Global ETD Search

1	Memory-work: Gävlekvinnor minns Tjernobyl Thyrestam, Katarina, Lövgren, Anna January 2013 (has links) Gävle var en av de platser som fick mest radioaktivt nedfall efter Tjernobylolyckan 1986. Syftet med vår undersökning är att försöka få en förståelse för hur detta har påverkat kvinnor som bodde i Gävle 1986 och hur de känner idag. Vår frågeställning är vilka minnen de idag har kvar sedan tiden då olyckan hände och vad det betyder? Memory-work är utvecklad av Frigga Haug inom feministisk forskningstradition. Metoden är induktiv, såtillvida att resultaten tolkas utifrån de minnen som kommer fram i undersökningen och inte från färdiga teorier, och resultaten kan leda till nya frågeställningar. Vid memory-work är forskningsledare och deltagare på samma nivå och alla kan vara med i diskussionen. De teoretiska perspektiv vi ansåg vara relevanta för vår undersökning var Freuds teori om ångest och Birgitta Höijers teori om kulturella identiteter. Rolf Lidskogs teori om att ett samhälle läks eller faller sönder vid katastrofer och Ulrich Becks teori om risksamhället är två andra teorier som vi tog upp som troliga för de resultat vi förväntade oss. Resultaten visar att genom memory-work kommer undanträngda eller bortglömda minnen åter upp till ytan genom diskussionen tillsammans med andra. För att människor i utsatta områden ska känna tillit till myndigheter, behöver informationen vara kopplad till det lokala samhället eller regionen. Vi fann snarare ett accepterande än läkning eller sönderfall. Information behöver också vara i narrativ form, på ett sätt som gör att alla människor förstår informationen och kan relatera den till sig själva. I Sverige är vi vana vid att vi inte kan göra något åt vädret, så vi kunde inte göra något åt att det regnade ner cesium här. Regnet blev en budbärare för det farliga, det fanns med i alla minnen. Däremot försvann det farliga när snön kom. Har cancerfallen ökat i Gävleområdet? Nej, säger Strålsäkerhetsmyndigheten. Jo, säger forskaren Martin Tondel. Precis som 1986 är det upp till var och en vad man vill tro. Memory-work Gävlekvinnor Tjernobyl Feministisk forskning Risksamhälle
2	Forskning, makt och systerskap : Metodologiska aspekter av emancipatorisk feministisk forskning Bivald, Katarina January 2006 (has links) <p>Feministisk forskning har lämnat viktiga och ofta provocerande vetenskapsteoretiska och metodologiska bidrag både till sociologin och till samhällsvetenskaperna i stort åtminstone sedan 1970-talet. Vetenskapsteoretiskt har feministiska forskare försökt skapa en forskning som kunde bidra till att öka kunskapen om ojämlikhet och maktstrukturer och som även kunde bidra till arbetet för förändring. Metodologiskt har det handlat om jakten på forskningsmetoder som bygger vidare på den radikala kvinnorörelsens ideal om systerskap och icke-hierarki och alltså fungerar emancipatoriskt för kvinnorna som deltar i studien (eller åtminstone inte fungerar förtryckande). I uppsatsen diskuterar jag kring en metodologi för en emancipatorisk forskning, utifrån en analys av de metodologiska konsekvenserna av två feministiska perspektiv. Det första perspektivet, det vardagliga, fokuserar på kvinnors vardagliga erfarenheter och menar att det är i dessa som kunskap om förtryck bör sökas. Det andra, det strukturella perspektivet, utgår ifrån en annorlunda syn på maktstrukturer. Även om maktstrukturer visserligen kan återfinnas i kvinnors vardagliga erfarenheter, kan de inte förstås enbart genom en analys av dessa erfarenheter. Inte heller är maktstrukturerna alltid uppenbara för kvinnorna som drabbas av dem. Perspektiven får helt olika metodologiska konsekvenser. Det vardagliga perspektivet fokuserar på att försöka finna metoder som tillåter deltagarna att själva formulera och, ibland, analysera sina erfarenheter. Fokus ligger på att förändra den traditionellt ojämlika relationen mellan forskaren och deltagarna i studien. Det strukturella perspektivet argumenterar istället för att det måste finnas ett visst kritiskt ifrågasättande av deltagarna och för nödvändigheten av att analysera vilka maktrelationer forskaren är en del av och hur detta har påverkat forskningen. Detta perspektiv betonar alltså strukturella maktskillnader mellan kvinnor. I uppsatsens avslutande diskussion argumenterar jag för att de två perspektivens metodologiska insikter med fördel kan kombineras för att skapa kunskap som bidrar till en förändring av kvinnors villkor och en forskningspraktik som inte reproducerar ojämlikhet.</p> feministisk forskning metodologi epistemologi feminism kvalitativa metoder Sociology Sociologi
3	Forskning, makt och systerskap : Metodologiska aspekter av emancipatorisk feministisk forskning Bivald, Katarina January 2006 (has links) Feministisk forskning har lämnat viktiga och ofta provocerande vetenskapsteoretiska och metodologiska bidrag både till sociologin och till samhällsvetenskaperna i stort åtminstone sedan 1970-talet. Vetenskapsteoretiskt har feministiska forskare försökt skapa en forskning som kunde bidra till att öka kunskapen om ojämlikhet och maktstrukturer och som även kunde bidra till arbetet för förändring. Metodologiskt har det handlat om jakten på forskningsmetoder som bygger vidare på den radikala kvinnorörelsens ideal om systerskap och icke-hierarki och alltså fungerar emancipatoriskt för kvinnorna som deltar i studien (eller åtminstone inte fungerar förtryckande). I uppsatsen diskuterar jag kring en metodologi för en emancipatorisk forskning, utifrån en analys av de metodologiska konsekvenserna av två feministiska perspektiv. Det första perspektivet, det vardagliga, fokuserar på kvinnors vardagliga erfarenheter och menar att det är i dessa som kunskap om förtryck bör sökas. Det andra, det strukturella perspektivet, utgår ifrån en annorlunda syn på maktstrukturer. Även om maktstrukturer visserligen kan återfinnas i kvinnors vardagliga erfarenheter, kan de inte förstås enbart genom en analys av dessa erfarenheter. Inte heller är maktstrukturerna alltid uppenbara för kvinnorna som drabbas av dem. Perspektiven får helt olika metodologiska konsekvenser. Det vardagliga perspektivet fokuserar på att försöka finna metoder som tillåter deltagarna att själva formulera och, ibland, analysera sina erfarenheter. Fokus ligger på att förändra den traditionellt ojämlika relationen mellan forskaren och deltagarna i studien. Det strukturella perspektivet argumenterar istället för att det måste finnas ett visst kritiskt ifrågasättande av deltagarna och för nödvändigheten av att analysera vilka maktrelationer forskaren är en del av och hur detta har påverkat forskningen. Detta perspektiv betonar alltså strukturella maktskillnader mellan kvinnor. I uppsatsens avslutande diskussion argumenterar jag för att de två perspektivens metodologiska insikter med fördel kan kombineras för att skapa kunskap som bidrar till en förändring av kvinnors villkor och en forskningspraktik som inte reproducerar ojämlikhet. feministisk forskning metodologi epistemologi feminism kvalitativa metoder Sociology Sociologi
4	Synliggöra kvinnor : En studie om KvinnSams bidrag till genusforskningen / Making women visible : A study of the library KvinnSam's contribution for further gender studies Granberg, Mimmi January 2015 (has links) This study aims to examine in which ways the library of KvinnSam in Gothenburg contributes to gender studies. I examined how the work of KvinnSam can be viewed as a feminist project, what the work understands to be about and challenges that the library meets. Qualitative interviews with two librarians working at KvinnSam were performed, along with a one day visit. As a theoretical framework I used feminist theory, which is used in the analysis. A summary of earlier research and their methods is presented. The research of this study exhibited that the library may have an important role to play for further gender studies, and also in documenting records of women´s history. It was also discovered that the library experiences challenges in regards to legitimacy, often having to defend its existence. I have come to the conclusion that KvinnSam makes women more visible, and can therefore be seen as a feminist project, which seems to be the main focus within the work of KvinnSam. KvinnSam bibliotek kvinnohistoriskt arkiv genusforskning feministisk forskning kvinnor
5	På väg från ingenstans : kritik och emancipation av kunskapsorganisation för feministisk forskning / Samuelsson, Jenny. January 1900 (has links) Diss. Umeå : Umeå universitet, 2008.
6	På väg från ingenstans : kritik och emancipation av kunskapsorganisation för feministisk forskning Samuelsson, Jenny January 2008 (has links) <p>This study deals with knowledge organization of feminist research, in bibliographic catalogues and in a Swedish context. The thesis develops a definition of feminist discourse which incorporates but is not limited to feminist research. Feminist research, in turn, is understood as articulating a critical approach aimed at critiquing and changing inequitable gender relations. The thesis analyzes the meaning of a range of feminist perspectives through a close text analysis of feminist PhD-dissertations. Two universal knowledge organization systems: Svenska ämnesord and Klassifikationssystem för svenska bibliotek; and one subject-specific system: Kvinnohistoriska samlingarnas ämnesord, are studied in order to discuss the extent to which they are able to articulate feminist perspectives, as well as how they actually articulate such perspectives in practice. The two universal systems studied tend to marginalize feminist perspectives as forms of knowledge. This thesis interprets this marginalization in the light of these systems’ putative objectivistic and universalistic epistemology and ontology. It is suggested that they privilege disciplinary knowledge over interdisciplinary knowledge forms, and substantive topics over conceptual perspectives. Guidelines for knowledge organizatory practice tend to encourage indexers and classifiers to search for central substantive themes. In this schema, feminism is understood as a field relating to socio-political women’s issues. Feminist knowledge qua knowledge is marginalized by the systems studied, and is at times given a plain wrong classifycation. further, this thesis suggests that the subject-specific knowledge organization system studied: Kvinnohistoriska samlingarnas ämnesord, is only able to deal with feminist research in an incomplete and inadequate way. Although this index is designed to classify texts within the broad subject field of: women’s studies, masculinity studies and gender research, as well as other material relevant to the field, the structure of the index is too simple and does not allow for associative relationships between terms; nor does it define feminist discourse. The premises and guidelines for knowledge organization practice are also under-developed or not well defined. Successful organization of feminist knowledge needs instead to be based on a particular understanding of knowledge and knowledge organization as contextually shaped (and shaping). Feminist literature is first and foremost about expressing feminist discourse qua theme, perspective, and part of the feminist tradition (such as critical, women-centring, and reflexive feminisms) – an observation that needs to be reflected in the knowledge organization.</p> Kvinnohistoriska samlingarna feminism kunskapsteori svenska ämnesord poststrukturalism diskursanalys sociologi litteraturvetenskap genusaspekter feministisk teori forskning genusforskning feministisk forskning bibliotek kunskapsorganisation kunskapsorganisationssystem klassifikationssystem ämnesordssystem Library and information science Biblioteks- och informationsvetenskap
7	På väg från ingenstans : kritik och emancipation av kunskapsorganisation för feministisk forskning Samuelsson, Jenny January 2008 (has links) This study deals with knowledge organization of feminist research, in bibliographic catalogues and in a Swedish context. The thesis develops a definition of feminist discourse which incorporates but is not limited to feminist research. Feminist research, in turn, is understood as articulating a critical approach aimed at critiquing and changing inequitable gender relations. The thesis analyzes the meaning of a range of feminist perspectives through a close text analysis of feminist PhD-dissertations. Two universal knowledge organization systems: Svenska ämnesord and Klassifikationssystem för svenska bibliotek; and one subject-specific system: Kvinnohistoriska samlingarnas ämnesord, are studied in order to discuss the extent to which they are able to articulate feminist perspectives, as well as how they actually articulate such perspectives in practice. The two universal systems studied tend to marginalize feminist perspectives as forms of knowledge. This thesis interprets this marginalization in the light of these systems’ putative objectivistic and universalistic epistemology and ontology. It is suggested that they privilege disciplinary knowledge over interdisciplinary knowledge forms, and substantive topics over conceptual perspectives. Guidelines for knowledge organizatory practice tend to encourage indexers and classifiers to search for central substantive themes. In this schema, feminism is understood as a field relating to socio-political women’s issues. Feminist knowledge qua knowledge is marginalized by the systems studied, and is at times given a plain wrong classifycation. further, this thesis suggests that the subject-specific knowledge organization system studied: Kvinnohistoriska samlingarnas ämnesord, is only able to deal with feminist research in an incomplete and inadequate way. Although this index is designed to classify texts within the broad subject field of: women’s studies, masculinity studies and gender research, as well as other material relevant to the field, the structure of the index is too simple and does not allow for associative relationships between terms; nor does it define feminist discourse. The premises and guidelines for knowledge organization practice are also under-developed or not well defined. Successful organization of feminist knowledge needs instead to be based on a particular understanding of knowledge and knowledge organization as contextually shaped (and shaping). Feminist literature is first and foremost about expressing feminist discourse qua theme, perspective, and part of the feminist tradition (such as critical, women-centring, and reflexive feminisms) – an observation that needs to be reflected in the knowledge organization. Kvinnohistoriska samlingarna feminism kunskapsteori svenska ämnesord poststrukturalism diskursanalys sociologi litteraturvetenskap genusaspekter feministisk teori forskning genusforskning feministisk forskning bibliotek kunskapsorganisation kunskapsorganisationssystem klassifikationssystem ämnesordssystem Library and information science Biblioteks- och informationsvetenskap
8	From Snow White to Frozen : An evaluation of popular gender representation indicators applied to Disney’s princess films / Från Snövit till Frost : En utvärdering av populära könsrepresentations-indikatorer tillämpade på Disneys prinsessfilmer Nyh, Johan January 2015 (has links) Simple content analysis methods, such as the Bechdel test and measuring percentage of female talk time or characters, have seen a surge of attention from mainstream media and in social media the last couple of years. Underlying assumptions are generally shared with the gender role socialization model and consequently, an importance is stated, due to a high degree to which impressions from media shape in particular young children’s identification processes. For young girls, the Disney Princesses franchise (with Frozen included) stands out as the number one player commercially as well as in customer awareness. The vertical lineup of Disney princesses spans from the passive and domestic working Snow White in 1937 to independent and super-power wielding princess Elsa in 2013, which makes the line of films an optimal test subject in evaluating above-mentioned simple content analysis methods. As a control, a meta-study has been conducted on previous academic studies on the same range of films. The sampled research, within fields spanning from qualitative content analysis and semiotics to coded content analysis, all come to the same conclusions regarding the general changes over time in representations of female characters. The objective of this thesis is to answer whether or not there is a correlation between these changes and those indicated by the simple content analysis methods, i.e. whether or not the simple popular methods are in general coherence with the more intricate academic methods. / <p>Betyg VG (skala IG-VG)</p> Disney princesses Disney princesses gender Bechdel Bechdel test Walt Disney Pixar Frozen children girl culture gender representations talk time talktime gendertimer equality content analysis female feminism feminist gender role socialization model gender role socialization model passive domestic active media post-feminist gender role portrayals key measures popular nature or nurture genes or environment gender differences expressions of gender gender experiments neurological brain plasticity constructivist cultivation theory social cognitive theory quantitative quantitative measures quantitative methods stereotypes stereotype stereotypical women character count biological sex biological gender metrics femininity textual analysis submissive submissive behaviour independence daddy's girl patriarchy patriarchal patriarchal approval wicked women old wicked women wicked witch male masculine masculine characteristics feminine characteristics genders marrying marriage love at first sight empowerment fairy tale fairy tales film movie films movies Mulan Pocahontas Snow White Snow White and the seven dwarfs Cinderella Sleeping Beauty Little Mermaid The Little Mermaid Beauty and the Beast Aladdin Tangled Brave Frozen The Princess and the Frog Merida relationship relationship formation true love true love's kiss sisterhood sisterly Grimm Grimm brothers parental approval matriarchal approval matriarchal matriarchy stereotyping evil queen rate rater rating measure measuring wicked stepmother binary gender gender binarity binary genders gender identities gender identity gender identity formation identity formation animation cell animation the Smurfette principle strong women strong girls girlie positivism positivistic film studies analysis analyses antagonism action coding cultivation effect cultivation effects socialization effect socialization effects coded content analysis simple metrics cognition theory connotations cultivation theory socialization theory depictions of femininity plasticity human brain damsels in distress feminist research inequality gender inequality media studies heroines mass media social media images of women woman as image reading interpretation modern day fairy tales Disney prinsessor Disneyprinsessor Disney-prinsessor kön genus genusvetenskap Bechdel Bechdel test Bechdeltest Bechdeltestet Walt Disney Pixar Frost barn flickor kulturuppväxt representationer skildringar intryck taltid talk time talktime gendertimer jämlikhet innehållsanalys feminin feminism könsroll könsroller socialisering socialiseringsmodellen passiv hushållsarbete aktiv media post-feministisk postfemininstisk nyckeltal populärvetenskaplig populärvetenskapligt naturen uppväxt eller gener gener eller upppväxt uppfostran genetik könsskillnader könsuttryck experiment hjärnan plasticitet konstruktivism kultivationsteori kognitiv teori kvantitativ kvantitativa mått kvantitativa metoder stereotyper stereotyp stereotypisk kvinnnor kvinna kön biologiskt kön mått nyckeltal femininitet textanalys filmanalys kuvad underkastad submissiv oberoende pappas flicka patriarkat patriarkisk patriarkalt godkännande manlig maskulin kön genus äktenskap kärlek vid första ögonkastet saga sagor bröderna Grimm film Mulan Pocahontas Snövit och de sju dvärgarna Askungen Törnrosa Den lilla Sjöjungfrun Skönheten och Odjuret Aladdin Trassel Modig Frost Prinsessan och Grodan Merida förhållanden sann kärlek Grimm matriark matriarkisk patriarkalt godkännande matriarkalt godkännande bedöma betygsätta mått mäta ond styvmor binära kön könsidentitet könsidentiteter animation Smurfan starka kvinnor starka flickor positivistisk positivism filmvetenskap filmstudier antagonism protagonist hjältinna kodning kultivationseffekten socialiseringseffekten socialisationseffekten kodad innehållsanalys förenklade mått kognitiv teori konnotationer konnotera feministisk forskning könsbalans mediastudier mediestudier massmedia social media bilder av kvinnor kvinnan som bild images of women woman as image reading interpretation modern day fairy tales tolkning

Search results