Syftet med den här studien är att diskutera förhållningssättet förskollärarna har gentemot barns möjligheter till subjektskapande i dokumentationspraktiken. Våra forskningsfrågor är: Vilka dilemman kan uppstå enligt förskollärare i dokumentationspraktiken? Hur blir barn subjekt i förskolans dokumentationspraktik? Teorin studien är grundad i är Foucaults tankar om makt och Biestas uppfattning kring individens subjektskapande. Subjektifiering innebär hur individen kan bli sig själv i samspel med andra i sin omgivning. Det är en kvalitativ studie som genomförts med två fokusgruppsintervjuer. Fokusgruppsintervjuerna har bearbetats genom en tematisk analys. Resultatet visar flera nyanser på hur förskollärare antingen möjliggör eller kan begränsa barnets möjlighet till subjektifiering i förskolans dokumentationspraktik. Beroende på vilket förhållningssätt som förskolläraren har och hur förskolläraren ser sin egen utveckling inom professionen kan barnet ha större möjligheter att bli sitt eget jag.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa på högstadiet och gymnasiet upplever arbetet med dokumentation inför bedömning. Vidare vill studien svara på frågor som behandlar lärarnas syn på hur, vad och varför dokumentationen sker samt hur lärarna upplever den egna dokumentationspraktiken och hur denna påverkas av yttre faktorer. Studien har en kvalitativ ansats där mixed methods har använts då både enkäter och intervjuer har genomförts. Urvalet till enkäterna gjordes genom ett kriteriebaserat urval och besvarades av 27 respondenter och urvalet för intervjuerna gjordes genom ett bekvämlighetsurval vilket resulterade i att fem lärare intervjuades. Arbetets teoretiska perpektiv grundas i läroplansteori där bernsteins teori om pedagogic device samt Dahllöfs och Lundgrens ramfaktorteorin har använts för analysen. Studiens resultat visar att lärare i idrott och hälsa upplever sin okumentationspraktik som problematisk, där en av de främsta nackdelarna som framkom var bristen på tid på grund av dubbelarbete på mikronivå samt bristande organisation på makronivå. Slutligen framkom vikten av att effektivisera dokumentationspraktiken för lärare i ämnet idrott och hälsa för att förbättra deras profession som lärare. / The purpose of this study is to explore how teachers in the field of physical education and health at secondary school and upper secondary school perceive their work with documentation for assessment. Further, the study aims to answer questions regarding the teachers' view on how, what, and why documentation takes place, as well as how teachers perceive their own documentation practice and how it is affected by external factors. The study has a qualitative approach where mixed methods have been applied, incorporating both questionnaires and interviews. The selection for the questionnaires was made through a criterion-based selection and were answered by 27 respondents, while the selection for the interviews was made through a convenience sample, resulting in five teachers being interviewed. The theoretical perspective of the work is grounded in curriculum theory, where Bernstein's theory of pedagogic device and Dahllöf's and Lundgren's frame factor theory have been used for the analysis. The study's findings indicate that there is a problem in how physical education and health teachers perceive their documentation practice, with one of the main disadvantages being the lack of time due to duplicative work at the micro level and insufficient organization at the macro level. Finally, the importance of streamlining the documentation practice for teachers in physical education and health was highlighted in order to improve their professional role as teachers.