• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 8
  • 1
  • Tagged with
  • 9
  • 9
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Styvmödrar och skräckinjagande män : En analys av kvinnliga och manliga antagonister i Bröderna Grimms sagor

Sundin-Berglin, Hanna January 2013 (has links)
No description available.
2

En prinsessa, en skurk och ett lyckligt slut -En jämförande analys av tre versioner av sagan om Törnrosa

Music, Mirela January 2020 (has links)
Syftet med studien är att undersöka likheter och skillnader mellan tre versioner av sagan Törnrosa i deras framställning av berättelsens struktur, karaktärers funktion och teman, samt hur sagan förändras när den filmatiseras. Studiens syfte är även förankrad i läroplanen för att visa vilka möjligheter det primära materialet har utifrån ett didaktiskt perspektiv. Studien bygger på Algirdas Julien Greimas aktant modell (1983), Maria Nikolajevas (2017) karaktärsskildring och Åsa Jernudds (2010) filmpoetiska begrepp. Analysen visar att de karaktärer som är nödvändiga för intrigen i samtliga versioner är ett subjekt, ett objekt, en hjälpare och en motståndare. Det framgår tydligt i samtliga versioner att oavsett vem huvudpersonen är och oavsett vilket problem skurken skapar ska samtliga berättelser nå ett lyckligt slut. Bröderna Grimms Törnrosa (1981) och Disneys Törnrosa (1959) skildrar prinsessans öde. Disneys Maleficent (2014) skildrar istället den onda fens öde.
3

Askungen + Prins(essan)= sant Bilderboksanalys av en traditionell och en normkritisk utgåva av Askungen

Hjortsberg, Ellinor January 2019 (has links)
Uppsatsen analyserar Amanda Erikssons traditionella version av Askungen med en uttalad normkritisk version skriven av Alexander Jansson och Sofia Jensfelt. De båda versionerna utgår ifrån folksagans genre och är bilderböcker. Syftet med analysen är att undersöka vilka skillnader och likheter som finns mellan versionerna gällande handling och karaktärer i text och bild. Uppsatsen utgår ifrån folksagans kännetecken och olika typer av normer som finns i barnlitteratur. Analysen visar att versionerna innehåller en del likheter och skillnader. De båda versionerna följer folksagans genre till stor del men båda har valt att utelämna straffet för de onda karaktärerna i böckerna. Dessutom visar det sig att inte bara den normkritiska versionen utan även den traditionella innehåller normbrott. I den normkritiska versionen uttrycks dessa normbrott i bild medan den traditionella versionen uttrycker dem i texten. De båda böckerna normaliserar normbrotten snarare än att problematisera dem. De normer som berörs i böckerna är sexualitets-, familje-, köns-, genus-, kropps-, etnicitets- och socioekonomiska normer. I undervisningen kan dessa böcker användas för att lyfta värdegrundsfrågor och belysa normer och de kan även användas som material i ämnet svenska då de är sagor som alla känner igen, men med en modern touch.
4

En askungesaga X3 - En komparativ studie av tre versioner av Askungen

Hultgren, Johanna January 2018 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka vilka adaptioner som gjorts från folksagan om Askungen skriven av bröderna Grimm (2016) till två bilderböcker under samma namn skrivna av Disney (2015) och Jansson & Jensfelt.(2018). Studien undersöks genom en komparativ analys där arbetet jämför skillnader mellan bröderna Grimms (2016) folksaga och de två bilderböckerna vid samma namn skrivna av Disney (2015) och Jansson & Jensfelt (2018). Studien undersöks även genom en strukturanalys där de olika texternas skeden och uppbyggnad granskas.
5

Snövit i olika medier -En adaptionsstudie

Wikström, Joakim, Hochsess, Evelina January 2021 (has links)
Detta självständiga arbete behandlar två olika versioner av berättelsen Snövit och syftet med arbetet är att se vilka skillnader som skett när man adapterar en kort äldre folksaga i bokformat till en familjefilm. Sagan som behandlas är bröderna Grimms klassiska folksaga om Snövit (1981, som är översatt från en utgåva år 1913-14. Första utgåvan publicerades år 1812 i Kinder- und Hausmärchen). Filmen som behandlas är Walt Disneys första välkända långfilm, som kom ut år 1937. Den går istället under namnet Snövit och de sju dvärgarna. Båda berättelserna kommer att beskrivas med en narrativ metod eftersom uppsatsen analyserar hur respektive medier behandlar karaktärer och miljöer samt använder en komparativ metod för att se hur dessa förhåller sig till varandra. Utifrån jämförelsen kommer vi också att diskutera begreppen adaption och transformation, för att sedan undersöka vilken term som är mest lämplig när det gäller relationen mellan verken. Utvalda delar från Lgr 11 kommer också att användas i detta arbete för att undersöka hur de två verken går att använda utifrån ett pedagogiskt syfte för årskurserna 1-3.
6

Kvinnlig karaktärsgestaltning –en komparativ studie som belyser skillnaderna mellan bröderna Grimms sagor och Disneys adaptioner

Andrade, Alexandra, Dahlin Jansson, Emelie January 2021 (has links)
I vår uppsats jämför vi bröderna Grimms sagor Snövit, Askungen och Törnrosa med Walt Disneys adaptioner av dessa.I de flesta utgivna sagohistorier skildras den kvinnliga karaktären på två olika sätt där det goda möter det onda. Syftet med denna uppsats är att undersöka, reflektera och framhäva hur de angivna karaktärerna framhävs och hur detta bemöts av läsaren. Detta för att ta reda på hur de olika verken skiljer sig i framställning av dessa karaktärer samt hur detta mottages och påverkar läsaren/tittaren Vi diskuterar vidare den roll dessa framställningar har för barns identitetsskapande samt hur vi som lärare kan arbeta med dessa verk för att synliggöra stereotypa könsmönster.Vår komparativa studie kommer i huvudsak bestå av en djupgående analys av karaktärer baserad på litteratur, vetenskapliga artiklar, artiklar, examensarbeten och filmer.Resultatet visar en tydlig polarisering av karaktärerna i de angivna sagohistorier, där de ofta kategoriseras som antingen goda eller onda. Detta leder till att läsaren kan behöva välja sida vilket i de flesta fall medför att läsarens sympatiserar med det goda. Det finns dock risker som medföljer denna kategorisering, såsom de ouppnåeliga normerna som en flicka förväntas agera som i sin tur kan leda till blandade känslor av dålig självkänsla och otillräcklighet.
7

Hans och Greta, från folksaga till bilderbok : – en adaptionsstudie

Murseli, Merita, Rivera, Laura January 2021 (has links)
Vi har i denna uppsats genomfört en adaptionsanalys på den nedskrivna och översatta folksagan Hans och Greta (1945) med den nya adapterade bilderboken Hans och Greta i det hemsökta huset (2021). Syftet med uppsatsen är att analysera vad det är som sker med den klassiska folksagan när den bearbetas till en ny mer modern och lättläst bilderbok. Det som analyseras är skillnader i intrigen, innehållsmässiga skillnader som text och bild samt hur adaptionen lett till språkliga skillnader som ordval och uttryck. Vidare analyserar vi studiens resultat i relation till läraryrket genom att diskutera möjligheter eller svårigheter som kan uppstå vid arbete med de olika versionerna i undervisningen. I uppsatsen används en kvalitativ forskningsmetod. För att analysera skillnaderna i båda verken används en komparativ metod samt Göte Klingbergs olika adaptionsformer. Studiens resultat visar att förändringarna gjorts för att anpassa bilderboken till en lättläst version för yngre läsare genom att förenkla och aktualisera språket, omarbeta eller ta bort händelser, addera bilder till texten och att det tillkommit mer skräckinslag. Slutligen diskuteras studiens resultat i relation till undervisningen för yngre elever genom att redogöra för- och nackdelar för att synliggöra vårt bidrag till den didaktiska utvecklingen.
8

Rödluvan i ny framställning : En analys av en modern sagoadaption

Blomqvist, Agnes January 2020 (has links)
This essay seeks to explore the relation between Crimson Bound and the fairy tale from which it derives from. Today, it is common to use fairy tales as a base for new literature, movies and tv-series and therefore it is interesting to study these new additions to our media. By applying Vladimir Propps extensive study of fairy tales to Rosamund Hodges Crimson Bound and the Brothers Grimms Little Red Cap I hope to come to an understanding of the differences and similarities that these two holds. Through this analysis I conclude that Hodges utilizes the functions that Propp states are specific to the fairy tale genre. I also conclude that, although Hodges closely follow the initial structure of Little Red Cap, she deviates from the fairy tale towards the ending. Besides the interesting similarities and the effect of the differences, the roles of the protagonist and the antagonist stands out. Therefore, a portion of this essay delves deeper into how the adaption to the fantasy genre affect these roles as well as how the relationship between then protagonist and antagonist alters due to this.
9

From Snow White to Frozen : An evaluation of popular gender representation indicators applied to Disney’s princess films / Från Snövit till Frost : En utvärdering av populära könsrepresentations-indikatorer tillämpade på Disneys prinsessfilmer

Nyh, Johan January 2015 (has links)
Simple content analysis methods, such as the Bechdel test and measuring percentage of female talk time or characters, have seen a surge of attention from mainstream media and in social media the last couple of years. Underlying assumptions are generally shared with the gender role socialization model and consequently, an importance is stated, due to a high degree to which impressions from media shape in particular young children’s identification processes. For young girls, the Disney Princesses franchise (with Frozen included) stands out as the number one player commercially as well as in customer awareness. The vertical lineup of Disney princesses spans from the passive and domestic working Snow White in 1937 to independent and super-power wielding princess Elsa in 2013, which makes the line of films an optimal test subject in evaluating above-mentioned simple content analysis methods. As a control, a meta-study has been conducted on previous academic studies on the same range of films. The sampled research, within fields spanning from qualitative content analysis and semiotics to coded content analysis, all come to the same conclusions regarding the general changes over time in representations of female characters. The objective of this thesis is to answer whether or not there is a correlation between these changes and those indicated by the simple content analysis methods, i.e. whether or not the simple popular methods are in general coherence with the more intricate academic methods. / <p>Betyg VG (skala IG-VG)</p>

Page generated in 0.4435 seconds