Studiens ämnesområde är ungdomars uppfattningar av sin nutid och framtid mot bakgrund av Coronapandemin under våren 2020. Syftet är att undersöka på vilket sätt ungdomars uppfattningar om sin livssituation och samhällets utveckling påverkas av pandemin. Studiens teoretiska ramverk utgår från Giddens (1996, 2003) samt Becks (1998) teorier om risk- samhället. Materialet utgörs av 58 gymnasieungdomars texter som publicerats på Nordiska Museets digitala minnessida. Ungdomarna är bosatta antingen i Stockholm eller mindre orter i Norrland. Studiens resultat visar att ungdomars uppfattningar påverkats av pågående pandemi i stor utsträckning. En begränsad vardag med inställda aktiviteter är återkommande, något som ungdomarna uppfattar som antingen begränsande eller befriande. Ungdomarnas uppfattningar präglas därtill mycket utav medias rapportering. Media ses både som en viktig källa till information och som ett bränsle för rädsla. Vad gäller framtiden rör sig ungdomarna på en skala mellan optimism och pessimism. Giddens fyra förhållningssätt till risksamhället framträder hos ungdomarna: pragmatiskt accepterande, bibehållen optimism, cynisk pessimism och radikalt engagemang. En positiv tilltro till framtiden framträder hos de ungdomar som också har en tilltro till samhällets nuvarande system eller enskilda individers möjlighet att påverka dem. En negativ tilltro till framtiden förekommer i större utsträckning hos de som också hyser en liten tilltro samhällets institutioner och politiker. Studiens resultat antas få betydelse i samhällskunskapsundervisningen då nuvarande situ- ation skapar frågor hos ungdomar om olika samhällssystem samt institutioners roll. Det är att betrakta som högst aktuella frågor i ett ämne vars undervisning syftar till att fostra engagerade och delaktiga samhällsmedborgare.

Recent research is largely concordant in that the core roles of the military instrument has expanded after the end of the cold war to include peacetime support to the nation.This study examines the reach a security policy transformation has in ex-plaining this role for the Swedish armed forces. It is done through at deduc-tive approach by examining national security policy documents from 1987 to 2017 using a risk theoretical perspective deriving from sociologist Ulrich Becks conceptualisation of the World risk society.The result shows that even though the rhetoric indicates a widened picture of a complex future of risks and uncertainty, such a transformation has not taken place in full. The view on the causes of danger and how to handle these are more in line with traditional threat-based views and functional reasons seemingly have a better reach in explaining the use of the military in-strument.

Den pågående vaccineringen mot covid-19 har inneburit att många människor börjar se ljuset i tunneln på den mörka tid som coronapandemin orsakat. Det råder dock inte konsensus kring vaccinet som uteslutande positiv för folkhälsan då vissa istället väljer att betona riskerna som vaccinet kan medföra framför fördelarna med vaccination.Tidigare forskning visar att faktorer som tillit, risker och individuella medicinska överväganden, likväl som kulturella aspekter har en avgörande roll i riskuppfattning gällande vaccinering.Studiens teoretiska referensram utgår från Becks teori om risksamhället, Giddens begrepp tillit till expertsystem, samt Douglas kulturella riskteori och beskyllningskultur.Syftet med denna pilotstudie är att undersöka studenters riskuppfattning gällande vaccinet mot covid-19, samt ifall riskuppfattning påverkas av faktorer som förändrad tillit och solidaritetsgrad.Datainsamlingen utgörs av en kvantitativ metod i form av enkätundersökning, där studiens urval består av medlemmar i gruppen ”Dom kallar oss studenter” på Facebook. Data från undersökningen analyserades sedan genom univariat analys samt multivariata regressionsanalyser.Resultat från studien visar att studenter med försämrad tillit till myndigheter uppfattar risker med biverkningar från vaccinet i högre grad än studenter som har en likvärdig eller förbättrad tillit till myndigheter. Det visar även att studenter med hög solidarisk inställning ser mindre risker med biverkningar från vaccinet än de med låg solidarisk inställning.Nyckelord: Covid-19, Risk, Förändrad tillit, Tillit till expertsystem, Risksamhället, Solidaritet, Kulturell riskteori, Kris. / The ongoing vaccination against covid-19 has meant that many people begin to see the light in the tunnel of the dark time that the corona pandemic has caused. However, there is no consensus about the vaccine as exclusively positive for public health as some instead choose to emphasize the risks that the vaccine may entail over the benefits of vaccination.Previous research shows that factors such as trust, risks and individual medical considerations, as well as cultural aspects, play a crucial role in risk perception regarding vaccination.The theoretical frame of reference in this study is based on Beck’s theory of the risks society, Giddens’ trust in expert systems, and Douglas’ cultural risk theory and blameculture.The aim of this pilot study is to investigate students’ perception of risk regarding the vaccine against covid-19, and whether risk perception is affected by factors such as changes in trust and degree of solidarity.The data collection consists of a quantitative method in the form of a survey, where the study sample consists of members of the group ”Dom kallar oss studenter” on Facebook. Data from the survey were then analyzed by univariate analysis and multivariate regression analyzes.Results from the study show that students with impaired trust in authorities perceive risks of side effects from the vaccine to a greater degree than students who have an equivalent or improved trust in authorities. It also shows that students with a high degree of solidarity see less risks with side effects from the vaccine than those with a low solidarity attitude.

Background: Diabetes is a global health issue on the rise. Besides genetics as a cause of diabetes, diet, weight and lifestyle are amongst the main factors. Due to the modernized society, new technology and risks, there has been a shift in responsibility of safety and health. As a part of a health promoting policy development during the last few decades there has also been a natural de-authorization of health knowledge and expertise. Governmental expertise has been decentralized to the society and so has the responsibilities. Traces of this new health paradigm can be seen in the media discourse. It has been seen in studies of the reporting of diabetes in North American press, that societal factors – such as labor market, health care and infrastructure – often get veiled by individuals’ responsibility and guilt due to lifestyle and life choices. This affects how individuals feel about their life situation and how the public perceive them.     Method and material: A quantitative content analysis was performed on 112 articles from six Swedish broadsheet and tabloid newspapers. The articles were coded with variables measuring article theme, dominant framing of diabetes´ causes and whose responsibility, what arguments are used and what agents with dignity can be seen. Excerpts from the articles were also analyzed with qualitative tools as modality and argumentation analysis. Results: Similarities between the Swedish and the North American newspapers were discovered. Societal factors and structures as causes and means of responsibilities were not as prominent as those aiming for the individual. The responsibility of the society was also reported to a much greater extent than society as a factor contributing to cause diabetes. This can be considered a sign of the health promoting strategy and the individualism that is rooted in modernization, industrialization and economic liberalization. Doctors and scientists were given dignity as often as celebrities and private citizens, which indicates the de-authorization of health knowledge and the further use of scientists and doctors as a truth repository in media. Several of the articles concern the critique of the diabetes unawareness and predominant individual responsibility that was the outset of this study. Celebrities and private citizens were frequently given dignity in these cases. In their criticizing, high modality contributed to a strong authority in their knowledge. / Grund för forskningsfrågan: Diabetes av olika slag drabbar ett växande antal människor världen över. Sjukdomen tros främst bero på genetik och omgivande faktorer så som livsstil, vilken påverkas av den omgivande miljön. Det har visat sig i studier av rapportering kring sjukdomen i bland annat nordamerikansk press att samhälleliga faktorer ofta hamnar i skymundan och att skulden och ansvaret för sjukdomen framstår ligga hos individen och dess egenvalda livsstil. Detta kan bero på en hälsofrämjande strategi som setts växa fram under de senaste decennierna, som en reaktion på effekterna av teknisk utveckling, modernisering och marknadskrafter. Strategin har inneburit en naturlig av-auktorisering av hälsokunskapen och individualisering av ansvaret. Detta hälsoparadigm återspeglas i medierna.   Studien: Denna studie undersöker rapporteringen av diabetes i svensk press, genom en kvantitativ innehållsanalys av 112 artiklar från sex svenska dags- och kvällstidningar. Materialet kodades med variabler för bland annat artikeltema, dominant gestaltning av orsak samt ansvar för diabetes, vilka argument som förekommer och vilka aktörer som tillskrivs dignitet i sammanhanget. Detta kompletterades med en kvalitativ analys av några textutdrag från materialet, med verktyg och begrepp från och argumentationsanalys samt det lingvistiska begreppet modalitet.   Resultat: Det framträder stora likheter mellan de svenska tidningarna och de nordamerikanska. Samhällsstrukturer som orsak till och ansvar för diabetes framgår inte i samma utsträckning som individens roll. Samhällets ansvar för sjukdomen framgår dock i större utsträckning än dess skuld, vilket går i linje med individualiseringen av hälsoansvaret. Läkare och professorer tillsammans förekommer med dignitet i ungefär lika många artiklar som privatpersoner och kändisar tillsammans, vilket indikerar avauktoriseringen av hälsokunskapen, och den fortsatta användningen av läkare och professorer som ett slags ”sanningsvittnen”. I flera artiklar framträder just den kritik mot okunskap kring sjukdomen och hur individerna själva måste arbeta för att förändra läget, en utgångspunkt för denna studie. Kändisar och privatpersoner fick i dessa fall dignitet. I deras kritiserande av andra uttalanden de inte höll med i, agerade hög modalitet en faktor som gav dem auktoritet i sina uttalanden.