Surfplattor har kommit in i förskolans verksamhet och med dom farhågor om hur bra det verkligen kan vara. Denna studie fokuserar på hur förskollärare arbetar med surfplattor i förskolan och hur barns lärande påverkas av dess användande enligt dom. Tidigare forskning visar att barn kan hantera surfplattor lättare än en dator och att de blir bättre på problemlösning och dessutom utvecklas deras kreativa sida av surfplattor. Det finns dock risker med att använda surfplattor för yngre barn så som allt för mycket stillasittande och stress. När förskollärare dokumenterar med surfplattor kan deras möjlighet till reflektion påverkas negativt eftersom tekniken gör att detta arbete kan göras så snabbt. Denna studie är baserad på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare på två olika förskolor i norra Sverige. Resultatet visade att dokumentation är vad surfplattan används till mest på båda förskolorna. Barnen i sin tur spelar mest spel som förskollärarna har laddat ner. Alla sex förskollärare som deltog i studien underströk att det fanns innehåll i läroplanen som motiverade användning av surfplattor. Det visade sig också att förskollärarna på båda förskolorna ville arbeta mer med surfplattor speciellt tillsammans med barnen på ett pedagogiskt sätt. Det intryck jag fick utifrån denna studie är att surfplattor förenklar för förskollärarna med deras arbetsuppgifter och med mer kunskap om hur surfplattor kan användas kan de bli ett utmärkt verktyg att använda tillsammans med barnen.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur förskollärare ser på sitt pedagogiska arbete med den digitala pekplattan samt deras syn på barns inflytande över det arbetet i förskolan ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi som grundas sig på semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Vårt resultat visar på att deltagarna anser att de behärskar eller har en ganska bra kompetens i sitt arbete med den digitala pekplattan. Resultatet illustrerar att det är vanligt att arbetet är kopplat till förskolans läroplans strävansmål (Skolverket, 2010) och att förskolorna använder sig av ”appar”. Samt att den digitala pekplattan även används som kamera, i dokumentation samt som informations- och faktasökare och att den bidrar till barns sampel och turtagning. En slutsats är att det finns både likheter och skillnader på hur förskollärarna arbetar med pekplattan och i deras syn på barns intressen och inflytande över det arbetet. Studiens resultat har gett oss kunskaper och erfarenheter som kommer att vara givande för oss i vårt framtida yrke som förskollärare.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur förskollärare ser på sitt pedagogiska arbete med den digitala pekplattan samt deras syn på barns inflytande över det arbetet i förskolan ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi som grundar sig på semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Vårt resultat visar på att deltagarna anser att de behärskar eller har en ganska bra kompetens i sitt arbete med den digitala pekplattan. Resultatet illustrerar att det är vanligt att arbetet är kopplat till förskolans läroplans strävansmål (Skolverket, 2010) och att förskolorna använder sig av "appar". Samt att den digitala pekplattan även används som kamera, i dokumentation samt som informations- och faktasökare och att den bidrar till barns samspel och turtagning. En slutsats är att det finns både likheter och skillnader på hur förskollärarna arbetar med pekplattan och i deras syn på barns intressen och inflytande över det arbetet. Studiens resultat har gett oss kunskaper och erfarenheter som kommer att vara för oss i vårt framtida yrke som förskollärare.

I denna studie har pekplattan som pedagogiskt läromedel i förskolan undersökts. Det övergripande syftet var att ta reda på hur verktyget nyttjades och vilka möjligheter till utveckling och lärande barnet kunde utveckla. Tanken var även att få en bild av vilken kompetens och kunskaper som krävdes av pedagogerna för brukandet av iPad. Frågeställningarna som studien utgått ifrån är hur pekplattan kan bidra till lärande i olika aktiviteter på förskolan? I vilka syften pekplattan används på förskolan? Vilken kunskap som pedagogerna ansåg sig behöva för användandet av verktyget? Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer samt observationer på tre olika förskolor i en medelstor kommun belägen i norra Sverige. Kriteriet för urvalet var att förskolorna skulle ha olika erfarenheter att arbeta med pekplattan. Resultatet av studien visade dels på hur många olika användningsområden som pekplattan kan fungera på i förskolan; dokumentationsverktyg, verktyg för schemaläggning, hjälpmedel/komplement till ”vanliga” aktiviteter; dels på olika användning beroende på förskola. Resultaten visade också att kompetensutveckling för pedagoger är viktig inom området. Följande slutsatser kan dras av denna studie: Pekplattan kan öka barnens kommunikations- och samarbetsförmåga, utbildning av pedagogerna visar på positiva fördelar för användning av pekplattan tillsammans med barnen och verktyget gynnar föräldrarnas delaktighet i sitt barns utveckling. Pekplattan har också en tendens att dra till sig stor uppmärksamhet hos barnen, vilket kan resultera att fokus ligger mest på verktyget och påverkar således den ”vanliga” verksamheten.

Nya tekniska redskap finns överallt i samhället idag, och i alla åldrar. På förskolan använder sig barn och pedagoger mer av tekniskt hjälpmedel i verksamheten. En form av digital teknik som har blivit allt vanligare på sistone är pekplattan.Syftet med denna studie är att undersöka tanken bakom användning av pekplattan som redskap och hur den i praktiken används i den pedagogiska verksamheten. Studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med en förskolechef och ett antal pedagoger på samma förskola. För att knyta an pedagogernas tankar och ord till den praktiska användningen av pekplattan i barngruppen, gjordes två olika observationer på samma avdelning. Då det ännu inte finns så mycket forskning om pekplattor i förskolan, har vi istället utgått från litteratur kring datorn i förskolan. Resultatet visade att pedagogerna hade olika tankar, synsätt och förhållningssätt till varför pekplattan ska finnas på förskolan. Det pedagogerna var enade om var att de behövde utbildning och vägledning kring hur man ska använda sig av pekplattan som ett pedagogiskt redskap. Resultatet från observationerna visade olika samspel och inlärningsmetoder som barnen använde sig av. / New technological tools are everywhere in society today, and of all ages. The preschool uses children and educators more of technical aids in the activity. A form of digital technology that has become more common lately is the touchpad. The purpose of this study is to examine the idea behind using the touchpad as a tool and how it is effectively used in the educational activities. The study is based on qualitative interviews with a preschool director and a number of teachers at the same preschool. To connect with teachers' thoughts and words to the practical use of the touchpad in the children's group, there were two different observations in the same department. Since there is not yet much research on touchpad’s in the nursery, we have instead been based on literature on computer in kindergarten. The results showed that the educators had different ideas, perspectives and approaches to why the touchpad will be at preschool. The educators were united on was that they needed training and guidance on how to use the touchpad as an educational tool. Results from observations showed different interactions and learning methods that kids were using.

Vi har valt att göra en diskursanalytisk studie med fokus på pedagogers resonemang kring pekplattan som ett pedagogiskt verktyg. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger resonerar kring sin tekniska kompetens samt sitt användande av pekplattan i den pedagogiska verksamheten. Våra forskningsfrågor är: Vilka tolkningsrepertoarer kommer till uttryck i samtal mellan pedagogerna om pekplattan som ett pedagogiskt verktyg? Hur uttrycker sig pedagogerna kring vad som påverkar användningen av pekplattan i förskolan? Studien genomfördes genom fokusgruppsintervjuer med nio stycken pedagoger med två till tre pedagoger i varje fokusgrupp. Då vi vill undersöka pedagogernas resonemang kring pekplattan har vi valt att använda oss av socialkonstruktionismen som teoretisk utgångspunkt. För att kunna analysera vårt material har vi tagit hjälp av tre olika analysverktyg vilka är tolkningsrepertoar, retorik och effekt. Genom vår analys kommer vi fram till fyra tolkningsrepertoarer Barns delaktighet kring pekplattan, Pedagoger och barns kompetens, Pedagogers kunskapsbrist som tidsrelaterad och Pedagogers användning som intressestyrd. Vår övergripande slutsats med denna studie gentemot tidigare forskning kan det tyda på att majoriteten av pedagogerna i denna studie är omedvetna kring deras egna kompetens och kapacitet.

Syftet med den här studien har varit att studera barns samspel vid användandet av en digital pekplatta. Det råder delade meningar om användandet av IKT i förskolans kontext och vi har intresserat oss speciellt för hur barnen interagerar med pekplattan och varandra. Barnens samspel har analyserats utifrån följande begrepp: aktörskap, positionering, tillträdesstrategier, semiotiska resurser och kamratkultur. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och samlat in empiri genom videoobservationer vid en förskola med barn i åldern fem till sex år. Vår analys visar att barnen vill dela med sig av sin upplevelse vid pekplattan och aktivt söker varandras samvaro både med blickar och ord. Barnen tar för sig och är handlingskraftiga problemlösare i interaktionen med den digitala pekplattan och dess appar.

BakgrundVarför datorn och internet som informations- och kommunikationsteknologi ska finnas redan i förskolan är något som besvaras genom en översikt av vetenskapliga rapporter och aktuell litteratur i ämnet. Flera av de styrande krafterna som påverkar förskolans verksamhet beskrivs och även förekommande attityder till teknikimplementeringen som nu börjat ske. Perspektiv på lärande, värderad kunskap i samhället och på motivation till lärande tas upp och diskuteras i relation till teknikanvändning.SyfteAtt undersöka datoranvändning i en förskola som har pektavla, pekplatta och stationär dator i verksamheten.- Hur ser användandet ut i olika aktiviteter?- Vilka pedagogiska fördelar bidrar teknikanvändningen med i verksamheten?- Vilka faktorer påverkar användandet?MetodUndersökningen har en hermeneutisk utgångspunkt och tog inspiration från den etnografiska forskningsansatsen då dess huvudsyfte var att identifiera de faktorer som möjliggör eller begränsar människors handlande inom den kultur som undersöks. De redskapen för inhämtning av underlag till studien var fältforskning i form av observationer och informella intervjuer och fältsamtal.ResultatFältforskningen resulterade i en mängd exempel på hur förskolan använde tekniken till att både ersätta redan existerande aktiviteter, men även hur den bidragit till att utveckla och förändra aktiviteter och arbetssätt. Det framkom att det är många olika faktorer som påverkar användandet och vidare även ett flertal exempel på pedagogiska fördelar som tekniken bidrog med i verksamheten. / Program: Lärarutbildningen

The information technique is developing at a fast pace and almost all new technique is being welcomed with opened arms. The newest on the market is the tablet device, it´s a device used for surfing the web, sending email, watching movies and playing games. It is now also being used in some schools for educational purposes. My research goal has been to find out how the teachers feel about using the tablet device for educational purposes. I have conducted interviews to find the answers to my questions. The main research questions asked were: How do different pedagogues feel about using the tablet device for educational purposes? How do teachers use the tablet device for teaching? What possibilities and obstacles do the teachers face when using the tablet device? My conclusions are that the tablet device in many ways can be seen as a toy, because it is a fun device appreciated by the students. But that does not exclude the fact that it can still be used as a teaching tool, because it can still be educational. Some of the methods were that it is easier to individualize the lessons and let the students work at their own pace and after their special needs. The tablet device creates plenty of situations for the students to interact and learn things from each other. The teachers expressed that they easily can create situations when learning is fun and meaningful for the students, which showed that the students got more engaged during class. The obstacles the teachers found, were that there was limited time to plan how to use the tablet device and also limited financial budget to buy all the programs needed. Currently the device is being used along with other type of equipment. In some schools the students got to use it for most lessons, but in some schools it was only being used once or twice a week. For example the tool was used with the Swedish language to help the students learn how to read and write and also to practice counting, subtraction and multiplication in math.

Dagens samhälle med ett allt snabbare tempo skapar ny teknik som blir ålderdomligt redan dagenefter. Samtidigt underlättar tekniken informationsspridningen. Detta ställer höga krav på skolansom ska rusta eleverna inför framtiden. Svenska elever är i nuläget duktiga i läsning i eninternationell jämförelse men antalet elever med läsförmåga över medel sjunker samtidigt somfärre antal läser längre texter. Denna aktionsforskningsstudie är ett sätt att utveckla och bidra medkunskap om hur elever upplever läsning genom en för gruppen ny arbetsgång där olika lässtilarinkluderas. Studiens frågeställning är: Hur upplever elever ett nytt arbetssätt i läsundervisningen?Genom samarbete med klassens lärare, som är medforskare, har ett nytt material introducerats.Materialet innehåller onlineböcker som går att läsa genom enbart bilder, enbart text, både text ochbild samt att texten blir uppläst. Eleverna använder sig av pekplattor och har fått bekanta sig medmaterialet som sedan utvärderats genom intervjuer. Introduktionstillfället och de enskildaintervjuerna har spelats in på video och observationer har utförts. Eleverna har visat sigengagerade och positiva till det nya materialet. Några föredrog att läsa på pekplattan och några iböcker. Några tyckte bäst om att lyssna till berättelsen medan andra hellre läste. Deras olika nivåeri läsutvecklingen har påverkat resultaten samtidigt som det faktum att arbetssättet har varierats hargjort att fler kan ta till sig innehållet i böcker. I sin tur påverkar detta den personliga utvecklingenoch att eleverna blir mer delaktiga i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. / In today’s society new technology is being created as we speak and is at the same time rapidly becoming outdated. Still, technology facilitates the dissemination of information. This puts a strong demand on the school to prepare the students for the future. Swedish students are currently good at reading compared to other countries but the amount of students who performs above average is decreasing and at the same time less students are reading larger volumes of texts. This action research study is a way of developing and contributing with knowledge about how students experience reading through for the group a new way of working where different reading styles are included. The objective of this study is to answer the question of how students experience this new way of working with reading. Through cooperation with the teacher of the participating class in the study, who is a co-researcher, a new material has been introduced to the class. The material includes online-books, which can be read using only pictures, text only, both text and pictures and also by the text being read aloud. The students have used touchpads for reading and have familiarized themselves with the material which later on has been evaluated via interviews. The study introduction and the separate interviews have been recorded on tape and observations have been carried out. The students have been engaged and positive to the new material. Some preferred to read on the touchpad and others in books. Some found it best to listen to the stories as other preferred to read themselves. Their different levels of reading has affected the results while at the same time the fact that the working methods varied has made it possible for more students to understand the content in the books. In turn, this affects the personal development and that students are becoming more involved in the education from a special education perspective.