Spelling suggestions: "subject:"aladdin"" "subject:"cladding""
1 |
Aladdin en hjälte eller en karikatyr? : En vetenskaplig undersökning som analyserar orientaliska stereotyper i barnfilmen Aladdin (1992) kontra den nyare versionen av Aladdin (2019)Dahlblom, Jasmine January 2021 (has links)
Syftet med denna studie är att analysera hur Orienten framställs i Disneys Aladdin. Syftet är att titta på både en konnotativ och denotativ analysnivå och på så sätt se både en övergripande icke-västerländsk stereotyp samt en mer nyanserad bild av olika sorters framställningar som förekommer. Huvudfrågeställningen i denna studie är: Hur porträtteras Mellanösterns kultur i Aladdin 1992 och Aladdin 2019? För att besvara frågeställningen används kvalitativ innehållsanalytisk metod samt semiotik. Tillsammans med detta används teori kring stereotyper både som begrepp och i samband med populärkultur samt orientalismteorin och representationsteorin samt teori kring fenomenet den andre. Det material som studien kretsar kring är Disneys Aladdin (1992) och Aladdin (2019) då dessa filmer utspelar sig i en icke västerländsk miljö. De slutsatser som kan dras av analysen är att den generella bilden av kulturen i filmen är generaliserande vilket stämmer överens med Saids (2002) orientalismen. I scener och sekvenser , framförallt där vakter, handelsmän eller Jafar är inblandad, bekräftas den negativa stereotyp som Väst ger Öst även de i enighet med den orientalistiska teorin. De flesta karaktärer i filmen har samma symboliska och faktiska tillhörighet, med undantag från Aladdin, Jasmine och sultanen som detta enligt Halls representationsteorin om den andre framkommer tydligt. Huruvida karaktärens roll påverkar framställandet av karaktärens etnicitet går inte att svara på vilket enligt orientalismen är en del av neutraliseringen av den orientaliska kulturen. däremot finns ett tydligt samband mellan de egenskaper som ges till österländska och onda karaktärer samt symboliskt vita och goda karaktärer. Detta stämmer överens med representationsteorins principer. Studien kommer fram till att exotifiering, våld och sexualisering är de övergripande teman som är problematiska i filmerna fast på olika sätt. Aladdin från 1992 överdriver sin tolkning av Orienten på ett generaliserande sätt med klassiska symboliska objekt som är kopplade till Orienten och dess folk. Detta kan vara turbaner, svärd, kläder och utseende. Aladdin från 2019 har reducerat den tolkningen men istället komprimerat orienten till en exotisk, magisk plats där alla ser likadana ut. Båda versionerna speglar en osann bild av orienten baserat på föreställningar om den, men på två skilda sätt. Detta indikerar att en rörelse i hur Orienten och stereotypa bilder rör sig framåt men att det inte behöver betyda att stereotypa föreställningar försvinner utan snarare att de förändras. / The purpose of this study is to analyze how the Orient is portrayed in Disney's Aladdin. The purpose is to look at both a connotative and denotative level of analysis and thus see both an overall non-Western stereotype and a more nuanced picture of different kinds of representations that occur. The main question in this study is: How is the culture of the Middle East portrayed in Aladdin 1992 and Aladdin 2019? To answer the question, a qualitative content analysis method and semiotics are used. Along with the theory about stereotypes is used both as a concept and in connection with popular culture as well as orientalism theory and representation theory as well as a theory about the phenomenon of the other. The material that the study revolves around is Disney's Aladdin (1992) and Aladdin (2019) as these films take place in a non-Western environment. The conclusions that can be drawn from the analysis are that the general picture of the culture in the film is generalizing, which is consistent with Said’s (2002) Orientalism. In scenes and sequences, especially where guards, merchants, or Jafar are involved, the negative stereotype that the West gives to the East is also confirmed in agreement with the Orientalist theory. Most of the characters in the film have the same symbolic and actual affiliation, with the exception of Aladdin, Jasmine, and the Sultan as this according to Hall's theory of representation about the other is clear. Whether the role of the character influences the presentation of the character's ethnicity cannot be answered, which according to Orientalism is part of the neutralization of the Oriental culture. On the other hand, there is a clear connection between the characteristics given to oriental and evil characters as well as symbolically white and good characters, this is in accordance with the principles of the theory of representation. The study concludes that exotification, violence, and sexualization are the overarching themes that are problematic in the films but in different ways. Aladdin from 1992 exaggerates his interpretation of the Orient in a generalizing way with classical symbolic objects connected to the Orient and its people. These can be turbans, swords, clothes, and looks. Aladdin from 2019 has reduced that interpretation but instead compressed the oriental into an exotic, magical place where everyone looks the same. Both versions reflect a false image of the Orient based on notions of it, but in two different ways. This indicates that a movement in how the oriental and stereotypical images move forward, but that it does not have to mean that stereotypical perceptions disappear but rather that they change.
|
2 |
And they lived happily ever after ... : Notions of masculine and feminine gender in movies produced by Walt Disney Animations Studios through the ages / Och så levde de lyckliga i alla sina dagar ... : Föreställningar om manligt och kvinnligt genus i Walt Disney Animation Studios filmer genom tidernaVackmyr, Jesper January 2016 (has links)
Uppsatsen är en genushistorisk undersökning av tre filmer från olika decennier. Syftet med uppsatsen är att utreda hur filmer från Walt Disney Animation Studios framställer manligt och kvinnlig genus, samt i vilken mån filmerna speglar den tid de producerades. Metoden är en textanalys av tre filmer. De filmer som analyseras, baserat på specifika urvalskriterier, är Snow White and the Seven Dwarfes (1937), The Rescuers (1977) och Aladdin (1992). Textanalysen uppmärksammar vilka egenskaper som ges till respektive karaktär. De uppmärksammade egenskaperna delas upp i två kategorier: inre och yttre attribut. Med inre attribut avses karaktärernas personlighet och dialog. Yttre attribut avser konkreta ageranden samt det som är möjligt att se med blotta ögat. Undersökningen finner att framställningen av manligt och kvinnligt genus har förändrats över tid. Det blir lättare för karaktärerna att tillskriva sig egenskaper som traditionellt sett tillhört det andra genusets. Analysen av filmerna visar att de i många avseenden är avspeglingar av den tid de producerades. Vidare är det tydligt att karaktärernas inre attribut är mer stabila över tid, medan karaktärernas yttre attribut varierar mer över tid. Detta uppfattas som att det i filmerna finns en orubblig kärna i de inre attributen. Denna kärna ges dock olika uttryck i de yttre attributen.
|
3 |
Princess or Heroine? – A Qualitative Analysis on How the Portrayal of Female Characters Has Evolved Between Disney’s Originals Films and its Modern RemakesMeckesheimer, Tonja January 2021 (has links)
No description available.
|
4 |
SEDIMENTOLOGY AND ICHNOLOGY OF LATE CAMBRIAN TO EARLY ORDOVICIAN SKOLITHOS SANDSTONE IN THE DEADWOOD FORMATION, NORTHERN BLACK HILLS, SOUTH DAKOTA, AND SOUTHEASTERN BEAR LODGE MOUNTAINS, WYOMINGSokoloski, William P. 09 June 2005 (has links)
No description available.
|
5 |
The Whole Other World of Ashman and Menken: Broadway Conventions in Disney's "Renaissance" MusicalsMinelli, Kelli Marie 27 January 2023 (has links)
No description available.
|
6 |
Interroger l’idéologie du studio Disney par la (re)composition musicale : une approche alternative de l’analyse filmique : La Petite Sirène (1989), La Belle et la Bête (1991) et Aladdin (1992)Naëck, Krishvy 03 1900 (has links)
Pour respecter les droits d’auteur, la version électronique de cette thèse a été dépouillée de certains documents visuels et audio‐visuels. La version intégrale de la thèse a été déposée à la Division de la gestion des documents et des archives. / Notre travail concernant Disney s’inscrit dans le champ de la musique de film, et
même si le studio a fait l’objet de nombreuses recherches tant sur des questions
esthétiques que culturelles, il reste intéressant à étudier, car il peut ainsi devenir l’objet
de recherche, non sur l’originalité d’un corpus, mais sur un déplacement de la méthode,
nous permettant d’interroger l’idéologie à l’œuvre. Notre thèse concentre son attention
sur La Petite Sirène (1989), La Belle et la Bête (1991) et Aladdin (1992) où il nous
semble que, en recourant à la recomposition de la musique de certaines séquences des
films, nous puissions faire jouer à la part de virtualité du texte filmique un rôle dans
cette entreprise critique : retrouver la voix des héroïnes Ariel, Belle et Jasmine. Nous
pensons que les lectures préexistantes ont fait le choix de prioriser le récit et que le
déplacement proposé par Stanley Cavell dans sa lecture de King Lear, prêtant la
cohérence au personnage, nous invite, sur le même modèle, à faire une lecture similaire
concernant les films de Disney. Si un geste de recomposition musicale peut nous aider à
penser ce rapport au personnage, c’est parce que nous pensons que la musique peut faire
entendre la virtualité d’un film (et plus précisément de ses personnages), et devenir par
cela un geste d’analyse critique de son idéologie, et ici particulièrement des rapports de
pouvoir. Recomposer certaines séquences importantes du film, c’est le rééclairer en
reprenant les matériaux musicaux mêmes du compositeur du film (Alan Menken), pour
en redistribuer les emphases — notion à laquelle nous ne donnons pas qu’une valeur
musicale, mais une valeur philosophique, reprenant à Stanley Cavell cette idée qu’une
différence d’accent peut faire toute la différence du monde. La recomposition musicale
met en acte les allers-retours indispensables à la compréhension des séquences que nous
travaillerons : elle redonne corps aux espaces de résonance du film et compose les
affleurements d’une promesse initiale proposée par le film vis-à-vis de son héroïne. Elle
aide à réfléchir au film et à ses interactions tout en faisant monter à la surface ladite
promesse dont le film cherchait à bloquer l’actualisation. Ces allers-retours nous
permettent de retrouver l’importance des numéros musicaux à l’intérieur des films dans
lesquelles s’expriment les héroïnes. En prolongeant notre analyse par le prisme de
l’intermédialité, nous réfléchissons à la porosité avec la scène de Broadway (ou plus
précisément ici avec le off-Broadway) qui permettent des doubles lectures issues des
numéros musicaux. L’ensemble de la musique, dans son lien au complexe audio-visuel,
nous permet ainsi de réfléchir aux rapports de pouvoir inscrits dans le film. / From aesthetics to cultural studies, Disney has been the subject of many studies.
Thanks to this prolific research, it is possible de study it by another methodological
angle to understand the ideology of and within the movies. Within the academic field of
film music, our thesis will draw its attention on The Little Mermaid (1989), Beauty and
the Beast (1991) and Aladdin (1992). It seems that, thanks to an alternative version of
the original score that we would compose, we may bring the potentiality inscribed in the
movie to be a part of our critical study: find the heroines’ voice Ariel, Belle and
Jasmine. We think that the previous studies of these films made the choice of
prioritising a narrative analysis where ours is to take into account of the character’s
consistency, as does Stanley Cavell in his reading of King Lear. The main idea is to see
this new composition as an alternative version the composer could have come up with,
and to measure how we can go from the recomposition to the original sequence and end
up with another angle for the analysis of the movie. We think that this method will
enable us to take account of the character’s consistency for the music can be a way to
hear the potentiality of a movie (and specifically here, the characters), so it will be an
opportunity to discuss Disney ideology. The musical recomposition of specifics
sequences will help us to point out that the film makes a choice thanks to musical
emphasis — notion that is not only musical but also philosophic, as Stanley Cavell
points out that a difference of emphasis is able to make all the difference in the world.
The musical recomposition enact the back and forth inside the different moments of the
movie to help us understand what is at stake: it enlightens the resonances between the
sequences and compose the surfacing promise initially build-up by the movie towards
the heroine. It also helps us thinking about the movie’s interactions while getting to the
surface the aforementioned promise the movie was trying to stop from actualising.
Going back and forth into the movie thanks to the musical recomposition brings to light
the importance of the musical numbers where the heroines have a space and moment to
express themselves. By extending our analysis through the prism of intermediality, we
consider the porosity of theses musical numbers with the Broadway stage (and more
accurately the off-Broadway) whose enable us to do dual readings of the movie. All the
music in its connexion to the rest of the audio-visual complex enable us to think about
the power relations which occurs in the movie.
|
7 |
From Snow White to Frozen : An evaluation of popular gender representation indicators applied to Disney’s princess films / Från Snövit till Frost : En utvärdering av populära könsrepresentations-indikatorer tillämpade på Disneys prinsessfilmerNyh, Johan January 2015 (has links)
Simple content analysis methods, such as the Bechdel test and measuring percentage of female talk time or characters, have seen a surge of attention from mainstream media and in social media the last couple of years. Underlying assumptions are generally shared with the gender role socialization model and consequently, an importance is stated, due to a high degree to which impressions from media shape in particular young children’s identification processes. For young girls, the Disney Princesses franchise (with Frozen included) stands out as the number one player commercially as well as in customer awareness. The vertical lineup of Disney princesses spans from the passive and domestic working Snow White in 1937 to independent and super-power wielding princess Elsa in 2013, which makes the line of films an optimal test subject in evaluating above-mentioned simple content analysis methods. As a control, a meta-study has been conducted on previous academic studies on the same range of films. The sampled research, within fields spanning from qualitative content analysis and semiotics to coded content analysis, all come to the same conclusions regarding the general changes over time in representations of female characters. The objective of this thesis is to answer whether or not there is a correlation between these changes and those indicated by the simple content analysis methods, i.e. whether or not the simple popular methods are in general coherence with the more intricate academic methods. / <p>Betyg VG (skala IG-VG)</p>
|
Page generated in 0.0258 seconds