<p><strong>Bakgrund:</strong> Idag satsar distributörerna i detaljhandeln på differentiering genom att lansera egna märkesvaror till flera olika segment och till högre priser. Detta brukar kallas den fjärde generationens EMV och det är ett relativt nytt koncept i Sverige i jämförelse med andra länder. Detaljhandelskedjan Axfood är en aktör som har inlett en utökning genom lanseringen av Garant som vi anser vara en EMV av fjärde generationen.</p><p><strong>Problem:</strong> Leverantörernas varumärken har under lång tid ansetts vara ”riktiga” märken medan distributörernas egna märkesvaror endast är för priskänsliga konsumenter. Tidigare studier visar att konsumenter är villiga att betala ett högre pris för LMV pga. att de har lyckats bygga starkare varumärken. Byggandet av positiva associationer till EMV anses ha hindrats av att detaljhandlarna inte har skapat något unikt med sina varor. Ur ett brand management perspektiv, måste företagen som ämnar lansera den fjärde generationens EMV skapa en ny image som skiljer sig från de tidigare generationernas egna märkesvaror för att bli av med sin lågprisprofil, och visa att de är likvärdiga de marknadsledande produkterna. Då EMV har visat sig vara framgångsrikt på den brittiska marknaden så kan det vara en bra utgångspunkt för att identifiera framgångsfaktorer.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att med hjälp av företaget Tesco på den brittiska marknaden identifiera framgångsfaktorer som kan tillämpas på den svenska marknaden för den fjärde generationens egna märkesvaror. Ett underliggande syfte är att undersöka om Garant kan anses vara en fjärde generationens märkesvara och i så fall hur konceptet kan använda sig av de framgångsfaktorer identifierade på den brittiska marknaden, för att lyckas i Sverige.</p><p><strong>Resultat:</strong> Vi bekräftar att Garant är en fjärde generationens EMV. Vi har sett att för att lyckas med den fjärde generationens egna märkesvaror, behöver man bidra med ett mervärde som kunden är beredd att betala ett högre pris för och att detaljisterna mer måste utnyttja den starka position de har på den svenska marknaden för att förbättra imagen runt EMV och mer specifikt för den fjärde generationen.</p> / <p><strong>Background:</strong>Today, retail distributors are investing in differentiation by launching their own brands to various segments and to higher prices. This is known as the fourth generation of own brands and is a relatively new concept in Sweden in comparison with other countries. The retail chain Axfood is an actor who has started an expansion through the launch of the brand Garant that we consider to be a private label of the fourth generation.</p><p><strong>Problem: </strong>The suppliers’ brands have long been considered as the “real brands”, while the distributors' brands are only for price-sensitive consumers. Previous studies show that consumers are willing to pay a higher price due to that the suppliers have managed to build stronger brands. The creation of positive associations with own brands is considered to have been prevented by the fact that retailers have not created something unique with their products. From a brand management perspective, companies that intend to launch the fourth generation own brands need to create a new image different from the previous generations in order to get rid of their low price profile, and show that they are equivalent to the market leaders. Since private labels have proven to be a success on the British market, it is a logical starting point to investigate.</p><p><strong>Aim:</strong> Our aim is to explore the success factors for fourth generation private labels on the British market, with the help of the company Tesco, to apply on the Swedish market. The secondary aim is to see if the Swedish private label Garant could be considered to be a private label of the fourth generation, and if so, if the success factors can be applied.</p><p><strong>Results:</strong> We have found that to succeed with the fourth generation of own brands, value that the customer is willing to pay a higher price for, must be created, and that retailers must use their powerful position on the Swedish market in order to improve the image for own brands and more specifically the fourth generation.</p>

Bakgrund: Idag satsar distributörerna i detaljhandeln på differentiering genom att lansera egna märkesvaror till flera olika segment och till högre priser. Detta brukar kallas den fjärde generationens EMV och det är ett relativt nytt koncept i Sverige i jämförelse med andra länder. Detaljhandelskedjan Axfood är en aktör som har inlett en utökning genom lanseringen av Garant som vi anser vara en EMV av fjärde generationen. Problem: Leverantörernas varumärken har under lång tid ansetts vara ”riktiga” märken medan distributörernas egna märkesvaror endast är för priskänsliga konsumenter. Tidigare studier visar att konsumenter är villiga att betala ett högre pris för LMV pga. att de har lyckats bygga starkare varumärken. Byggandet av positiva associationer till EMV anses ha hindrats av att detaljhandlarna inte har skapat något unikt med sina varor. Ur ett brand management perspektiv, måste företagen som ämnar lansera den fjärde generationens EMV skapa en ny image som skiljer sig från de tidigare generationernas egna märkesvaror för att bli av med sin lågprisprofil, och visa att de är likvärdiga de marknadsledande produkterna. Då EMV har visat sig vara framgångsrikt på den brittiska marknaden så kan det vara en bra utgångspunkt för att identifiera framgångsfaktorer. Syfte: Syftet med denna studie är att med hjälp av företaget Tesco på den brittiska marknaden identifiera framgångsfaktorer som kan tillämpas på den svenska marknaden för den fjärde generationens egna märkesvaror. Ett underliggande syfte är att undersöka om Garant kan anses vara en fjärde generationens märkesvara och i så fall hur konceptet kan använda sig av de framgångsfaktorer identifierade på den brittiska marknaden, för att lyckas i Sverige. Resultat: Vi bekräftar att Garant är en fjärde generationens EMV. Vi har sett att för att lyckas med den fjärde generationens egna märkesvaror, behöver man bidra med ett mervärde som kunden är beredd att betala ett högre pris för och att detaljisterna mer måste utnyttja den starka position de har på den svenska marknaden för att förbättra imagen runt EMV och mer specifikt för den fjärde generationen. / Background:Today, retail distributors are investing in differentiation by launching their own brands to various segments and to higher prices. This is known as the fourth generation of own brands and is a relatively new concept in Sweden in comparison with other countries. The retail chain Axfood is an actor who has started an expansion through the launch of the brand Garant that we consider to be a private label of the fourth generation. Problem: The suppliers’ brands have long been considered as the “real brands”, while the distributors' brands are only for price-sensitive consumers. Previous studies show that consumers are willing to pay a higher price due to that the suppliers have managed to build stronger brands. The creation of positive associations with own brands is considered to have been prevented by the fact that retailers have not created something unique with their products. From a brand management perspective, companies that intend to launch the fourth generation own brands need to create a new image different from the previous generations in order to get rid of their low price profile, and show that they are equivalent to the market leaders. Since private labels have proven to be a success on the British market, it is a logical starting point to investigate. Aim: Our aim is to explore the success factors for fourth generation private labels on the British market, with the help of the company Tesco, to apply on the Swedish market. The secondary aim is to see if the Swedish private label Garant could be considered to be a private label of the fourth generation, and if so, if the success factors can be applied. Results: We have found that to succeed with the fourth generation of own brands, value that the customer is willing to pay a higher price for, must be created, and that retailers must use their powerful position on the Swedish market in order to improve the image for own brands and more specifically the fourth generation.

No description available.

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att utreda vilka förutsättningar som ligger till grund för att företag ska välja att bära kostnaden för användandet av en garant i samband med en nyemission. Genom en kvantitativ och en kvalitativ studie utreds när företag använder garanter, hur garantiåtagandet utformas och vilka kostnader och effekter detta leder till.</p><p>Till den kvantitativa studien som baseras på utförda företrädesemissioner under perioden 2005-2009 ställs två hypoteser rörande när garanter används. Resultatet av den första hypotesen visar inget tydligt samband mellan användandet av garanter och motivet att tillföra rörelsekapital. Testet av hypotes två som söker ett samband mellan användandet av garanter och lågkonjunktur visade ett visst stöd för hypotesen. Efter storleksuppdelning visades ett starkt stöd för att större företag använder garanter mer vid både lågkonjunktur och för att få in rörelsekapital, medan samma studie inte ger något resultat för de mindre bolagen. Den kvalitativa studien som baseras på intervjuer med fyra värdepappersinstitut redogör för marknadens syn på garanter och används för att besvara hur garantiåtagandena utformas och vilka kostnader som följer av användandet. I spåren av finanskrisen som varit är det viktigt att garanter inte etableras som en norm vid nyemissioner där det automatiskt ses som negativt att inte använda ett garantiåtagande. Garanter fyller ett syfte men måste i varje fall tas i relation till företagets faktiska behov av dem.</p>

Syftet med uppsatsen är att utreda vilka förutsättningar som ligger till grund för att företag ska välja att bära kostnaden för användandet av en garant i samband med en nyemission. Genom en kvantitativ och en kvalitativ studie utreds när företag använder garanter, hur garantiåtagandet utformas och vilka kostnader och effekter detta leder till. Till den kvantitativa studien som baseras på utförda företrädesemissioner under perioden 2005-2009 ställs två hypoteser rörande när garanter används. Resultatet av den första hypotesen visar inget tydligt samband mellan användandet av garanter och motivet att tillföra rörelsekapital. Testet av hypotes två som söker ett samband mellan användandet av garanter och lågkonjunktur visade ett visst stöd för hypotesen. Efter storleksuppdelning visades ett starkt stöd för att större företag använder garanter mer vid både lågkonjunktur och för att få in rörelsekapital, medan samma studie inte ger något resultat för de mindre bolagen. Den kvalitativa studien som baseras på intervjuer med fyra värdepappersinstitut redogör för marknadens syn på garanter och används för att besvara hur garantiåtagandena utformas och vilka kostnader som följer av användandet. I spåren av finanskrisen som varit är det viktigt att garanter inte etableras som en norm vid nyemissioner där det automatiskt ses som negativt att inte använda ett garantiåtagande. Garanter fyller ett syfte men måste i varje fall tas i relation till företagets faktiska behov av dem.

Submitted by PPG Direito (ppgdir@pucrs.br) on 2018-09-26T17:56:42Z No. of bitstreams: 1 PERY_SARAIVA_NETO_TES.pdf: 2773878 bytes, checksum: 81f2cd7b65765ee139f51ae3d2d4ac72 (MD5) / Approved for entry into archive by Sheila Dias (sheila.dias@pucrs.br) on 2018-09-28T14:38:15Z (GMT) No. of bitstreams: 1 PERY_SARAIVA_NETO_TES.pdf: 2773878 bytes, checksum: 81f2cd7b65765ee139f51ae3d2d4ac72 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-09-28T14:56:20Z (GMT). No. of bitstreams: 1 PERY_SARAIVA_NETO_TES.pdf: 2773878 bytes, checksum: 81f2cd7b65765ee139f51ae3d2d4ac72 (MD5) Previous issue date: 2018-07-31 / Coordena??o de Aperfei?oamento de Pessoal de N?vel Superior - CAPES / El estudio desarrollado en la presente tesis tiene por objetivo investigar los denominados seguros ambientales. Se busca enfrentar cuestiones relacionadas a los supuestos, alcances, regulaci?n y eficacia de este instrumento econ?mico de garant?a de reparaci?n de da?os ambientales. Para este prop?sito, se parte de la investigaci?n de la idea y del concepto de riesgos ambientales, como referencia para la comprensi?n de la infortuna ambiental y del sistema de responsabilidad civil ambiental en Brasil. Fijados esos elementos conceptuales iniciales, se analiza como la legislaci?n trata la incorporaci?n de mecanismos de seguros para hacer frente a la reparaci?n de los da?os ambientales, siendo se?aladas en esa legislaci?n, fallas que presuponen incluso su no efectividad. Para fijar las bases de superaci?n de esa falta de efectividad, la instituci?n de seguros es estudiada en sus elementos, or?genes, funcionalidades y caracter?sticas, a fin de comprender las formas de asegurar los riesgos ambientales. Asimismo se demuestra una asimetr?a entre el sistema de responsabilidades ambientales y el de la actuaci?n de los seguros, seg?n la ?ptica de definici?n y delimitaci?n del riesgo ambiental y del riesgo asegurable. Se propone la necesidad de un modelo legislativo sistem?ticamente coherente y previsible, a modo de una pol?tica de garant?as para hacer frente al deber de reparaci?n de los da?os al medio ambiente, incluyendo la delimitaci?n del riesgo, la de la infortuna y de las formas de reparaci?n de los da?os ambientales, que contenga, claridad y demarcaci?n al respecto de dichos riesgos, que deben ser asumidos por los Seguros, de conformidad con los objetivos legales que mover?n la Instituci?n de esos instrumentos econ?micos. Finalmente, son presentados los puntos fundamentales de delimitaci?n conceptual y de los alcances para una propuesta legislativa de garant?as por los seguros, que considere demarcar elementos como la suscripci?n, El contaminador/El asegurado, el beneficiario de los seguros, las coberturas y la caracterizaci?n de siniestro, todo conforme al tipo de seguro ambiental a ser incorporado en el ordenamiento. / The study developed in this thesis aims to investigate environmental insurance. The research will address issues related to the assumption, magnitude, regulation and effectiveness of this economic tool used to guarantee repair of environmental damages. It is the goal of the investigation to demonstrate the idea and the concept of environmental risks as a beacon for the understanding of environmental negligence and the environmental civil liability system in Brazil. Once these initial conceptual elements have been fixed, the study analyzes how the legislation deals with the incorporation of risk mechanisms to deal with the repair of environmental damage, and in this legislation, flaws that imply its non-effectiveness are also pointed out. In order to establish a basis for overcoming this lack of effectiveness, the insurance institute is studied in its elements, origins, functionalities and characteristics, in order to understand the ways of ensuring environmental risks.There is an imbalance between the system of environmental responsibilities and that of insurance operations, according to the definition and control of environmental risk and insurance risk. There is a need for a systematically logical and anticipated legislative model, in the form of a policy that guarantees to meet the obligation to repair environmental damage, involving the control of risk, misfortune and ways of alleviating environmental damage; which contains clarity and differentiation regarding the environmental risks that must be produced by insurance, in accordance with the legal objectives that moved the establishment of these economic tools. The main points of conceptual constraint and span are presented for a legislative proposal on insurance guarantees, which considers dividing elements such as underwriting, polluter/insured, insurance beneficiary, coverages and characterization of the claim, all according to the type of environmental risks incorporated into the ordering. / O estudo desenvolvido na presente tese tem por objetivo investigar os denominados seguros ambientais. Busca-se enfrentar quest?es relacionadas aos pressupostos, amplitudes, regulamenta??o e efic?cia deste instrumento econ?mico de garantia de repara??o de danos ambientais. Para tanto parte-se da investiga??o da ideia e do conceito de riscos ambientais como baliza para a compreens?o da infortun?stica ambiental e do sistema de responsabilidade civil ambiental no Brasil. Fixados esses elementos conceituais iniciais analisa-se como a legisla??o trata da incorpora??o de mecanismos de seguros para fazer frente ? repara??o dos danos ambientais, sendo apontadas, nessa legisla??o, falhas que implicam inclusive sua n?o efetividade. Para fixar bases de supera??o dessa falta de efetividade, o instituto dos seguros ? estudado em seus elementos, origens, funcionalidades e caracter?sticas, no intuito de compreender as formas de assegurar os riscos ambientais. Demonstra-se uma assimetria entre o sistema de responsabilidades ambientais e o de atua??o dos seguros, segundo a ?tica de defini??o e delimita??o do risco ambiental e do risco assegur?vel. Prop?e-se a necessidade de um modelo legislativo sistematicamente coerente e previs?vel, na forma de uma pol?tica de garantias para fazer frente ao dever de repara??o dos danos ao meio ambiente, envolvendo a delimita??o do risco, da infortun?stica e das formas de repara??o dos danos ambientais, e que contenha clareza e demarca??o a respeito dos riscos ambientais que devem ser suportados pelos seguros, em conformidade com os objetivos legais que moveram a institui??o desses instrumentos econ?micos. S?o apresentados os pontos fundamentais de delimita??o conceitual e da amplitude para uma proposta legislativa de garantias pelos seguros, que considere demarcar elementos como subscri??o, poluidor/segurado, benefici?rio dos seguros, coberturas e a caracteriza??o do sinistro, todos conforme o tipo de seguro ambiental a ser incorporado no ordenamento.

En kapitaltäckningsgaranti kan användas för att rädda ett aktiebolag som hamnar i en kapitalbristsituation från likvidationsplikt. En kapitaltäckningsgaranti innebär att en fysisk eller juridisk person avger ett ensidigt löfte om att tillskjuta medel till det mottagande aktiebolaget om ekonomin försämras till den grad att det registrerade aktiekapitalet understiger hälften. En sådan situation är ålagd handlingsdirigerande regler som kan resultera i likvidation enligt 25 kap. Aktiebolagslag (2005:551), ABL. Genom att en garant åtar sig att vid avrop eller enligt överenskommelse tillskjuta medel till mottagaren kan verksamheten fortsätta bedrivas. Kapitaltäckningsgarantier regleras inte i ABL utan har istället varit föremål för diskussion i den juridiska doktrinen. Eftersom reglerna om kapitalbrist är uppställda i borgenärsintresse diskuteras ofta frågor kopplade till det bolaget som mottar en kapitaltäckningsgaranti. Enligt vår mening saknas det diskussion kring hur ett aktiebolag som garant kan påverkas av ett sådant åtagande. En fråga som uppstår är huruvida det överhuvudtaget kan anses rationellt att ställa ut en kapitaltäckningsgaranti och betydelsen av huruvida det sker inom eller utom ett koncernförhållande. Eftersom utställande av en kapitaltäckningsgaranti innebär att garanten tar på sig en ekonomisk risk bör det anses fördelaktigt om garanten kan kontrollera åtagandet i största möjliga utsträckning. Genom att en kapitaltäckningsgaranti utställs till ett bolag som garanten har insyn i och kan kontrollera kan potentiella risker minimeras. Garanten kan även se till att skyldigheterna enligt garantin begränsas för att uppnå förutsebarhet. I en koncern ska styrelsen i moderbolaget verka för koncernens bästa. För det fall en kapitaltäckningsgaranti ställs ut inom ett koncernförhållande innebär det att utställaren bör gynnas av mottagarens ekonomiska förbättring. Ett åtagande som sker mellan bolag i samma koncern innebär dessutom ett ökat skydd för garantens minoritetsaktieägare eftersom utställandet sker i bolagets intresse vilket även innebär att kapitaltäckningsgarantin är utställd i aktieägarnas intresse.

Background: Diabetes is a global health issue on the rise. Besides genetics as a cause of diabetes, diet, weight and lifestyle are amongst the main factors. Due to the modernized society, new technology and risks, there has been a shift in responsibility of safety and health. As a part of a health promoting policy development during the last few decades there has also been a natural de-authorization of health knowledge and expertise. Governmental expertise has been decentralized to the society and so has the responsibilities. Traces of this new health paradigm can be seen in the media discourse. It has been seen in studies of the reporting of diabetes in North American press, that societal factors – such as labor market, health care and infrastructure – often get veiled by individuals’ responsibility and guilt due to lifestyle and life choices. This affects how individuals feel about their life situation and how the public perceive them.     Method and material: A quantitative content analysis was performed on 112 articles from six Swedish broadsheet and tabloid newspapers. The articles were coded with variables measuring article theme, dominant framing of diabetes´ causes and whose responsibility, what arguments are used and what agents with dignity can be seen. Excerpts from the articles were also analyzed with qualitative tools as modality and argumentation analysis. Results: Similarities between the Swedish and the North American newspapers were discovered. Societal factors and structures as causes and means of responsibilities were not as prominent as those aiming for the individual. The responsibility of the society was also reported to a much greater extent than society as a factor contributing to cause diabetes. This can be considered a sign of the health promoting strategy and the individualism that is rooted in modernization, industrialization and economic liberalization. Doctors and scientists were given dignity as often as celebrities and private citizens, which indicates the de-authorization of health knowledge and the further use of scientists and doctors as a truth repository in media. Several of the articles concern the critique of the diabetes unawareness and predominant individual responsibility that was the outset of this study. Celebrities and private citizens were frequently given dignity in these cases. In their criticizing, high modality contributed to a strong authority in their knowledge. / Grund för forskningsfrågan: Diabetes av olika slag drabbar ett växande antal människor världen över. Sjukdomen tros främst bero på genetik och omgivande faktorer så som livsstil, vilken påverkas av den omgivande miljön. Det har visat sig i studier av rapportering kring sjukdomen i bland annat nordamerikansk press att samhälleliga faktorer ofta hamnar i skymundan och att skulden och ansvaret för sjukdomen framstår ligga hos individen och dess egenvalda livsstil. Detta kan bero på en hälsofrämjande strategi som setts växa fram under de senaste decennierna, som en reaktion på effekterna av teknisk utveckling, modernisering och marknadskrafter. Strategin har inneburit en naturlig av-auktorisering av hälsokunskapen och individualisering av ansvaret. Detta hälsoparadigm återspeglas i medierna.   Studien: Denna studie undersöker rapporteringen av diabetes i svensk press, genom en kvantitativ innehållsanalys av 112 artiklar från sex svenska dags- och kvällstidningar. Materialet kodades med variabler för bland annat artikeltema, dominant gestaltning av orsak samt ansvar för diabetes, vilka argument som förekommer och vilka aktörer som tillskrivs dignitet i sammanhanget. Detta kompletterades med en kvalitativ analys av några textutdrag från materialet, med verktyg och begrepp från och argumentationsanalys samt det lingvistiska begreppet modalitet.   Resultat: Det framträder stora likheter mellan de svenska tidningarna och de nordamerikanska. Samhällsstrukturer som orsak till och ansvar för diabetes framgår inte i samma utsträckning som individens roll. Samhällets ansvar för sjukdomen framgår dock i större utsträckning än dess skuld, vilket går i linje med individualiseringen av hälsoansvaret. Läkare och professorer tillsammans förekommer med dignitet i ungefär lika många artiklar som privatpersoner och kändisar tillsammans, vilket indikerar avauktoriseringen av hälsokunskapen, och den fortsatta användningen av läkare och professorer som ett slags ”sanningsvittnen”. I flera artiklar framträder just den kritik mot okunskap kring sjukdomen och hur individerna själva måste arbeta för att förändra läget, en utgångspunkt för denna studie. Kändisar och privatpersoner fick i dessa fall dignitet. I deras kritiserande av andra uttalanden de inte höll med i, agerade hög modalitet en faktor som gav dem auktoritet i sina uttalanden.