<p>Feministisk forskning har lämnat viktiga och ofta provocerande vetenskapsteoretiska och metodologiska bidrag både till sociologin och till samhällsvetenskaperna i stort åtminstone sedan 1970-talet. Vetenskapsteoretiskt har feministiska forskare försökt skapa en forskning som kunde bidra till att öka kunskapen om ojämlikhet och maktstrukturer och som även kunde bidra till arbetet för förändring. Metodologiskt har det handlat om jakten på forskningsmetoder som bygger vidare på den radikala kvinnorörelsens ideal om systerskap och icke-hierarki och alltså fungerar emancipatoriskt för kvinnorna som deltar i studien (eller åtminstone inte fungerar förtryckande). I uppsatsen diskuterar jag kring en metodologi för en emancipatorisk forskning, utifrån en analys av de metodologiska konsekvenserna av två feministiska perspektiv. Det första perspektivet, det vardagliga, fokuserar på kvinnors vardagliga erfarenheter och menar att det är i dessa som kunskap om förtryck bör sökas. Det andra, det strukturella perspektivet, utgår ifrån en annorlunda syn på maktstrukturer. Även om maktstrukturer visserligen kan återfinnas i kvinnors vardagliga erfarenheter, kan de inte förstås enbart genom en analys av dessa erfarenheter. Inte heller är maktstrukturerna alltid uppenbara för kvinnorna som drabbas av dem. Perspektiven får helt olika metodologiska konsekvenser. Det vardagliga perspektivet fokuserar på att försöka finna metoder som tillåter deltagarna att själva formulera och, ibland, analysera sina erfarenheter. Fokus ligger på att förändra den traditionellt ojämlika relationen mellan forskaren och deltagarna i studien. Det strukturella perspektivet argumenterar istället för att det måste finnas ett visst kritiskt ifrågasättande av deltagarna och för nödvändigheten av att analysera vilka maktrelationer forskaren är en del av och hur detta har påverkat forskningen. Detta perspektiv betonar alltså strukturella maktskillnader mellan kvinnor. I uppsatsens avslutande diskussion argumenterar jag för att de två perspektivens metodologiska insikter med fördel kan kombineras för att skapa kunskap som bidrar till en förändring av kvinnors villkor och en forskningspraktik som inte reproducerar ojämlikhet.</p>

Feministisk forskning har lämnat viktiga och ofta provocerande vetenskapsteoretiska och metodologiska bidrag både till sociologin och till samhällsvetenskaperna i stort åtminstone sedan 1970-talet. Vetenskapsteoretiskt har feministiska forskare försökt skapa en forskning som kunde bidra till att öka kunskapen om ojämlikhet och maktstrukturer och som även kunde bidra till arbetet för förändring. Metodologiskt har det handlat om jakten på forskningsmetoder som bygger vidare på den radikala kvinnorörelsens ideal om systerskap och icke-hierarki och alltså fungerar emancipatoriskt för kvinnorna som deltar i studien (eller åtminstone inte fungerar förtryckande). I uppsatsen diskuterar jag kring en metodologi för en emancipatorisk forskning, utifrån en analys av de metodologiska konsekvenserna av två feministiska perspektiv. Det första perspektivet, det vardagliga, fokuserar på kvinnors vardagliga erfarenheter och menar att det är i dessa som kunskap om förtryck bör sökas. Det andra, det strukturella perspektivet, utgår ifrån en annorlunda syn på maktstrukturer. Även om maktstrukturer visserligen kan återfinnas i kvinnors vardagliga erfarenheter, kan de inte förstås enbart genom en analys av dessa erfarenheter. Inte heller är maktstrukturerna alltid uppenbara för kvinnorna som drabbas av dem. Perspektiven får helt olika metodologiska konsekvenser. Det vardagliga perspektivet fokuserar på att försöka finna metoder som tillåter deltagarna att själva formulera och, ibland, analysera sina erfarenheter. Fokus ligger på att förändra den traditionellt ojämlika relationen mellan forskaren och deltagarna i studien. Det strukturella perspektivet argumenterar istället för att det måste finnas ett visst kritiskt ifrågasättande av deltagarna och för nödvändigheten av att analysera vilka maktrelationer forskaren är en del av och hur detta har påverkat forskningen. Detta perspektiv betonar alltså strukturella maktskillnader mellan kvinnor. I uppsatsens avslutande diskussion argumenterar jag för att de två perspektivens metodologiska insikter med fördel kan kombineras för att skapa kunskap som bidrar till en förändring av kvinnors villkor och en forskningspraktik som inte reproducerar ojämlikhet.

Personal i hälso- och sjukvård är ålagda att arbeta för att vården skall vara av god kvalitet. Det finns ett starkt samband mellan upplevelsen av vårdkvalitet och omvårdnadskvalitet. Därför är det av vikt att beskriva patienternas upplevelse av omvårdnad av god kvalitet. Genom att använda livsvärldsperspektiv kan patientens upplevelse av god omvårdnadskvalitet fångas. För att beskriva omvårdnad av god kvalitet har en analys av tio kvalitativa studier genomförts. Resultatet visar på att omvårdnad av god kvalitet bör vara individanpassad och holistisk, det skall vara ett öppet informationsflöde mellan vårdgivare och patient och vården skall vara väl samordnad och främja kontinuitet. Sjuksköterskan skall vara kompetent och ha ett gott förhållningssätt för att patienten skall uppleva att omvårdnaden är av god kvalitet. För att tillgodose patienternas krav på vård av god kvalitet kan organisation enligt primär omvårdnad vara en lämplig lösning. Primär omvårdnad med patientansvarig sjuksköterska leder till ökad kontinuitet och samordning. Öppet informationsflöde och individanpassad vård kan bidra till att stärka patienternas känsla av sammanhang genom att vården blir begriplig, hanterbar och meningsfull. Vidare ger patienternas förväntningar och krav på kompetenta sjuksköterskor med gott förhållningssätt argument för att premiera sjuksköterskor som har lång erfarenhet både allmänt och från sitt specifika område. Det krävs erfarenhet för att ge omvårdnad av god kvalitet och en sjuksköterska är inte alltid direkt ersättningsbar med en annan sjuksköterska. Den erfarna sjuksköterskan har inte bara högre kompetens utan har även bättre möjlighet att ha ett gott förhållningssätt. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Den här uppsatsen undersöker vardagen genom dess läten. Fem personer, alla bosatta i Stockholm, har under en veckas tid dokumenterat sina vardagsliv genom ljudinspelningar som sedan varit utgångspunkter för intervjuer där informanterna har berättat om sina upplevelser. Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka hur informanterna genom dessa ljuddagböcker kommunicerar sina erfarenheter av ljud och plats. Detta görs genom att undersöka dels vilka rumsliga berättelser som ryms i dagböckerna och dels hur metoden fungerar som en meningsskapande process. Studien visar hur ljuddagböckerna definierar vardagslivet, synliggör sociala, rumsliga dimensioner och aktualiserar erfarenheter från andra platser och tidpunkter iinformanternas liv. Genom dagbokens moment – spela in, spela upp och berätta – upptäcker och reflekterar informanterna kring ljuden som omger dem om dagarna och formulerar därigenom sina relationer till ljudmiljöerna. Detaljer och aspekter av vardagslivet som vanligtvis inte uppmärksammas träder fram. Utifrån dokumentationerna av de fysiska platserna skapas en större berättelse som rymmer många olika rum, såväl fysiska som mentala.

Det fanns misstankar om att nyanlända elever inte upplever sig själva som delaktiga i gemensamma aktiviteter eller i fria lekar på fritidshemmet. Den genomförda studien belyser därför nyanlända elevers upplevelser av delaktighet på fritidshem. Studien genomfördes med hjälp av samtalspromenader som undersökningsmetod utifrån ett barns perspektiv, där fokus var att studera betydelsen av elevernas lek, språk och kulturella gemenskaper. Studien genomfördes på två fritidshem i södra Sverige. Fritidshemmen är lantligt belägna och har olika stora elevgrupper. I elevgrupperna finns liten del nyanlända elever. Resultatet av studien visar att nyanlända elever upplever sig själva som delaktiga men väljer att leka bredvid den större gemenskapen på grund av svårigheter i att förstå språket och bli förstådda. Språket, leken, och de kulturella gemenskaperna spelar stor roll i hur nyanlända elever upplever delaktighet. Hur läraren agerar och har för inställning och insikt till nyanlända elever är mycket viktig för att lägga en bra grund för nyanlända elever. Studien är gjord för att lyfta ett dilemma som finns på olika fritidshem i Sverige.

I denna studie har en modell tagits fram för att utvärdera informationssystem med kvalitativa metoder. Denna modell har utvecklats med task technology fit theory (TTF) som ramverk, som tidigare använts främst i kvantitativa studier för att undersöka till vilken grad funktioner matchar med användares uppgifter i ett informationssystem. Modellen som utvecklats i studien har istället syftet att se vilken data som kan genereras för att skapa djupare förståelse till faktorer som ligger bakom när matchningen är dålig. Modellen har testats i en fallstudie med företaget Visma Spcs där deras webbaserade fakturerings- och bokföringssystem eEkonomi har utvärderats. Detta gjordes genom en datainsamling i form av semi-strukturerade intervjuer på användare av systemet. Resultaten visar att modellen kan generera data för att skapa djupare förståelse genom att visa hur funktioner matchar dåligt, varför de matchar dåligt, vad den upplevda effekten blir för användarna och hur användarnas behov egentligen ser ut. Datan kan även användas för kartläggning av de uppgifter som utförs i ett informationssystem. Till vidare forskning ges förslaget att kombinera denna modell med kvantitativa metoder, där den kan användas i utforskande syfte före en kvantitativ studie eller i ett förklarande syfte efter en kvantitativ studie.

Syftet med denna kvalitativa studie är att få kunskap om hur pedagoger arbetar för att främja och utveckla svenska språket hos barn som har svenska som andraspråk. För att uppnå studiens syfte genomfördes halvstrukturerade intervjuer med fyra förskollärare från två olika flerspråkiga och mångkulturella förskolor. Det sociokulturella perspektivet har använts för att diskutera studiens resultat. Resultatet av studien visade att förskollärarna använder sig av liknande arbetsmetoder för att främja och stödja flerspråkiga barns språkutvecklingar. Dessa arbetsmetoder är kroppsspråk, bildstod, TAKK (teckenstöd), aktiviteter vid samling (såsom Polyglutt, bilder, böcker, rim och ramsor och konkret material) samt lek och högläsning. Studiens resultat visar att förskollärarnas förhållningsätt i förskolans verksamhet ses som en central del i språkutvecklingen hos barn som har svenska som andraspråk. Pedagogerna inkluderar föräldrarna i verksamheten genom att uppmuntra dem att vara delaktiga i sina barns språkutveckling. Studiens resultat visar även att trygghet är en förutsättning för att utveckla språket hos barn. Därför att det är viktigt att barn får känna trygghet i sin omgivning genom att pedagogen skapar möjligheter och situationer i vardagen där barnet kan utöva både sitt modersmål och det svenska språket. Detta kan ske genom att skapa små grupper och genom att visa barn intresse för deras modersmål.

Alla som går i skolan ska ha tillgång till en likvärdig utbildning oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte. Enligt tidigare forskning kan konsekvenserna bli stora av att eleverna med hörselnedsättning inte använder sina hörhjälpmedel, då de har svårare att följa med i undervisningen och i social interaktion. Studiens syfte var därför att bidra med kunskap om elevers användning av hörhjälpmedel i skolan. Det blev också intressant att undersöka unga vuxnas resonemang angående sitt användande av hörhjälpmedel, samt vilka upplevelser de har av att använda dem i skolan. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med halvstrukturerade frågor och det var sex unga vuxna som intervjuades. Resultatet visade att faktorer som påverkade de unga vuxnas användande av hörhjälpmedel var psykosociala faktorer, tekniska faktorer samt miljöfaktorer. Resultatet visade, tvärtemot vad tidigare studier visar, att intervjupersonerna använde sina hörhjälpmedel i hög utsträckning under skoltiden, samt överlag var nöjda med skolans miljöer och lärarnas bemötande utifrån ett hörselperspektiv. Dock synliggörs även normer kring hörselnedsättning och hörhjälpmedel där de unga vuxna berättar om rädsla för att inte passa in eller bli retade.

Bakgrund : Sjuksköterskans roll i omvårdnad inom rättspsykiatrin är komplex. Detta på grund av att utöver omvårdnaden, skall även en säker miljö upprätthållas. Tvångsåtgärder kanske också måste utföras, vilket kan påverka sjuksköterskans etiska och moraliska principer. Den mest framträdande uppgiften sjuksköterskan har är dock att genom en sjuksköterska-patient relation skapa hälsa och välbefinnande samt ge patienter en chans till att växa och utveckla sina beteende. Syfte: Syftet med studien var att beskriva aktuell forskning om sjuksköterskans attityder inom den rättspsykiatriska omvårdnaden. Metod: Litteraturöversikt som inkluderar elva kvalitativa studier. Studierna som tagits fram har analyserats och teman identifierats. Databassökningar har genomförts i PubMed, CINAHL, SveMed+ och PsycINFO. Resultat: Tre huvudteman och två subteman identifierades. Första huvudtemat var sjuksköterskans roll med subteman relationens faser och säkerhet och tvångsåtgärder. De andra två huvudteman som identifierades var maskulinitet och copingstrategier. Slutsats : De affektiva attityderna som sjuksköterskan upplever kan styra mycket av de beslut och handlingar som utförs. Detta kan påverka patienters hälsa, välbefinnande och utvecklande. Män ansåg sig själva att genom handlingskomponenten bidra till en trygg och säker miljö. / Background: The nurse has a complex role of nursing care in a forensic care setting. This due to in addition to nursing care, also a safe environment should be preserved. Coercive measures may also have to be carried out, which can affect nurse´s ethical and moral principles. The most prominent task the nurse has are however to create health and wellbeing through nurse-patient relation as well as to offer the patient an opportunity to grow and to develop his behavior. Aim: The aim with this study was to describe current research of the nurse’s attitudes about nursing care in forensic care settings Method: Literature review including eleven qualitative studies. The studies have been analyzed and themes has identified. Database searches are made in PubMed, CINAHL, SveMed+ and PsycINFO. Results: Three main themes and two sub themes were identified. The first main theme was the nurse role with the sub themes the phases of a relationship and safety and coercive measures. The two other main themes that were identified are masculinity and coping strategies. Conclusion: The affective attitudes that the nurse experiences can control much of the decisions and actions that are performed. This can affect patients' health, well-being and development. Men considered themselves to contribute, through the action component, to a safe and secure environment.

En stor andel av dagens barn och ungdomar är inte tillräckligt fysiskt aktiva, vilket är oroande då det finns ett positivt samband mellan pulshöjande fysiska aktiviteter och hälsa. Insatser för att öka barn och ungdomars fysiska aktiviteter är därför viktiga, där skolan som arena har en betydande roll. Skolan ska arbeta hälsofrämjande och ge eleverna en miljö där deras hälsa och lärande främjas. En viktig del i den stödjande skolmiljön är att stärka elever till att kunna ta makten över sina egna liv (egenmakt) där delaktighet är ett viktigt inslag. Tidigare studier visar på att pulshöjande fysiska aktiviteter kan ha en positiv effekt på koncentrationen, minnet och förbättra de akademiska prestationerna hos barn och ungdomar. Dock visar andra studier på motstridiga resultat och ifrågasätter även tidigare studiers resultat. Mer kunskap om skolpersonalens uppfattningar om pulshöjande fysiska aktiviteter i skolan behövs för att bättre kunna möta utmaningarna som uppstår samt få mer kunskap om vilka fördelar som pulshöjande fysiska aktiviteter i skolan för med sig. Studiens syfte var därför att utforska och beskriva hur skolpersonal uppfattar en pulshöjande fysisk aktivitetsintervention (PuLH). För att kunna svara på syftet användes följandefrågeställning: Vilka fördelar och utmaningar uppfattar skolpersonalen med PuLH? PuLH har genomförts i åtta kommuner i Jönköpings län. Interventionen har innehållit tre pulshöjande fysiska aktivitetspass i veckan, förutom de två obligatoriska idrott och hälsa lektionerna. Studien är en fallstudie med en explorativ design. Datainsamlingen genomfördes genom fokusgruppsintervjuer, öppna frågor och enskilda intervjuer. Totalt har 32 personer deltagit i studien varav 10 ämneslärare, 14 idrott och hälsa lärare samt åtta skolsköterskor. Datainsamlingen bearbetades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen ledde fram till tre teman och sex subteman. Skolpersonalen beskrev flera fördelar med PuLH både för elevernas hälsa, välbefinnande och deras villkor för lärande. De uppfattade även att de flesta av eleverna deltog och uppskattade de pulshöjande fysiska aktiviteterna. PuLH kan vara ett sätt att arbete hälsofrämjande i skolan eftersom det skapas förutsättningar till delaktighet och eleverna coachas att delta utifrån deras egna behov och de får delta på sina egna villkor. Skolpersonalen beskrev strukturella barriärer och divergens kring PuLH som utmanande. / A large proportion of today's children and adolescents are not sufficiently physically active, which is worrying as there is a positive relationship between moderate to vigorous physical activities (MVPA) and health. Efforts to increase the physical activity of children and adolescents are therefore important, where school as an arena plays a considerable role. The school aims to promote health and provide pupils with an environment where their health and learning are promoted. An important part of the supportive school environment is that pupils are strengthened to be able to take control of their own lives (empowerment) and where participation is important. Previous studies show that MVPA can have a positive effect on concentration, memory and improve the academic performance for children and adolescents. However, other studies show contradictory results and question previous studies' results. More knowledge about school staff's perceptions of MVPA at school is needed to better meet the challenges that arise and gain more knowledge about the benefits that MVPA at school brings. The purpose of the study was therefore to explore and problematize how school staff perceive a MVPA intervention (PuLH). In order to answer the purpose, the following question was used: What advantages and challenges do school staff perceive with PuLH? PuLH has been implemented in eight municipalities in Jönköping County. The intervention included three MVPA sessions a week, in addition to the two compulsory sports and health lessons. The study is a case study with an explorative design. The data collection was conducted through focus group interviews, open questions and individual interviews. A total of 32 people participated in the study, of which 10 subject teachers, 14 sports and health teachers and eight school nurses. The data collection was processed and analyzed using qualitative content analysis. The data analysis led to three themes and six subthemes. School staff described several advantages of PuLH both for pupils' health, well-being and their conditions of learning. They also perceived that most of the pupils participated and appreciated the MVPA. PuLH can be a way to work health promotion in school because opportunities are created for participation and pupils are coached to participate according to their own needs and they can participate on their own terms. School staff described structural barriers and divergence around PuLH as challenging.