Oro och otrygghet är komplexa fenomen som ofta undersöks ur ett kriminologiskt perspektiv, så även i den nationella trygghetsundersökningen (NTU). För att försöka förstå hur oro och otrygghet framställs och motiveras som policyproblem har vi undersökt problemframställningar i NTU med Carol Lee Bacchis WPR-ansats. Vi identifierade framställningar av ett “säkerhetsproblem”, ett “kunskapsproblem” och ett “samhällsbildsproblem”. Utifrån dessa problemframställningar ifrågasätter vi beskrivningen av NTU som “faktabaserad kunskap” och konstaterar att möjligheterna att sakligt kartlägga oro och otrygghet inte problematiseras tillräckligt. Istället talar vår analys för att denna trygghetsundersökning både producerar och reproducerar representationer av otrygghet och därmed fungerar som bränsle för den mediala och politiska riskmedvetenheten i ett samhälle präglat av ett starkt säkerhetsideal. För att förändra detta ser vi ett behov av att både vetenskapligt och politiskt klargöra motiven för att studera subjektiv otrygghet. / Feelings of worry and insecurity are complex phenomena commonly studied from a criminological perspective. This also applies for The Swedish Crime Survey (SCS). To understand how these feelings are constructed and motivated as policy issues, we analysed problem representations in the SCS, using Carol Lee Bacchi’s WPR-approach. We identified representations of a “security problem”, a “knowledge problem” and a “societal image problem”. On the basis of these problem representations we question the SCS as a source of “fact-based knowledge” and find that the possibility to objectively index feelings of insecurity are not adequately problematized in the report. Instead, our analysis suggests that this survey produces and reproduces representations of fear, thereby maintaining a medial and political risk awareness in a society characterized by a strong security ideal. To rectify this, we see a need to both scientifically and politically clarify the motives behind studying subjective insecurity.

<p>Abstract</p><p>Författaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhälle och säkerhet, vilka producerats och distribuerats</p><p>med stöd från Krisberedskapsmyndigheten.</p><p>Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara så överhängande att en särskild myndighet inrättas med syftet att stärka hela samhällets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhällets säkerhet betraktas i uppsatsen som en form</p><p>av riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytiskt</p><p>förhållningssätt till texterna och genom att använda governmentality-teorin söker författaren analysera hur</p><p>myndigheten beskriver dagens samhälle och dess behov av vissa politiska åtgärder. En av</p><p>Krisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter är att bistå med kunskap och stöd för initierandet av privat-</p><p>offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar därför också vad texterna om samverkan mellan det</p><p>offentliga och det privata innebär för förebyggande krisberedskap och samhällelig säkerhet. En viktig slutsats är att</p><p>när en viss förståelse av samhälle, kris och säkerhet ges företräde på bekostnad av andra perspektiv, begränsas</p><p>också de reella möjligheterna till alternativa sätt att skapa säkerhet.</p>

<p>The Nord Stream natural gas pipeline has been a controversial project. The debate was primarily escalated by Poland's strong negative reaction to the project in the spring of 2006 over safety and security and then alternated back and forth in Europe until the approval by the nations most concerned in the Baltic region during the autumn of 2009.In the case study an approach is used that primarily maps out the media image of the various viewpoints that deal with the pipeline and how these viewpoints position themselves, primarily through political and environmental dimensions. Simultaneously there’s an attempt to map out the spatial spread of the media image views as to the proximity and distance to the pipeline in Sweden, Poland and Germany. A key question is whether distance or proximity to a large facility can affect people's attitudes.A parallel focus of the study is to explore the role of the Nord Stream natural gas pipeline in the cross-border hinterland region of Szczecin-Świnoujście. The complex cross-border relationship between Germany and Poland is characterized by the opportunities and obstacles to mobility & the potential of conflict between the needs of the individual vs. the state, partly due to an unbalanced hierarchy between the two nations.An understanding of the pipeline's impact on the border region is shown in part by an analysis of the city of Szczecin's theoretical potential in its hinterland, with special reference to the impact of the state boundary before and after Poland's entry into the European Union and the Schengen regime.Other contributions to the outline of this thesis deal partly with Medialisation and Framing, as the media-investigation in the study handles concerns, arguments and opinions about the pipeline-project, highlighted by the media. Another subject deals with risk assessment, as no one can be certain what will happen in case of an accident to the pipeline.A general concluding comment to the results of the media-investigation is that they are too parsimonious. However there are some assumptions to be made: In the resulting discussion it is argued, among other things, that from the political aspect both Poland and Sweden share a negative opinion towards the pipeline, while the opinion of German people appears positive to the project, according to the media viewpoints. From the environmentalaspect the over-all picture is that the opinions of the whole of Poland and the local levels of Germany and Sweden respectively (i.e. people living near the Nord Stream pipeline) are negative also – feel unsafe according to the project, due to the media viewpoints.A second assumption is that the media location does not play a major role in the way media coverage highlights the views of those for the pipeline or those against the pipeline.The overall impression is that the media coverage largely follows state affinities, in the sense that the relative openness of the argument that every state seems to represent, seems also to be reflected through media coverage in each state.The Nord Stream natural gas pipeline has been a controversial project. The debate was primarily escalated by Poland's strong negative reaction to the project in the spring of 2006 over safety and security and then alternated back and forth in Europe until the approval by the nations most concerned in the Baltic region during the autumn of 2009.In the case study an approach is used that primarily maps out the media image of the various viewpoints that deal with the pipeline and how these viewpoints position themselves, primarily through political and environmental dimensions. Simultaneously there’s an attempt to map out the spatial spread of the media image views as to the proximity and distance to the pipeline in Sweden, Poland and Germany. A key question is whether distance or proximity to a large facility can affect people's attitudes.A parallel focus of the study is to explore the role of the Nord Stream natural gas pipeline in the cross-border hinterland region of Szczecin-Świnoujście. The complex cross-border relationship between Germany and Poland is characterized by the opportunities and obstacles to mobility & the potential of conflict between the needs of the individual vs. the state, partly due to an unbalanced hierarchy between the two nations.An understanding of the pipeline's impact on the border region is shown in part by an analysis of the city of Szczecin's theoretical potential in its hinterland, with special reference to the impact of the state boundary before and after Poland's entry into the European Union and the Schengen regime.Other contributions to the outline of this thesis deal partly with Medialisation and Framing, as the media-investigation in the study handles concerns, arguments and opinions about the pipeline-project, highlighted by the media. Another subject deals with risk assessment, as no one can be certain what will happen in case of an accident to the pipeline.A general concluding comment to the results of the media-investigation is that they are too parsimonious. However there are some assumptions to be made: In the resulting discussion it is argued, among other things, that from the political aspect both Poland and Sweden share a negative opinion towards the pipeline, while the opinion of German people appears positive to the project, according to the media viewpoints. From the environmentalaspect the over-all picture is that the opinions of the whole of Poland and the local levels of Germany and Sweden respectively (i.e. people living near the Nord Stream pipeline) are negative also – feel unsafe according to the project, due to the media viewpoints.A second assumption is that the media location does not play a major role in the way media coverage highlights the views of those for the pipeline or those against the pipeline.The overall impression is that the media coverage largely follows state affinities, in the sense that the relative openness of the argument that every state seems to represent, seems also to be reflected through media coverage in each state.</p>

The Nord Stream natural gas pipeline has been a controversial project. The debate was primarily escalated by Poland's strong negative reaction to the project in the spring of 2006 over safety and security and then alternated back and forth in Europe until the approval by the nations most concerned in the Baltic region during the autumn of 2009.In the case study an approach is used that primarily maps out the media image of the various viewpoints that deal with the pipeline and how these viewpoints position themselves, primarily through political and environmental dimensions. Simultaneously there’s an attempt to map out the spatial spread of the media image views as to the proximity and distance to the pipeline in Sweden, Poland and Germany. A key question is whether distance or proximity to a large facility can affect people's attitudes.A parallel focus of the study is to explore the role of the Nord Stream natural gas pipeline in the cross-border hinterland region of Szczecin-Świnoujście. The complex cross-border relationship between Germany and Poland is characterized by the opportunities and obstacles to mobility &amp; the potential of conflict between the needs of the individual vs. the state, partly due to an unbalanced hierarchy between the two nations.An understanding of the pipeline's impact on the border region is shown in part by an analysis of the city of Szczecin's theoretical potential in its hinterland, with special reference to the impact of the state boundary before and after Poland's entry into the European Union and the Schengen regime.Other contributions to the outline of this thesis deal partly with Medialisation and Framing, as the media-investigation in the study handles concerns, arguments and opinions about the pipeline-project, highlighted by the media. Another subject deals with risk assessment, as no one can be certain what will happen in case of an accident to the pipeline.A general concluding comment to the results of the media-investigation is that they are too parsimonious. However there are some assumptions to be made: In the resulting discussion it is argued, among other things, that from the political aspect both Poland and Sweden share a negative opinion towards the pipeline, while the opinion of German people appears positive to the project, according to the media viewpoints. From the environmentalaspect the over-all picture is that the opinions of the whole of Poland and the local levels of Germany and Sweden respectively (i.e. people living near the Nord Stream pipeline) are negative also – feel unsafe according to the project, due to the media viewpoints.A second assumption is that the media location does not play a major role in the way media coverage highlights the views of those for the pipeline or those against the pipeline.The overall impression is that the media coverage largely follows state affinities, in the sense that the relative openness of the argument that every state seems to represent, seems also to be reflected through media coverage in each state.The Nord Stream natural gas pipeline has been a controversial project. The debate was primarily escalated by Poland's strong negative reaction to the project in the spring of 2006 over safety and security and then alternated back and forth in Europe until the approval by the nations most concerned in the Baltic region during the autumn of 2009.In the case study an approach is used that primarily maps out the media image of the various viewpoints that deal with the pipeline and how these viewpoints position themselves, primarily through political and environmental dimensions. Simultaneously there’s an attempt to map out the spatial spread of the media image views as to the proximity and distance to the pipeline in Sweden, Poland and Germany. A key question is whether distance or proximity to a large facility can affect people's attitudes.A parallel focus of the study is to explore the role of the Nord Stream natural gas pipeline in the cross-border hinterland region of Szczecin-Świnoujście. The complex cross-border relationship between Germany and Poland is characterized by the opportunities and obstacles to mobility &amp; the potential of conflict between the needs of the individual vs. the state, partly due to an unbalanced hierarchy between the two nations.An understanding of the pipeline's impact on the border region is shown in part by an analysis of the city of Szczecin's theoretical potential in its hinterland, with special reference to the impact of the state boundary before and after Poland's entry into the European Union and the Schengen regime.Other contributions to the outline of this thesis deal partly with Medialisation and Framing, as the media-investigation in the study handles concerns, arguments and opinions about the pipeline-project, highlighted by the media. Another subject deals with risk assessment, as no one can be certain what will happen in case of an accident to the pipeline.A general concluding comment to the results of the media-investigation is that they are too parsimonious. However there are some assumptions to be made: In the resulting discussion it is argued, among other things, that from the political aspect both Poland and Sweden share a negative opinion towards the pipeline, while the opinion of German people appears positive to the project, according to the media viewpoints. From the environmentalaspect the over-all picture is that the opinions of the whole of Poland and the local levels of Germany and Sweden respectively (i.e. people living near the Nord Stream pipeline) are negative also – feel unsafe according to the project, due to the media viewpoints.A second assumption is that the media location does not play a major role in the way media coverage highlights the views of those for the pipeline or those against the pipeline.The overall impression is that the media coverage largely follows state affinities, in the sense that the relative openness of the argument that every state seems to represent, seems also to be reflected through media coverage in each state.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken kunskap krisgrupper baserar sitt arbete på, samt att jämföra vad kristeorier och krisgrupper säger att en människa i kris behöver. Vi utgår från forskningsproblemet att undersöka ett idealtillstånd, det vill säga kristeorier, med det faktiska tillståndet, i form av krisgruppernas praktiska arbete. Detta undersöks gentemot teorier om risksamhället. För att uppnå syftet används en kvalitativ metod i form av en litteraturöversikt av kristeorier samt intervjuer med resurspersoner i krisgrupper. De resurspersoner som intervjuats har varit representanter för det sociala arbetet i form av socialsekreterare och fältsekreterare, skolkuratorer samt diakoner från tre olika kommuner. Vårt huvudsakliga resultat visar att krisgruppernas kunskap till stor del baseras på den psykodynamiska kristeorin, i form av författaren Johan Cullberg. Dock kan vi se en influens av det existentiella perspektivet hos samtliga diakoner. Ett annat tydligt resultat är att kunskapen hos resurspersonerna även baseras på erfarenhet.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vilken kunskap krisgrupper baserar sitt arbete på, samt att jämföra vad kristeorier och krisgrupper säger att en människa i kris behöver. Vi utgår från forskningsproblemet att undersöka ett idealtillstånd, det vill säga kristeorier, med det faktiska tillståndet, i form av krisgruppernas praktiska arbete. Detta undersöks gentemot teorier om risksamhället. För att uppnå syftet används en kvalitativ metod i form av en litteraturöversikt av kristeorier samt intervjuer med resurspersoner i krisgrupper. De resurspersoner som intervjuats har varit representanter för det sociala arbetet i form av socialsekreterare och fältsekreterare, skolkuratorer samt diakoner från tre olika kommuner. Vårt huvudsakliga resultat visar att krisgruppernas kunskap till stor del baseras på den psykodynamiska kristeorin, i form av författaren Johan Cullberg. Dock kan vi se en influens av det existentiella perspektivet hos samtliga diakoner. Ett annat tydligt resultat är att kunskapen hos resurspersonerna även baseras på erfarenhet.</p>

Abstract Författaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhälle och säkerhet, vilka producerats och distribuerats med stöd från Krisberedskapsmyndigheten. Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara så överhängande att en särskild myndighet inrättas med syftet att stärka hela samhällets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhällets säkerhet betraktas i uppsatsen som en form av riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytiskt förhållningssätt till texterna och genom att använda governmentality-teorin söker författaren analysera hur myndigheten beskriver dagens samhälle och dess behov av vissa politiska åtgärder. En av Krisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter är att bistå med kunskap och stöd för initierandet av privat- offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar därför också vad texterna om samverkan mellan det offentliga och det privata innebär för förebyggande krisberedskap och samhällelig säkerhet. En viktig slutsats är att när en viss förståelse av samhälle, kris och säkerhet ges företräde på bekostnad av andra perspektiv, begränsas också de reella möjligheterna till alternativa sätt att skapa säkerhet.

No description available.

Studiens ämnesområde är ungdomars uppfattningar av sin nutid och framtid mot bakgrund av Coronapandemin under våren 2020. Syftet är att undersöka på vilket sätt ungdomars uppfattningar om sin livssituation och samhällets utveckling påverkas av pandemin. Studiens teoretiska ramverk utgår från Giddens (1996, 2003) samt Becks (1998) teorier om risk- samhället. Materialet utgörs av 58 gymnasieungdomars texter som publicerats på Nordiska Museets digitala minnessida. Ungdomarna är bosatta antingen i Stockholm eller mindre orter i Norrland. Studiens resultat visar att ungdomars uppfattningar påverkats av pågående pandemi i stor utsträckning. En begränsad vardag med inställda aktiviteter är återkommande, något som ungdomarna uppfattar som antingen begränsande eller befriande. Ungdomarnas uppfattningar präglas därtill mycket utav medias rapportering. Media ses både som en viktig källa till information och som ett bränsle för rädsla. Vad gäller framtiden rör sig ungdomarna på en skala mellan optimism och pessimism. Giddens fyra förhållningssätt till risksamhället framträder hos ungdomarna: pragmatiskt accepterande, bibehållen optimism, cynisk pessimism och radikalt engagemang. En positiv tilltro till framtiden framträder hos de ungdomar som också har en tilltro till samhällets nuvarande system eller enskilda individers möjlighet att påverka dem. En negativ tilltro till framtiden förekommer i större utsträckning hos de som också hyser en liten tilltro samhällets institutioner och politiker. Studiens resultat antas få betydelse i samhällskunskapsundervisningen då nuvarande situ- ation skapar frågor hos ungdomar om olika samhällssystem samt institutioners roll. Det är att betrakta som högst aktuella frågor i ett ämne vars undervisning syftar till att fostra engagerade och delaktiga samhällsmedborgare.

Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för preppers relation till riskerna i dagens samhälle och belysa deras balansgång mellan individualism och solidaritet. I studien har preppers syn på sig själva och deras drivkrafter undersökts. Studien är en kvalitativ undersökning gjord med semistrukturerade intervjuer genomförda via telefon. Analysen av det insamlade materialet bygger på teorier om risksamhället och individen i balansgång mellan individuell frihet och strukturellt tvång; tidigare forskning om just fenomenet prepping används också. Analysen görs utifrån begreppet risksamhälle eftersom prepping handlar just om ett förebyggande arbete mot överhängande risker. Med förförståelsen att prepping rör sig ifrån bilden av en stigmatiserad ensamvarg mot en mer solidarisk samhällsmedborgare har jag använt dikotomin individualism - solidaritet. Resultatet visar att svenska preppers lever med en balansgång mellan individualitet och solidaritet där de vill prioritera den egna säkerheten framför att eventuellt hjälpa andra. Studiens informanter visar att trots en bristande tilltro för myndigheter och upplevd falsk trygghet vill de tillhöra det sociala kollektivet - däremot vill de inte delta i de osäkra systemen som samhället bygger på.