No description available.

Denna uppsats har som utgångspunkt att genren fantasy inte enbart skall ses som eskapistisk utan som en möjlighet att behandla närliggande samhällsproblem som kan tydliggöras med hjälp av att läsaren blir satt i ett annat, helt främmande perspektiv. Utifrån detta undersöks ur ett genusvetenskapligt perspektiv två kvinnliga protagonister från Erika Johansens trilogi The Queen of the Tearling  med verken The Queen of the Tearling, The Invasion of the Tearling och The Fate of the Tearling. Syftet med undersökningen är att utreda huruvida dessa karaktärer kan anses bryta mot traditionella kvinnliga normer Tidigare forskning i ämnet kvinnliga protagonister inom genren fantasy har varit svår att finna, dock går det att hitta artiklar och inlägg utanför den egentliga forskningen om hur de traditionella kvinnliga normerna inom fantasy framförallt presenterar en vacker jungfru, ofta i behov av räddning, men gemensamt för alla traditionella kvinnliga protagonister är att hon är vacker. En ny stereotyp av kvinnlig protagonist har också växt fram och hon tar formen som vad man kallar en ”stark kvinna”. Denna starka kvinna målar upp en motbild mot den traditionella jungfrun i nöd och kan istället slåss och klara sig själv. Kritiken kring denna nya stereotyp kretsar kring att hon enbart har fått överta de traditionellt manliga attributen, istället för att porträttera en komplex, kvinnlig och stark karaktär. Denna uppsats undersöker därför om de två kvinnliga protagonisterna i Johansens romaner bryter mot dessa två stereotyper. Som bakgrund till undersökningen presenteras Erika Johansens egna uttalanden om hennes intentioner med romanerna. Hon har med sin karaktär Kelsea försökt skapa en kvinnlig protagonist utan de traditionella skönhetsattributen. Trilogin handlar om Kelsea som blir drottning över riket Tearling. Riket är korrupt och förfallet och Kelsea måste använda alla sina krafter för att försvara det och ställa allt till rätta. Hon kämpar mot invasioner från grannriket såväl som förruttnelse inom riket och lyckas genom att offra allt att ställa riket till rätta igen. I analysen undersöks två karaktärer, Kelsea Glynn och Lily Mayhew. Den första delen undersöker Kelsea Glynn i förhållande till begreppen makt, utseende och romantik för att se hon hennes förhållande till dessa kan anses vara normbrytande. Den andra delen av analysen fokuserar på Lily Mayhew som framförallt fungerar som en kontrasterande karaktär till Kelsea det undersökts också hur hon kan anses normbrytande. Slutsatsen av analysen blir att både Kelsea och Lily trots sina olikheter är normbrytande karaktärer. Kelseas förhållande till makt utvecklas genom hennes inre styrka och hennes handlingar till sitt folk, vilket är normbrytande då många kvinnliga protagonister traditionellt får mycket av sitt inflytande från sin födda position och genom sin skönhet. Förhållandet till skönhet är också det normbrytande då Kelsea förklaras vara alldaglig och stereotypen den vackra goda drottningen ifrågasätts av Kelseas mor, som var en vacker men svag och självisk drottning. Den traditionella normen om romans och vad det skall betyda för den kvinnliga protagonisten bryts också av Kelsea då hon inte intresserar sig för någon sann kärlek utan värderar hennes självständighet och plikt till sitt folk högre. Dock söker hon ändå närhet och visar känslor vilket visar hur hon även bryter mot stereotypen ”den starka kvinnan”. Karaktären Lily Mayhew bryter mot de traditionella normerna på sitt eget vis då hon alltid har strävat efter att uppnå dem för att under berättelsens gång bryta sig fri från denna väg och bli självständig och stark. Lily är Kelseas motsats då hon beskrivs som vacker och medvetet har vunnit sin position i samhället genom detta då hon gifte sig med sin mäktiga, rika man. Lily har också alltid intresserat sig för skönhetsideal och vackra kläder. Lily vill dock inte ha barn, vilket är normbrytande, och hon är olycklig i sitt äktenskap då hennes man är grym och kontrollerande. Utifrån Lilys äktenskaps situation skulle hon kunna jämföras med den vackra jungfrun i nöd och hade därför kunnat förväntas bli räddad av en romantisk hjälte, men Lily räddar sig själv genom att inspireras av starka, självständiga kvinnor och applicerar deras ideal till sig själv och flyr från sin make. Utifrån detta kan man konstatera att både Kelsea Glynn och Lily Mayhew kan anses vara normbrytande kvinnliga protagonister som båda bryter mot de traditionella kvinnonormerna och mot den nya stereotypen den ”starka” kvinnan.

Examensarbetets syfte är att föra statistik och kartlägga bästsäljande kapitelböcker och deras protagonister, samt att redogöra för flickors gestaltning i kapitelböcker och jämföra med tidigare forskning. Studien har använt sig av en kvantitativ metod för att samla data över bästsäljande böcker och en kvalitativ metod för att analysera nio kapitelböcker. Resultatet visar fler flickprotagonister i topplistan över sålda kapitelböcker, vilket kan bero på flera saker men en slutsats är att läsintresset hos flickor är större än hos pojkar. Analyserna visar att flickprotagonisterna är både aktiva och passiva, av de nio flickorna i studien är en extra initiativtagande och problemlösande. Flickprotagonisterna gestaltas såväl inomhus som utomhus, med undantag för en protagonist som enbart skildras utomhus.

Denna uppsats behandlar huruvida huvudkaraktärerna i Silence (2016) och Hacksaw Ridge (2016) påvisar dygderna tro, hopp och altruism respektive lasterna förnekelse, tvivel och högmod genom deras handlande och värderingar för att se hur detta förhåller sig till teologiska perspektiv kring vad som utgör en god kristen. Undersökningen visar att Desmond från Hacksaw Ridge är överväldigande trofast, hoppfull och altruistisk och det kan argumenteras för att han demonstrerar dessa dygder enligt de valda teologiska definitionerna. De motsvarande lasterna påvisar han väldigt lite, om överhuvudtaget. Rodriguez, huvudkaraktären i Silence tvivlar oftare, både på sig själv och på Guds plan. Huruvida hans val i slutet av filmen kan sägas vara altruistiskt i en kristen bemärkelse och väger upp hans offentliga avsägande av den kristna tron är något som de lärda lär tvista om.