken används i förskolan men inte om hur den används på lekterapin. Syftet med den här studien är genom fokusgrupssamtal med lekterapeuter bidra med kunskap och lyfta hur lekterapeuter samtalar om hur leken konstrueras på lekterapin. Utifrån syftet är följande forskningsfrågor ställda: Hur resonerar lekterapeuter om leken på lekterapin? och Vilka tolkningsrepertoarer synliggörs i samtalen med lekterapeuterna?  Vi har valt att studera det här utifrån ett socialkonstruktionistisk paradigm där kunskap ses som en social konstruktion. Därav är vår metod fokusgrupssamtal som kommer genomföras med verksamma lekterapeuter. Det gjorde två fokusgrupssamtal på två olika sjukhus i södra Sverige där två lekterapeuter deltog på vardera samtal. Genom den metoden kommer deras verklighet språkliggöras och vi kan ta del av den och sedan analysera deras samtal. Analysverktygen som används för att analysera resultatet är, tolkningsrepertoar, funktion och retorik. I resultatet ses hur lekterapeuterna resonerar kring hur värdefullt det är att möjliggöra samspel med barnen, om lekens betydelse samt hur leken används som kommunikation.

Alla som går i skolan ska ha tillgång till en likvärdig utbildning oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte. Enligt tidigare forskning kan konsekvenserna bli stora av att eleverna med hörselnedsättning inte använder sina hörhjälpmedel, då de har svårare att följa med i undervisningen och i social interaktion. Studiens syfte var därför att bidra med kunskap om elevers användning av hörhjälpmedel i skolan. Det blev också intressant att undersöka unga vuxnas resonemang angående sitt användande av hörhjälpmedel, samt vilka upplevelser de har av att använda dem i skolan. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med halvstrukturerade frågor och det var sex unga vuxna som intervjuades. Resultatet visade att faktorer som påverkade de unga vuxnas användande av hörhjälpmedel var psykosociala faktorer, tekniska faktorer samt miljöfaktorer. Resultatet visade, tvärtemot vad tidigare studier visar, att intervjupersonerna använde sina hörhjälpmedel i hög utsträckning under skoltiden, samt överlag var nöjda med skolans miljöer och lärarnas bemötande utifrån ett hörselperspektiv. Dock synliggörs även normer kring hörselnedsättning och hörhjälpmedel där de unga vuxna berättar om rädsla för att inte passa in eller bli retade.