• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Pedagogiskt arbete med den digitala pekplattan och barns inflytande över det i förskolan : En kvalitativ intervjustudie med åtta förskollärare

Brink, Johanna, Bach, Sofia January 2015 (has links)
Syftet med vår studie har varit att undersöka hur förskollärare ser på sitt pedagogiska arbete med den digitala pekplattan samt deras syn på barns inflytande över det arbetet i förskolan ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi som grundas sig på semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Vårt resultat visar på att deltagarna anser att de behärskar eller har en ganska bra kompetens i sitt arbete med den digitala pekplattan. Resultatet illustrerar att det är vanligt att arbetet är kopplat till förskolans läroplans strävansmål (Skolverket, 2010) och att förskolorna använder sig av ”appar”. Samt att den digitala pekplattan även används som kamera, i dokumentation samt som informations- och faktasökare och att den bidrar till barns sampel och turtagning. En slutsats är att det finns både likheter och skillnader på hur förskollärarna arbetar med pekplattan och i deras syn på barns intressen och inflytande över det arbetet. Studiens resultat har gett oss kunskaper och erfarenheter som kommer att vara givande för oss i vårt framtida yrke som förskollärare.
2

Pedagogiskt arbete med den digitala pekplattan och barns inflytande över det i förskolan : En kvalitativ intervjustudie med åtta förskollärare

Brink, Johanna, Bach, Sofia January 2015 (has links)
Syftet med vår studie har varit att undersöka hur förskollärare ser på sitt pedagogiska arbete med den digitala pekplattan samt deras syn på barns inflytande över det arbetet i förskolan ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi som grundar sig på semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Vårt resultat visar på att deltagarna anser att de behärskar eller har en ganska bra kompetens i sitt arbete med den digitala pekplattan. Resultatet illustrerar att det är vanligt att arbetet är kopplat till förskolans läroplans strävansmål (Skolverket, 2010) och att förskolorna använder sig av "appar". Samt att den digitala pekplattan även används som kamera, i dokumentation samt som informations- och faktasökare och att den bidrar till barns samspel och turtagning. En slutsats är att det finns både likheter och skillnader på hur förskollärarna arbetar med pekplattan och i deras syn på barns intressen och inflytande över det arbetet. Studiens resultat har gett oss kunskaper och erfarenheter som kommer att vara för oss i vårt framtida yrke som förskollärare.
3

”Aj, jag blir osynlig, hjälp!” En studie om barns samspel vid den digitala pekplattan

Skarin, Lisa, Hammarbrink, Anneli January 2016 (has links)
Syftet med den här studien har varit att studera barns samspel vid användandet av en digital pekplatta. Det råder delade meningar om användandet av IKT i förskolans kontext och vi har intresserat oss speciellt för hur barnen interagerar med pekplattan och varandra. Barnens samspel har analyserats utifrån följande begrepp: aktörskap, positionering, tillträdesstrategier, semiotiska resurser och kamratkultur. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och samlat in empiri genom videoobservationer vid en förskola med barn i åldern fem till sex år. Vår analys visar att barnen vill dela med sig av sin upplevelse vid pekplattan och aktivt söker varandras samvaro både med blickar och ord. Barnen tar för sig och är handlingskraftiga problemlösare i interaktionen med den digitala pekplattan och dess appar.
4

IKT i förskolan : En studie om förskollärares upplevelser av IKT som verktyg för språkutveckling

Birgersson, Emelie January 2018 (has links)
Denna studie är en kvalitativ intervjustudie som undersöker förskollärares upplevelser och tankar kring IKT som pedagogiskt verktyg i arbetet med språkutveckling i förskolan och hur detta kan påverka den pedagogiska utformningen i verksamheten med barnen. Metoden består av en kvalitativ forskningsstrategi baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Resultatet påvisar att förskollärarna upplever IKT som pedagogiskt verktyg för språkutveckling som berikande och med potential inom varierande områden i relation till det språkliga lärandet. De flesta förskollärare ansåg sig besitta tillräckliga kunskaper och kompetens i arbetet med detta. De ansåg även barnen som mycket kompetenta och med många erfarenheter inom detta område. Det synliggjordes även brister i förhållande till pedagogiska kunskaper och tydliga riktlinjer i arbetet med IKT som verktyg för språkutveckling. Detta kan bero på olika faktorer såsom otydlighet gällande riktlinjer i Läroplan för förskolan, Lpfö98 och bristande kunskaper inom detta område. Studien har synliggjort både möjligheter och begränsningar i arbetet med IKT som verktyg för språkutveckling vilket förhoppningsvis bidrar med kunskaper för vidareutveckling inom detta område. / This is a qualitative interview study which examines preschool pedagogues' experiences and thoughts about digital learning resources as a pedagogical tool for working with language development in preschools and how this may affect the pedagogical design of the work environment with children. The method consists of a qualitative scientific procedure grounded in semi-structured interviews with four preschool teachers. The results show that the preschool teachers see digital learning resources as an enriching pedagogical tool for language development and with a potential in several varying areas in relation to the learning of language. Most preschool teachers deemed themselves sufficiently knowledgeable and competent while working with these resources. They also considered the children as very competent and with lots of experience in the area. There were also shortcomings outlined in relation to proficiency and clear guidelines in the work with digital learning resources for the development of language. This may depend on several different factors such as clarity regarding guidelines in the Swedish national preschool curriculum, Lpfö98, and deficient understanding in this area. The study has outlined both possibilities and limitations in the work with digital learning tools for development of language which, hopefully, will contribute for further development in this area.

Page generated in 0.0911 seconds