No description available.

Gävle var en av de platser som fick mest radioaktivt nedfall efter Tjernobylolyckan 1986. Syftet med vår undersökning är att försöka få en förståelse för hur detta har påverkat kvinnor som bodde i Gävle 1986 och hur de känner idag. Vår frågeställning är vilka minnen de idag har kvar sedan tiden då olyckan hände och vad det betyder? Memory-work är utvecklad av Frigga Haug inom feministisk forskningstradition. Metoden är induktiv, såtillvida att resultaten tolkas utifrån de minnen som kommer fram i undersökningen och inte från färdiga teorier, och resultaten kan leda till nya frågeställningar. Vid memory-work är forskningsledare och deltagare på samma nivå och alla kan vara med i diskussionen. De teoretiska perspektiv vi ansåg vara relevanta för vår undersökning var Freuds teori om ångest och Birgitta Höijers teori om kulturella identiteter. Rolf Lidskogs teori om att ett samhälle läks eller faller sönder vid katastrofer och Ulrich Becks teori om risksamhället är två andra teorier som vi tog upp som troliga för de resultat vi förväntade oss. Resultaten visar att genom memory-work kommer undanträngda eller bortglömda minnen åter upp till ytan genom diskussionen tillsammans med andra. För att människor i utsatta områden ska känna tillit till myndigheter, behöver informationen vara kopplad till det lokala samhället eller regionen. Vi fann snarare ett accepterande än läkning eller sönderfall. Information behöver också vara i narrativ form, på ett sätt som gör att alla människor förstår informationen och kan relatera den till sig själva. I Sverige är vi vana vid att vi inte kan göra något åt vädret, så vi kunde inte göra något åt att det regnade ner cesium här. Regnet blev en budbärare för det farliga, det fanns med i alla minnen. Däremot försvann det farliga när snön kom. Har cancerfallen ökat i Gävleområdet? Nej, säger Strålsäkerhetsmyndigheten. Jo, säger forskaren Martin Tondel. Precis som 1986 är det upp till var och en vad man vill tro.

Människor har olika riskuppfattningar beroende på tidigare erfarenheter, kulturell bakgrund och kunskap. Riskuppfattningarna kan skilja sig så att vissa människor upplever en inträffad händelse som en kris, medan andra upplever samma sak som en allvarlig händelse. Vid en kris eller allvarlig händelse prioriteras inte allmänhetens uppfattningar eller åsikter när ansvariga aktörer och myndigheter arbetar för att hitta orsaken till händelsen. Eftersom allmänheten är en stor grupp i samhället och är de som drabbas vid en kris eller allvarlig händelse, vill vi med denna studie undersöka hur de uppfattade det vattenburna Cryptosporidiumutbrottet i Östersund som pågick från november 2010 och tre månader framåt. För att genomföra studien har vi analyserat kvantitativa data från vår egen surveyundersökning som har genomförts med hjälp av enkäter. Den teoretiska referensram som ligger till grund för uppsatsen behandlar riskuppfattning samt kopplingar till risksamhället. De resultat som vi fick fram av studien visar att det finns signifikanta skillnader mellan ålder och hur man påverkades av Cryptosporidiumutbrottet, då i synnerlighet yngre påverkades mer av parasiten. Vidare finns stöd för detta resultat i tidigare forskning, som understödjer resonemanget att framförallt yngre personer påverkas mer av Cryptosporidium än äldre. Nyckelord: Vattenburen smitta, Cryptosporidium hominis, parasitutbrott, riskuppfattning och risksamhälle.

ABSTRACT Titel: Teorin som omgärdar den fula kriminologin - Cultural criminology, en introduktion. Författare: Johanna Sundquist Nyckelord: Cultural criminology, world risk society, risksamhälle.   Dagens medialandskap är grundad i det skriftbaserade samhället och har därför stora möjligheter till samhällskritik. Vi som mediakonsumenter har också idag större möjlighet att kritisera media men också att kritisera via media än tidigare. Dagens samhälle genomsyras också av en mediekonsumtion av aldrig tidigare sedda mått (Christie, 2004:69). Vi pumpas med information i TV, i radio, på Internet - via bloggar, twittrar, communities och forum. Aldrig förr har heller kriminalitet getts sådan uppmärksamhet i media (Jewkes, 2004:141). Inte bara information kring kriminalitet erbjuds via de olika mediekanalerna utan även ett nöjeskapande kring brottsligheten. Trots att människan alltid varit fascinerad av det normbrytande så har intresset för kriminalitet alternativt brottsbekämpning aldrig varit så populärt. Vår kultur absorberar kriminaliteten som underhållning. Samtidigt har vi heller aldrig varit så rädda för att utsättas för brottslighet. Cultural criminology utforskar de sätt som dagens kultur har kommit att internalisera kriminalitet och brottspreventiva medel. Cultural criminology pekar på den centrala roll som ugly criminology har i porträtteringen av brottslighet och det budskap som medföljer den porträtteringen. Den allmänna synen, som konstruerad av populärkulturen, på kriminalitet och brottsprevention, den gemensamma oron inför den konstruerade bilden av kriminalitet i samhället, uppfattningen av risken att bli utsatt för brott samt civila brottspreventiva åtgärder blir fokus i modern kultur.    Uppsatsens är utförd i form av en litteraturstudie inom vilken en av författaren utförd mindre mediastudie också ges plats. Uppsatsens syfte är att avhandla vad som i de anglosaxiska länderna benämnts "cultural criminology". En ansats görs även att introducera begreppet cultural criminology i en svensk kontext. Ett övergripande syftet är även att driva den tes som talar för hur så kallade "ugly criminology" och ett vad jag väljer att kalla kulturgörande av kriminologi bidrar till framfarten för vad Beck benämner "risksamhället".    Uppsatsen finner att kulturaliserandet av kriminalitet genom starkt ökad medial uppmärksamhet har gjort att vår vardag påverkas av ugly criminology; avhandlade av kriminalitet, i någon form. Även om vi inte aktivt söker den i form av information eller förströelse så når den oss via analog eller digital media. Den finner att kulturaliserande i form av ökad medieexponering också påverkar vår uppfattning av hot och risk i samhället. Vi ger mening till vår rädsla genom att läsa tidningen i vilken vi ser att rädslan är befogad. Det är genom den mediebefogade rädslan som vårt riskkalkylerande befästs och vår tro på det otrygga samhället lever vidare. Författaren hävdar att cultural criminology likt bland annat det mediala planet i samhället efterliknar den anglosaxiska modellen också är på stark frammarsch.

<p>ABSTRACT</p><p>Titel: <em>Teorin som omgärdar den fula kriminologin - Cultural criminology, en introduktion.</em></p><p>Författare: Johanna Sundquist</p><p>Nyckelord: Cultural criminology, world risk society, risksamhälle.</p><p> </p><p>Dagens medialandskap är grundad i det skriftbaserade samhället och har därför stora möjligheter till samhällskritik. Vi som mediakonsumenter har också idag större möjlighet att kritisera media men också att kritisera via media än tidigare. Dagens samhälle genomsyras också av en mediekonsumtion av aldrig tidigare sedda mått (Christie, 2004:69). Vi pumpas med information i TV, i radio, på Internet - via bloggar, twittrar, communities och forum. Aldrig förr har heller kriminalitet getts sådan uppmärksamhet i media (Jewkes, 2004:141). Inte bara information kring kriminalitet erbjuds via de olika mediekanalerna utan även ett nöjeskapande kring brottsligheten. Trots att människan alltid varit fascinerad av det normbrytande så har intresset för kriminalitet alternativt brottsbekämpning aldrig varit så populärt. Vår kultur absorberar kriminaliteten som underhållning. Samtidigt har vi heller aldrig varit så rädda för att utsättas för brottslighet. Cultural criminology utforskar de sätt som dagens kultur har kommit att internalisera kriminalitet och brottspreventiva medel. Cultural criminology pekar på den centrala roll som ugly criminology har i porträtteringen av brottslighet och det budskap som medföljer den porträtteringen. Den allmänna synen, som konstruerad av populärkulturen, på kriminalitet och brottsprevention, den gemensamma oron inför den konstruerade bilden av kriminalitet i samhället, uppfattningen av risken att bli utsatt för brott samt civila brottspreventiva åtgärder blir fokus i modern kultur. </p><p> </p><p>Uppsatsens är utförd i form av en litteraturstudie inom vilken en av författaren utförd mindre mediastudie också ges plats. Uppsatsens syfte är att avhandla vad som i de anglosaxiska länderna benämnts "cultural criminology". En ansats görs även att introducera begreppet cultural criminology i en svensk kontext. Ett övergripande syftet är även att driva den tes som talar för hur så kallade "ugly criminology" och ett vad jag väljer att kalla kulturgörande av kriminologi bidrar till framfarten för vad Beck benämner "risksamhället". </p><p> </p><p>Uppsatsen finner att kulturaliserandet av kriminalitet genom starkt ökad medial uppmärksamhet har gjort att vår vardag påverkas av ugly criminology; avhandlade av kriminalitet, i någon form. Även om vi inte aktivt söker den i form av information eller förströelse så når den oss via analog eller digital media. Den finner att kulturaliserande i form av ökad medieexponering också påverkar vår uppfattning av hot och risk i samhället. Vi ger mening till vår rädsla genom att läsa tidningen i vilken vi ser att rädslan är befogad. Det är genom den mediebefogade rädslan som vårt riskkalkylerande befästs och vår tro på det otrygga samhället lever vidare. Författaren hävdar att cultural criminology likt bland annat det mediala planet i samhället efterliknar den anglosaxiska modellen också är på stark frammarsch.  </p>

<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilken funktion förtroende har och hur man ser på risker i det moderna, individualiserade samhället. Uppsatsen består huvudsakligen av en litteraturstudie, men innehåller även en liten empirisk undersökning i form av en enkät. Enkäten har delats ut hos studenter inom ekonomi och naturinriktade ämnen på Karlstads universitet. Enkäten är av explorativ art och resultatet av denna är en illustration av hur det kan se ut i verkligheten. Syftet med enkäten var att ta reda på om det fanns en differentierad syn på risk beroende av den teoretiska grund de studerande har vilket även resultatet visade på</p><p>Av litteraturstudien framgår det att förtroende är en ytterst viktig funktion i samhället som är avgörande för mänskligt liv och den ekonomiska utvecklingen. Förtroende kan underlätta livet för människan, men samtidigt medför användandet av förtroende många problem. Två helt olika syner på risker redogörs för i denna uppsats. Risksamhället är den ena vilket innebär att människan har genom sin överdrivna produktion skapat stora risker som den kommer att ha svårt att hantera. Att människan lider av trygghetsnarkomani är den andre vilket innebär att människan oroar sig för mycket, även för sådant som inte innebär någon risk alls.</p><p>Slutsatserna av denna uppsats är att förtroende är ett måste i ett samhälle där människan är beroende av varandra, men användandet av det borde skötas med mer omtanke. Risksamhällets faror är inget som människan kan negligera utan det måste tas på stort allvar speciellt nu när det kan gå att förhindra. Samtidigt borde människan använda sig mer av förnuftet när de värderar risker för att inte fortsätta lida av trygghetsnarkomani. Det viktiga är inte att blunda för möjliga risker utan hur människan väljer att hantera det faktum att det finns risker. Förtroende och risker har ett komplex samspel i det moderna, individualiserade samhället. Utan riskmedvetenhet är det svårt att fatta långsiktliga val. Utan förtroende är det svårt att hantera riskfyllda situationer. Människan har nytta av att förstå detta samspel då både förtroende och risker är viktiga beståndsdelar i hur ett modernt, individualiserat samhälle fungerar.</p>

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilken funktion förtroende har och hur man ser på risker i det moderna, individualiserade samhället. Uppsatsen består huvudsakligen av en litteraturstudie, men innehåller även en liten empirisk undersökning i form av en enkät. Enkäten har delats ut hos studenter inom ekonomi och naturinriktade ämnen på Karlstads universitet. Enkäten är av explorativ art och resultatet av denna är en illustration av hur det kan se ut i verkligheten. Syftet med enkäten var att ta reda på om det fanns en differentierad syn på risk beroende av den teoretiska grund de studerande har vilket även resultatet visade på Av litteraturstudien framgår det att förtroende är en ytterst viktig funktion i samhället som är avgörande för mänskligt liv och den ekonomiska utvecklingen. Förtroende kan underlätta livet för människan, men samtidigt medför användandet av förtroende många problem. Två helt olika syner på risker redogörs för i denna uppsats. Risksamhället är den ena vilket innebär att människan har genom sin överdrivna produktion skapat stora risker som den kommer att ha svårt att hantera. Att människan lider av trygghetsnarkomani är den andre vilket innebär att människan oroar sig för mycket, även för sådant som inte innebär någon risk alls. Slutsatserna av denna uppsats är att förtroende är ett måste i ett samhälle där människan är beroende av varandra, men användandet av det borde skötas med mer omtanke. Risksamhällets faror är inget som människan kan negligera utan det måste tas på stort allvar speciellt nu när det kan gå att förhindra. Samtidigt borde människan använda sig mer av förnuftet när de värderar risker för att inte fortsätta lida av trygghetsnarkomani. Det viktiga är inte att blunda för möjliga risker utan hur människan väljer att hantera det faktum att det finns risker. Förtroende och risker har ett komplex samspel i det moderna, individualiserade samhället. Utan riskmedvetenhet är det svårt att fatta långsiktliga val. Utan förtroende är det svårt att hantera riskfyllda situationer. Människan har nytta av att förstå detta samspel då både förtroende och risker är viktiga beståndsdelar i hur ett modernt, individualiserat samhälle fungerar.

Studien undersöker hur Spice diskuteras i facktidskrifter för socionomer och i svensk kvällspress. Medierna kombineras eftersom diskursen som förs i kvälls- respektive fackpress påverkar socialarbetare och allmänna uppfattningar om drogen och droganvändarna. Genom att använda Faircloughs kritiska diskursanalys undersöks Spicediskursens utformning och relation till andra diskurser om droger och droganvändare. Studiens syfte är att jämföra diskurserna i facktidskrifter och kvällspress samt undersöka hur Spicediskursen artikuleras. Moralpaniksperspektivet utgör en grund för studien och förankras i teorier om risksamhälle och avvikelse. Empirin baseras på sjutton artiklar från Aftonbladet, Expressen, CAN:s tidskrift Alkohol &amp; Narkotika samt Socionomen. Resultatet presenteras utifrån sex teman som uppkom under analysprocessen: Dödens drog och Spice-Epidemin, Missbrukare och behovet av hjälp, Extrema ytterligheter, Drog bortom kontroll, Kamp mot drogerna samt Spicebrukaren, inte vem som helst. Droganvändarna är underrepresenterade i diskursen där företrädesvis polis kommer till tals. Restriktiv narkotikapolitik utgör den prominenta diskurstypen. Spicediskursen skapar risk på ett sätt som kan härledas till moralpanik och konstruerar Spiceanvändaren som avvikare. Diskursen om Spice påverkar socialarbetare i deras arbete med droganvändarna. / <p>2015-06-15</p>

This project is part of the development phase of a health company called HälsoTanken, that is about to expand as a company. The purpose of the project is to develop HälsoTanken's website to present the company on the web so that the recipient feels confident. In the healthcare industry it is important for the customers to feel trust, therefore we will analyze how web design can be used to achieve trust in the health industry in this study. The background of the study consists of the concepts, risk society and health literacy to understand how people experience risks and expertise in society, as well as underlying knowledge in health. The main areas covered are web design, positive impression on the web and a theory about how the recipient makes their credibility assessment of web pages. The study is conducted by qualitative semi-structured interviews of HälsoTankens primary target group, which are men and women aged 50 to 60 years. The result of the study shows that a lot of text and elements in a web design does not have a positive effect when it comes to creating trust in web pages. However, trust is created through clear structure and professional images on premises. The result was used as the basis for the creation of HälsoTankens new web page, which is presented in the form of a prototype.

There is an ongoing discussion amongst Swedish politicians about how the Swedish police will be able to handle increased organised criminality represented in the growing threats of terrorism. In May 2006 representatives from the seven parties of the Swedish parliament debated the question whether the Swedish security service and Swedish police should be permitted to use increased surveillance with the purpose of preventing severe criminality.The question of increased surveillance is a matter often connected to matters of personal privacy. The aim of this master’s thesis is to study which arguments are being used for and against the proposed law that would permit surveillance with the purpose of preventing crime, as well as examine members of Parliaments view on privacy.The methodology used in this thesis is both argumentation analysis and rhetoric analysis. These two tools are used to examine the minutes from a parliamentary debate about the bill mentioned earlier. The results show that several arguments for and against the new law emerged during the debate. Politicians supporting the new law argued that the police force at present is ill-equipped against the increasingly organized criminality and that increased preventional surveillance is necessary in order to protect people in society. The opponents maintained that the bill results in infringement on the integrity of the individual and that there is no need for this sort of surveillance. All members of the parliament state that privacy is very important. Still, politicians supporting the new law claim that in some particular cases privacy must be sacrificed in aid of solving crime. They also state that infringement of integrity can be avoided thanks to measures taken whilst creating the bill. The results also show that there are different opinions among the Swedish parties concerning the possibilities of maintaining a balance between surveillance and privacy. Some parties claim it is impossible while other parties mean it is possible as long as the legal security is satisfactory. / Uppsatsnivå: D