No description available.

I denna studie har pekplattan som pedagogiskt läromedel i förskolan undersökts. Det övergripande syftet var att ta reda på hur verktyget nyttjades och vilka möjligheter till utveckling och lärande barnet kunde utveckla. Tanken var även att få en bild av vilken kompetens och kunskaper som krävdes av pedagogerna för brukandet av iPad. Frågeställningarna som studien utgått ifrån är hur pekplattan kan bidra till lärande i olika aktiviteter på förskolan? I vilka syften pekplattan används på förskolan? Vilken kunskap som pedagogerna ansåg sig behöva för användandet av verktyget? Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer samt observationer på tre olika förskolor i en medelstor kommun belägen i norra Sverige. Kriteriet för urvalet var att förskolorna skulle ha olika erfarenheter att arbeta med pekplattan. Resultatet av studien visade dels på hur många olika användningsområden som pekplattan kan fungera på i förskolan; dokumentationsverktyg, verktyg för schemaläggning, hjälpmedel/komplement till ”vanliga” aktiviteter; dels på olika användning beroende på förskola. Resultaten visade också att kompetensutveckling för pedagoger är viktig inom området. Följande slutsatser kan dras av denna studie: Pekplattan kan öka barnens kommunikations- och samarbetsförmåga, utbildning av pedagogerna visar på positiva fördelar för användning av pekplattan tillsammans med barnen och verktyget gynnar föräldrarnas delaktighet i sitt barns utveckling. Pekplattan har också en tendens att dra till sig stor uppmärksamhet hos barnen, vilket kan resultera att fokus ligger mest på verktyget och påverkar således den ”vanliga” verksamheten.

Den här intervjustudien inriktar sig på hur pedagoger upplever användandet av digitala webbverktyg för att dokumentera på förskolor. Eftersom det är ett relativt nytt fenomen att dokumentera digitalt så saknas det omfattande forskning på området. Studiens syfte är att få en inblick i hur pedagoger använder sig av ett digitalt webbverktyg för dokumentation som en del av det pedagogiska utvecklingsarbetet på förskolan. För att kunna förstå användandet av ett digitalt webbverktyg har vi utgått från Vygotskijs sociokulturella teori där vi ser dessa webbverktyg som kulturella artefakter. I studien har det genomförts åtta intervjuer med pedagoger som har olika arbetsroller på den förskola som de arbetar. Respondenternas svar har bearbetats för att därefter kunna identifiera centrala teman som pedagogerna betonar i intervjuerna. Resultatet av studien visar att pedagoger upplever användandet av digitala webbverktyg som positivt för att deras administrativa arbete underlättas av att kunna göra dokumentationer i barngrupp. De upplever också att vårdnadshavare får en större inblick i verksamheterna vilket märks när vårdnadshavarna ger pedagogerna snabb respons på vad deras barn får uppleva i verksamheten. Dock finns det vissa nackdelar med att ha en textbaserad dokumentationsform, till exempel för pedagoger och vårdnadshavare som har språkliga svårigheter men också för att barnen får svårare att vara delaktiga i sin egen dokumentation till skillnad från när det endast fanns väggdokumentation på förskolorna eller när barnen hade egna dokumentationspärmar. Slutsatsen utgår från hur pedagogerna upplever att användandet av detta dokumentationsverktyg påverkar förskolans arbete, både administrativt men också i arbetet med barnen.

I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) föreskrivs det att barn ska ges inflytande och vara delaktiga i sin utbildning samt att vårdnadshavare och förskola ska samarbeta. Resultaten ska kontinuerligt följas upp och systematiskt analyseras och dokumenteras. Hur detta ska genomföras framgår dock inte. Denna studie knyter an till ekologisk systemteori med syftet att undersöka hur förskollärare i sin verksamhet tillämpar ett pedagogiskt dokumentationsverktyg ”Från Start Till Mål”. Hur använder förskollärarna dokumentationsverktyget avsett för att dokumentera, ta tillvara barns intresse, vårdnadshavares medverkan samt systematiskt kvalitetsarbete? Vad anser förskollärarna om dokumentationsverktygets funktion? Nio förskollärare från tre förskolor har intervjuats. Resultatet visar att dokumentation i verktyget sker i olika tidsintervall, från veckovis till två gånger per termin. Flest anser det finns tid för dokumentation men några påtalar tidsstress. Nästan hälften anser att det är för mycket pappersarbete. Dokumentationsverktyget påvisar stöd för terminsvisa utvecklingssamtal. Samtliga intervjuade anser att de i sina iakttagelser och berättelser om barn utgår från barns intresse och vårdnadshavares medverkan. Vid användning i systematiskt kvalitetsarbete visar resultatet att intervallerna för processredovisning varierar från års-, termins- och veckovis till ständigt pågående utan avslut. Flertalet använder verktyget vid kvalitetsredovisning men inte alla vet hur de då kan använda sig av dokumentationsverktyget och kräver reflektionstid. De saknar en överblick av hela verksamheten. Flertalet av förskollärarna önskar mer utbildning för ökad kunskap om materialet. Slutsatsen blir att verktyget fungerar för dokumentation av barns intresse och vårdnadshavares medverkan men utbildning krävs för en helhetssyn angående systematiskt kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa på högstadiet och gymnasiet upplever arbetet med dokumentation inför bedömning. Vidare vill studien svara på frågor som behandlar lärarnas syn på hur, vad och varför dokumentationen sker samt hur lärarna upplever den egna dokumentationspraktiken och hur denna påverkas av yttre faktorer. Studien har en kvalitativ ansats där mixed methods har använts då både enkäter och intervjuer har genomförts. Urvalet till enkäterna gjordes genom ett kriteriebaserat urval och besvarades av 27 respondenter och urvalet för intervjuerna gjordes genom ett bekvämlighetsurval vilket resulterade i att fem lärare intervjuades. Arbetets teoretiska perpektiv grundas i läroplansteori där bernsteins teori om pedagogic device samt Dahllöfs och Lundgrens ramfaktorteorin har använts för analysen. Studiens resultat visar att lärare i idrott och hälsa upplever sin okumentationspraktik som problematisk, där en av de främsta nackdelarna som framkom var bristen på tid på grund av dubbelarbete på mikronivå samt bristande organisation på makronivå. Slutligen framkom vikten av att effektivisera dokumentationspraktiken för lärare i ämnet idrott och hälsa för att förbättra deras profession som lärare. / The purpose of this study is to explore how teachers in the field of physical education and health at secondary school and upper secondary school perceive their work with documentation for assessment. Further, the study aims to answer questions regarding the teachers' view on how, what, and why documentation takes place, as well as how teachers perceive their own documentation practice and how it is affected by external factors. The study has a qualitative approach where mixed methods have been applied, incorporating both questionnaires and interviews. The selection for the questionnaires was made through a criterion-based selection and were answered by 27 respondents, while the selection for the interviews was made through a convenience sample, resulting in five teachers being interviewed. The theoretical perspective of the work is grounded in curriculum theory, where Bernstein's theory of pedagogic device and Dahllöf's and Lundgren's frame factor theory have been used for the analysis. The study's findings indicate that there is a problem in how physical education and health teachers perceive their documentation practice, with one of the main disadvantages being the lack of time due to duplicative work at the micro level and insufficient organization at the macro level. Finally, the importance of streamlining the documentation practice for teachers in physical education and health was highlighted in order to improve their professional role as teachers.