Vi har i denna uppsats genomfört en adaptionsanalys på den nedskrivna och översatta folksagan Hans och Greta (1945) med den nya adapterade bilderboken Hans och Greta i det hemsökta huset (2021). Syftet med uppsatsen är att analysera vad det är som sker med den klassiska folksagan när den bearbetas till en ny mer modern och lättläst bilderbok. Det som analyseras är skillnader i intrigen, innehållsmässiga skillnader som text och bild samt hur adaptionen lett till språkliga skillnader som ordval och uttryck. Vidare analyserar vi studiens resultat i relation till läraryrket genom att diskutera möjligheter eller svårigheter som kan uppstå vid arbete med de olika versionerna i undervisningen. I uppsatsen används en kvalitativ forskningsmetod. För att analysera skillnaderna i båda verken används en komparativ metod samt Göte Klingbergs olika adaptionsformer. Studiens resultat visar att förändringarna gjorts för att anpassa bilderboken till en lättläst version för yngre läsare genom att förenkla och aktualisera språket, omarbeta eller ta bort händelser, addera bilder till texten och att det tillkommit mer skräckinslag. Slutligen diskuteras studiens resultat i relation till undervisningen för yngre elever genom att redogöra för- och nackdelar för att synliggöra vårt bidrag till den didaktiska utvecklingen.