Sweden is currently facing a paradigm shift in its security policy as it has applied for membership in the military alliance NATO. According to the current government, Swedish NATO membership is the best way to safeguard Sweden in light of Russia's invasion of Ukraine. Previous research indicates a connection between trust and risk perceptions, as well as a difference in risk perceptions between men and women. Trust in governmental institutions also becomes central during crises and disasters. The theoretical framework of this study draws on Ulrich Beck's theories of the risk society and cosmopolitanism, Anthony Giddens' concept of trust in expert systems, and a socialization theory of gender by Davidson and Freudenburg. The purpose of this pilot study is to examine how students' trust in governmental institutions influences their risk perceptions regarding NATO membership. Furthermore, the aim is to investigate whether the relationship between trust in governmental institutions and risk perceptions is influenced by factors such as attitudes towards NATO and gender, and whether there are differences in risk perceptions between men and women regarding NATO membership. This study uses a quantitative method in the form of surveys to address the research questions. The sample for the study consists of the group "They call us students" on Facebook and a discussion forum for all students enrolled in the bachelor's program in Social Analysis. Data from the survey were analyzed through means comparison, correlation, and regression analyses. The results of the study indicate that a high trust in governmental institutions leads students to perceive fewer risks associated with NATO membership. Women also tend to perceive more risks with NATO membership, and a positive attitude towards NATO results in fewer perceived risks with NATO membership. This pilot study has demonstrated the relevance of investigating the relationship between trust in governmental institutions and risk perceptions regarding NATO membership. It would also be interesting for future research to examine other factors that influence individuals' risk perceptions, such as social class and ethnicity. / Sverige står just nu inför ett paradigmskifte i den svenska säkerhetspolitiken då Sverige har ansökt om ett medlemskap i militäralliansen Nato. Enligt den nuvarande regeringen är ett svenskt Natomedlemskap det bästa sättet att värna Sverige efter Rysslands invasion av Ukraina. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan tillit och riskuppfattningar samt att det finns en skillnad i mäns och kvinnors riskuppfattningar. Tillit till statliga institutioner blir också centralt under kriser och katastrofer. Studiens teoretiska referensram utgår från Ulrich Becks teorier om risksamhället samt kosmopolitism, Anthony Giddens begreppet om tilliten till expertsystem och en socialisationsteori om genus av Davidson och Freudenburg. Syftet med denna pilotstudie är att undersöka hur studenters tillit till statliga institutioner påverkar deras riskuppfattning gällande ett Natomedlemskap. Vidare är syftet att undersöka om sambandet mellan tillit till statliga institutioner och riskuppfattningar påverkas av faktorerna inställning till Nato och kön samt om det skiljer sig i män och kvinnors riskuppfattningar gällande ett Natomedlemskap. I denna studie används kvantitativ metod i form av enkätundersökningar för att besvara studiens frågeställningar. Studiens urval består av gruppen “Dom kallar oss studenter” på Facebook samt ett diskussionsforum för alla som läser kandidatprogrammet för samhällsanalys. Data från undersökningen analyserades genom medelvärdesjämförelse, korrelation och regressionsanalyser. Resultat från studien visar att en hög tillit till statliga institutioner leder till att studenter upplever mindre risker med ett Natomedlemskap. Kvinnor tenderar även att uppleva mer risker med ett Natomedlemskap samt att en positiv inställning till Nato leder till mindre upplevda risker med ett Natomedlemskap. Denna pilotstudie har visat relevansen att undersöka förhållandet mellan tillit till statliga institutioner och riskuppfattningar med ett Natomedlemskap. Det skulle även vara intressant för vidare forskning att undersöka andra faktorer som påverkar individers riskuppfattningar såsom klass och etnicitet.

Den pågående vaccineringen mot covid-19 har inneburit att många människor börjar se ljuset i tunneln på den mörka tid som coronapandemin orsakat. Det råder dock inte konsensus kring vaccinet som uteslutande positiv för folkhälsan då vissa istället väljer att betona riskerna som vaccinet kan medföra framför fördelarna med vaccination.Tidigare forskning visar att faktorer som tillit, risker och individuella medicinska överväganden, likväl som kulturella aspekter har en avgörande roll i riskuppfattning gällande vaccinering.Studiens teoretiska referensram utgår från Becks teori om risksamhället, Giddens begrepp tillit till expertsystem, samt Douglas kulturella riskteori och beskyllningskultur.Syftet med denna pilotstudie är att undersöka studenters riskuppfattning gällande vaccinet mot covid-19, samt ifall riskuppfattning påverkas av faktorer som förändrad tillit och solidaritetsgrad.Datainsamlingen utgörs av en kvantitativ metod i form av enkätundersökning, där studiens urval består av medlemmar i gruppen ”Dom kallar oss studenter” på Facebook. Data från undersökningen analyserades sedan genom univariat analys samt multivariata regressionsanalyser.Resultat från studien visar att studenter med försämrad tillit till myndigheter uppfattar risker med biverkningar från vaccinet i högre grad än studenter som har en likvärdig eller förbättrad tillit till myndigheter. Det visar även att studenter med hög solidarisk inställning ser mindre risker med biverkningar från vaccinet än de med låg solidarisk inställning.Nyckelord: Covid-19, Risk, Förändrad tillit, Tillit till expertsystem, Risksamhället, Solidaritet, Kulturell riskteori, Kris. / The ongoing vaccination against covid-19 has meant that many people begin to see the light in the tunnel of the dark time that the corona pandemic has caused. However, there is no consensus about the vaccine as exclusively positive for public health as some instead choose to emphasize the risks that the vaccine may entail over the benefits of vaccination.Previous research shows that factors such as trust, risks and individual medical considerations, as well as cultural aspects, play a crucial role in risk perception regarding vaccination.The theoretical frame of reference in this study is based on Beck’s theory of the risks society, Giddens’ trust in expert systems, and Douglas’ cultural risk theory and blameculture.The aim of this pilot study is to investigate students’ perception of risk regarding the vaccine against covid-19, and whether risk perception is affected by factors such as changes in trust and degree of solidarity.The data collection consists of a quantitative method in the form of a survey, where the study sample consists of members of the group ”Dom kallar oss studenter” on Facebook. Data from the survey were then analyzed by univariate analysis and multivariate regression analyzes.Results from the study show that students with impaired trust in authorities perceive risks of side effects from the vaccine to a greater degree than students who have an equivalent or improved trust in authorities. It also shows that students with a high degree of solidarity see less risks with side effects from the vaccine than those with a low solidarity attitude.