Spelling suggestions: "subject:"mediebilden""
1 |
En diagnos på modet : Om mediebilden av ADHDBjörk, Carina January 2011 (has links)
Syftet med denna uppsats var att studera mediebilden som stora svenska dags- och kvällstidningar förmedlar av den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD. Under ett år publicerades de 132 texter i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter som ingått i min undersökning. En hypotes är att medierna, medvetet eller omedvetet, bidrar till att förstärka myterna om ADHD. För att se hur ADHD framställs i dessa medier har jag använt mig av en kvantitativ innehållsanalys och kompletterat den med en mindre kvalitativ textanalys. Den kvantitativa undersökningen har dels använts till att undersöka i vilken utsträckning och omfattning ADHD förekommer i de aktuella medierna samt i vilka sammanhang funktionsnedsättningen figurerar. I och med detta har jag kunnat urskilja vilka teman som är vanliga i rapporteringen samt om det förekommer någon över respektive underrepresentation kopplat till kön eller åldersgrupp. Till den kvalitativa undersökningen genomfördes ett strategiskt urval utifrån de teman som visade sig vara vanligast förekommande i den kvalitativa studien. Artiklarna valdes ut för att exemplifiera typiska texter i det aktuella temat. I den kvalitativa undersökningen tittade jag på framställningen av ADHD i artiklarna med utgångspunkt i gestaltningsteorin. Med resultaten från de båda undersökningarna har jag sedan dragit generaliserande slutsatser om mediebilden av ADHD. ADHD figurerar främst i artiklar som handlar om ADHD-medicinering, brott eller en kändis som på något sätt talar om sin diagnos. Sammanhangen i dessa teman är övervägande negativa. Temat kändisar med ADHD-diagnos är dock ett positivt tema. Om man ser till det totala antalet artiklar så var nära hälften i ett negativt sammanhang medan de positiva motsvarade en fjärdedel. I medierna är det oftast en man som porträtteras med ADHD. Denna man har i 1/3 av fallen någon form av brottslig bakgrund i form av kriminalitet eller missbruk. Att den med ADHD är en kvinna förekommer mycket sällan. Flest artiklar publicerades det i Aftonbladet. Kvällspressen var inriktad på teman som kändisar, ADHD-medicinering och diagnosen generellt. I dagstidningarna förekom ADHD i nyheter om forskning och nya rön samt reportage och personporträtt.
|
2 |
Mediebilden av De oberoende. : Analys av kommunikationen mellan journalister från Dagens Nyheter, Svensk bokhandel och förläggare från gruppen De oberoende. / Media image of group De oberoende (twelve Swedish publishing houses). : The analysis of communication between jouralists from Dagens Nyheter, Svensk bokhandel and the group De oberoende.Pasierska, Natalia January 2011 (has links)
Syftet med detta arbete är att undersöka om och hur en mediebild av den informella gruppen "De oberoende" skapad av tolv svenska små bokförlag återspeglar det som gruppen står för och arbetar med i verkligheten. Genom att jämföra den mediebilden med intervjuer med chefer på några av de förlag som ingår i gruppen vill jag bedöma hur kommunikationen mellan svenska media och "De oberoende" fungerar. Analysen visar att mediebilden av gruppen "De oberoende" ligger mycket nära gruppens vision. Därför kan man dra slutsatsen att kommunikationen fungerar bra mellan journalister från Dagens nyheter, Svensk bokhandel och gruppen De oberoende. Att bilden av gruppen skiljer sig mellan olika tidningar beror på typen av tidning och sättet att sortera information. Det finns inga tecken på att några störningar uppstått mellan avsändare och mottagare, det vill säga mellan journalister och gruppen De oberoende. De oberoende,
|
3 |
Se & hör! En bonde! : bilder av bönder i svenska mediaLundberg, Kristina January 2008 (has links)
Vår bild av omvärlden skapas utifrån det vi vet om den. Min undersökning har närmat sig frågan vem som är skapare av dessa bilder med hjälp av i huvudsak diskursanalys och semiotik. För att ringa in frågan har jag valt att studera ett specifikt fenomen som förekommit flitigt i svensk media på sista tiden, nämligen Bonden. I skrivande stund har denna yrkeskategori sedan en tid tillbaka fått stor medial uppmärksamhet, och undersökningen belyser hur detta gjorts genom att analysera ett antal texter där bonden förekommit. Dessa texter är hämtade från TV4 och deras underhållningsprogram Bonde söker fru och Let’s Dance som visats under hösten 2007 och våren 2008. Syftet med studien är att genom att belysa dessa texter med dels diskursanalysens perspektiv och semiotikens teorier, i huvudsak med hjälp av Barthes mytbegrepp, lyfta fram svaret på frågan Vem och hur är bonden i svensk nutida media? Utifrån mitt perspektiv som mediepedagog är det centralt att uppmärksamma mediernas roll i samhället, och detta arbete ger ytterligare verktyg för att gripa media. I stora drag visar studiens resultat på att programmen uppvisar kommersiellt gångbara bilder där mytbildningen innehåller både konservativa och populistiska drag. Analysen gjorde mig uppmärksam på ett faktum som både förenar och utgör en åtskillnad mellan programmen, nämligen att och hur de använt sig av stereotyper, och den maktutövning som detta innebär. Till denna uppsats hör också ett gestaltande arbete, vilket har sin utgångspunkt i de analyser och det resultat som utkristalliserade sig utifrån uppsatsens frågeställning. I gestaltningen fortsätter bildanalysen och en djupdykning i det globala utbud av bilder av bonden görs, genom att bearbeta TV-sändningar av Bonde söker fru, eller Farmer wants a wife, vilket är dess originaltitel. Programidén har köpts in från Fremantle Media Ltd och producerats i elva länder, och här möter vi ett axplock av detta material. Min tanke är att lyfta upp frågor kring vem som har makten över kulturen genom att belysa hur ett kommersiellt företag har format bilden av bonden. / BI/Media
|
4 |
Umeå i fackpressen : En jämförelse mellan bilden av Umeå i två facktidskrifter och kommunens varumärkesplattform / Umeå in the trade press : A comparison of the image of Umeå in two trade press journals andthe trade mark platform formulated by the municipalitySvensson, Linn January 2010 (has links)
<p>A growing need to strengthen ones position on the market, even as a city in competition with other cities, has resulted in an increasing number of municipalities developing brand platforms. When the city of Umeå developed their platform, they identified decision makers and investors as one of four important target groups.</p><p>The aim of this study is to explore the portrayed image of the city of Umeå in two Swedish trade journals which addresses the specific target group decition makers and investors in both public and private sector. The aim is also to compare the image of Umeå in the two papers, to the ambition of the municipality, expressed in the brand platform.</p><p>In order to make the observations as firmly established as possible, the method of the study is a combination of a quantitative content analysis and a qualitative text analysis. The study draws on the theories of Eli Avraham and Philip Kotler, concerning how to improve city images and how to market a specific city among others. The study shows that the city of Umeå in large extent is portrayed in accordance to the ambition which the municipality expressed in the brand platform.</p><p>Umeå is displayed as an expanding city. The geographical position in the north of Sweden seems to be an advantage, and the public transport to the rest of Sweden and Europe are more than sufficient. Further, Umeå is portrayed as a strong university town and therefore in possession of qualified work force. A tendency is observed, that journalists write about Umeå’s use of technical innovation in different areas, which shows off Umeå as at front edge.</p><p>The commercial life in Umeå comes through as well-functioning, with the exception of reports of struggling industries which most likely in no great extent affects the city image.</p><p>The public sector is also portrayed positive, except for the articles concerning local politics, which reflects negatively. However, regardless of the positive representation of Umeå in the two papers, reports of the city seem to be very few. Therefore, the most important action is not to improve the image of Umeå, but to increase the reports of the city in papers addressing the target group, and by doing so moving Umeå higher on their list of candidates when choosing a city to establish new activity in.</p>
|
5 |
Att få plats i samma lilla kostym : två muslimska församlingars arbete för att förmedla bilden av islam som en fredens religionAndersson, Erica January 2011 (has links)
Västerländska icke-muslimer har sedan 2000-talets början fått en allt mer negativ attityd gentemot islam och muslimer. På grund av faktorer som medias negativa förmedling av religionen genom upprepade associationer med terrorism har en förvanskad bild av islam som en politisk ideologi snarare än en religion och muslimer som ett enhetligt folkslag spritt sig hos Europas icke-muslimer. Muslimer kategoriseras som en massa där alla enskilda individer ska passa i samma lilla kostym, oavsett om den i verkligheten är för lång eller kort. Även i Sverige märks den allt mer påtagliga och inte sällan accepterade islamofobin, inte bara genom nyhetsmedias negativa förmedling av religionen och dess utövare utan även genom att islamfientliga partier som Sverigedemokraterna vinner allt större gehör hos så väl skolungdomar som hos den röstberättigade befolkningen. Den här uppsatsen har som syfte att ta reda på hur två lokala muslimska församlingar arbetar med att förmedla en mer positiv bild av islam och muslimer till samhället. Det visade sig att de två intervjuade imamerna båda ansåg att det bästa sättet att förmedla en positiv bild av islam på är att vara en så god muslim som möjligt. Genom att med sin blotta närvaro kunna bevisa att den negativa bilden är felaktig menar de att den icke-muslimska befolkningen kommer att uppleva sann kunskap om islam och muslimerna och då få en förändrad attityd till dem. Syftet var också att ta reda på hur arbetet med ungas tankar kring islam ser ut, och det visade sig att det arbetet ser ungefär likadant ut oavsett vilket åldersspann som är målgrupp. Återigen är det genom att sprida sann kunskap om islam och därmed öka förståelsen för muslimer och islamisk kultur.
|
6 |
Umeå i fackpressen : En jämförelse mellan bilden av Umeå i två facktidskrifter och kommunens varumärkesplattform / Umeå in the trade press : A comparison of the image of Umeå in two trade press journals andthe trade mark platform formulated by the municipalitySvensson, Linn January 2010 (has links)
A growing need to strengthen ones position on the market, even as a city in competition with other cities, has resulted in an increasing number of municipalities developing brand platforms. When the city of Umeå developed their platform, they identified decision makers and investors as one of four important target groups. The aim of this study is to explore the portrayed image of the city of Umeå in two Swedish trade journals which addresses the specific target group decition makers and investors in both public and private sector. The aim is also to compare the image of Umeå in the two papers, to the ambition of the municipality, expressed in the brand platform. In order to make the observations as firmly established as possible, the method of the study is a combination of a quantitative content analysis and a qualitative text analysis. The study draws on the theories of Eli Avraham and Philip Kotler, concerning how to improve city images and how to market a specific city among others. The study shows that the city of Umeå in large extent is portrayed in accordance to the ambition which the municipality expressed in the brand platform. Umeå is displayed as an expanding city. The geographical position in the north of Sweden seems to be an advantage, and the public transport to the rest of Sweden and Europe are more than sufficient. Further, Umeå is portrayed as a strong university town and therefore in possession of qualified work force. A tendency is observed, that journalists write about Umeå’s use of technical innovation in different areas, which shows off Umeå as at front edge. The commercial life in Umeå comes through as well-functioning, with the exception of reports of struggling industries which most likely in no great extent affects the city image. The public sector is also portrayed positive, except for the articles concerning local politics, which reflects negatively. However, regardless of the positive representation of Umeå in the two papers, reports of the city seem to be very few. Therefore, the most important action is not to improve the image of Umeå, but to increase the reports of the city in papers addressing the target group, and by doing so moving Umeå higher on their list of candidates when choosing a city to establish new activity in.
|
7 |
Fight Club - Iprenmannen vs SvartepetterHamberg, Linda January 2011 (has links)
Mäns fåtalighet i förskolevärlden formuleras som ett problem utifrån olika diskurser. Manliga förskolepedagoger framställs på olika sätt att inneha särskilda betydelser, betydelser som skapar vissa förhållningssätt. I detta arbete betraktas massmedia som en viktig aktör i att sprida generella framställningar och förhållningssätt. Syftet med studien är att med en diskursanalytisk metod, förstå hur media förmedlar betydelser av manliga förskolepedagoger. Det finns forskning om män i förskolan och diskursanalytisk forskning på media ur genusperspektiv, men det saknas forskning på medias framställningar av manliga förskollärare i Sverige. Däremot har det gjorts diskursanalytisk forskning på den offentliga debatten om män i barnomsorgen i Danmark. Undersökningens källmaterialet består av ett antal tidningsartiklar ur de fyra största rikstäckande svenska dagspresstidningarna, mellan år 2005 och år 2010. Analysen visar att det cirkulerar sex olika diskurser i pressen. Fyra diskurser har ett gemensamt mål att skapa en bild av män i förskolan som oumbärliga och behövda, en diskurs påpekar att närvaron utgör en risk för könsrollscementering och en annan uppvisar manliga förskolepedagoger som potentiella pedofiler. I denna diskursiva kamp framträder främst två motstridiga betydelsebildningar, ”problemlösaren” och ”förövaren”. Diskursernas gemensamma drag är dock att en manlig förskole¬pedagog förstås som en representant för sitt kön och subjektpositioneras därmed på annat sätt än kvinnliga förskole¬pedagoger. Utifrån teorier om utsagors retorik kan undersökningen konstatera att fenomenet ”manlig förskole¬pedagog” inte har uppnått kulturell legitimitet. / The lack of men in child nursery is a phenomenon which is an explicit problem from several perspectives. Using discourse analysis, the purpose of this study is to understand how media mediate the significance of male preschool teachers. In this research, media is consider as an essential operator distributing public attitudes. Previous research, concerning men’s positions in child nursery has been made, and representation of gender in media has been focus for some discourse analysis, as well. But there is no previous study of the representations of male preschool teachers in the daily press in Sweden. In Denmark, though, the public debate about men in child nursery has been in focus for this kind of research. The source material of this study consists of a number of newspaper articles, published between the years of 2005 and 2010, from the four largest Swedish daily presses, which have nationwide coverage. This analysis shows six different discourses circulating within the daily press. Four discourses are united about creating an image of the male preschool teacher as needed and indispensable. One discourse indicates that the presence of men in preschool involves a considerable risk of maintaining traditional sex roles. Another discourse points out male preschool teachers as potential child molesters. The two conflicting forefront images of men in child nursery are: the troubleshooting man and the perpetrator. The implicit comprehension of male preschool teachers being representatives of their male sex is common to all six discourses. Men’s subjects positions therefore differ from female preschool teachers. With rhetorical theories, this study can confirm that the phenomenon of male preschool teachers has not achieved cultural legitimacy.
|
8 |
Mediebilder av två organisationer i relation till"news management"Romu, Laila, Wiktorsson, Eva January 2009 (has links)
<p><strong><p>Sammanfattning</p></strong>I organisationers kommunikation är massmedier en av flera viktiga kanaler för att nå ut till människor. En organisations image, den bild som människor skapar sig av en organisation, kommer i många fall från medierna. Men att få tillgång till publicitet i medierna är inte självklart. Det finns en intressemotsättning mellan mediernas kritiska granskande funktion och organisationers strävan att ge en positiv bild av sig själva. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka mediebilderna av två organisationer, Mittuniversitetet och Scan AB, och ta reda på i vilken grad de själva, genom pressmeddelanden påverkat vad som skrivs om dem. Uppsatsen utgår främst från teorier om "news management", det vill säga tekniker och strategier som används för att påverka vad som blir nyheter och hur de utformas. Andra utgångspunkter är forskningen om propaganda, mediernas dagordningsmakt, mediernas retorik samt semiotik kopplat till nyhetsbilder. Den metod som valdes var en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag där även retoriska grepp och bilder analyserades. Undersökningen omfattade 324 artiklar om organisationerna från tidningar, tidskrifter och deras webbplatser samt etermediernas webbplatser, från februari 2009. Resultaten bekräftade att mediebilderna av organisationerna var präglade av mediernas urval och vinkling av olika nyhetshändelser. Men också att organisationerna till viss del hade påverkat de egna mediebilderna i positiv riktning genom "news management" i form av planerade pressaktiviteter. Mittuniversitetet hade initierat 16 procent och Scan 31 procent av de undersökta artiklarna, av vilka merparten var positiva. Uppsatsens sätt att använda en utökad version av en modell för news management kan vara av praktiskt värde, både för att göra kritiska granskningar av medierna och för pr-praktiker som vill göra fördjupade uppföljningar av organisationers mediearbete.</p>
|
9 |
Östersjöledningen : En studie i åsikter och människors trygghetsupplevelse belyst av mediaAgaton, Stefan January 2010 (has links)
<p>The Nord Stream natural gas pipeline has been a controversial project. The debate was primarily escalated by Poland's strong negative reaction to the project in the spring of 2006 over safety and security and then alternated back and forth in Europe until the approval by the nations most concerned in the Baltic region during the autumn of 2009.In the case study an approach is used that primarily maps out the media image of the various viewpoints that deal with the pipeline and how these viewpoints position themselves, primarily through political and environmental dimensions. Simultaneously there’s an attempt to map out the spatial spread of the media image views as to the proximity and distance to the pipeline in Sweden, Poland and Germany. A key question is whether distance or proximity to a large facility can affect people's attitudes.A parallel focus of the study is to explore the role of the Nord Stream natural gas pipeline in the cross-border hinterland region of Szczecin-Świnoujście. The complex cross-border relationship between Germany and Poland is characterized by the opportunities and obstacles to mobility & the potential of conflict between the needs of the individual vs. the state, partly due to an unbalanced hierarchy between the two nations.An understanding of the pipeline's impact on the border region is shown in part by an analysis of the city of Szczecin's theoretical potential in its hinterland, with special reference to the impact of the state boundary before and after Poland's entry into the European Union and the Schengen regime.Other contributions to the outline of this thesis deal partly with Medialisation and Framing, as the media-investigation in the study handles concerns, arguments and opinions about the pipeline-project, highlighted by the media. Another subject deals with risk assessment, as no one can be certain what will happen in case of an accident to the pipeline.A general concluding comment to the results of the media-investigation is that they are too parsimonious. However there are some assumptions to be made: In the resulting discussion it is argued, among other things, that from the political aspect both Poland and Sweden share a negative opinion towards the pipeline, while the opinion of German people appears positive to the project, according to the media viewpoints. From the environmentalaspect the over-all picture is that the opinions of the whole of Poland and the local levels of Germany and Sweden respectively (i.e. people living near the Nord Stream pipeline) are negative also – feel unsafe according to the project, due to the media viewpoints.A second assumption is that the media location does not play a major role in the way media coverage highlights the views of those for the pipeline or those against the pipeline.The overall impression is that the media coverage largely follows state affinities, in the sense that the relative openness of the argument that every state seems to represent, seems also to be reflected through media coverage in each state.The Nord Stream natural gas pipeline has been a controversial project. The debate was primarily escalated by Poland's strong negative reaction to the project in the spring of 2006 over safety and security and then alternated back and forth in Europe until the approval by the nations most concerned in the Baltic region during the autumn of 2009.In the case study an approach is used that primarily maps out the media image of the various viewpoints that deal with the pipeline and how these viewpoints position themselves, primarily through political and environmental dimensions. Simultaneously there’s an attempt to map out the spatial spread of the media image views as to the proximity and distance to the pipeline in Sweden, Poland and Germany. A key question is whether distance or proximity to a large facility can affect people's attitudes.A parallel focus of the study is to explore the role of the Nord Stream natural gas pipeline in the cross-border hinterland region of Szczecin-Świnoujście. The complex cross-border relationship between Germany and Poland is characterized by the opportunities and obstacles to mobility & the potential of conflict between the needs of the individual vs. the state, partly due to an unbalanced hierarchy between the two nations.An understanding of the pipeline's impact on the border region is shown in part by an analysis of the city of Szczecin's theoretical potential in its hinterland, with special reference to the impact of the state boundary before and after Poland's entry into the European Union and the Schengen regime.Other contributions to the outline of this thesis deal partly with Medialisation and Framing, as the media-investigation in the study handles concerns, arguments and opinions about the pipeline-project, highlighted by the media. Another subject deals with risk assessment, as no one can be certain what will happen in case of an accident to the pipeline.A general concluding comment to the results of the media-investigation is that they are too parsimonious. However there are some assumptions to be made: In the resulting discussion it is argued, among other things, that from the political aspect both Poland and Sweden share a negative opinion towards the pipeline, while the opinion of German people appears positive to the project, according to the media viewpoints. From the environmentalaspect the over-all picture is that the opinions of the whole of Poland and the local levels of Germany and Sweden respectively (i.e. people living near the Nord Stream pipeline) are negative also – feel unsafe according to the project, due to the media viewpoints.A second assumption is that the media location does not play a major role in the way media coverage highlights the views of those for the pipeline or those against the pipeline.The overall impression is that the media coverage largely follows state affinities, in the sense that the relative openness of the argument that every state seems to represent, seems also to be reflected through media coverage in each state.</p>
|
10 |
Östersjöledningen : En studie i åsikter och människors trygghetsupplevelse belyst av mediaAgaton, Stefan January 2010 (has links)
The Nord Stream natural gas pipeline has been a controversial project. The debate was primarily escalated by Poland's strong negative reaction to the project in the spring of 2006 over safety and security and then alternated back and forth in Europe until the approval by the nations most concerned in the Baltic region during the autumn of 2009.In the case study an approach is used that primarily maps out the media image of the various viewpoints that deal with the pipeline and how these viewpoints position themselves, primarily through political and environmental dimensions. Simultaneously there’s an attempt to map out the spatial spread of the media image views as to the proximity and distance to the pipeline in Sweden, Poland and Germany. A key question is whether distance or proximity to a large facility can affect people's attitudes.A parallel focus of the study is to explore the role of the Nord Stream natural gas pipeline in the cross-border hinterland region of Szczecin-Świnoujście. The complex cross-border relationship between Germany and Poland is characterized by the opportunities and obstacles to mobility & the potential of conflict between the needs of the individual vs. the state, partly due to an unbalanced hierarchy between the two nations.An understanding of the pipeline's impact on the border region is shown in part by an analysis of the city of Szczecin's theoretical potential in its hinterland, with special reference to the impact of the state boundary before and after Poland's entry into the European Union and the Schengen regime.Other contributions to the outline of this thesis deal partly with Medialisation and Framing, as the media-investigation in the study handles concerns, arguments and opinions about the pipeline-project, highlighted by the media. Another subject deals with risk assessment, as no one can be certain what will happen in case of an accident to the pipeline.A general concluding comment to the results of the media-investigation is that they are too parsimonious. However there are some assumptions to be made: In the resulting discussion it is argued, among other things, that from the political aspect both Poland and Sweden share a negative opinion towards the pipeline, while the opinion of German people appears positive to the project, according to the media viewpoints. From the environmentalaspect the over-all picture is that the opinions of the whole of Poland and the local levels of Germany and Sweden respectively (i.e. people living near the Nord Stream pipeline) are negative also – feel unsafe according to the project, due to the media viewpoints.A second assumption is that the media location does not play a major role in the way media coverage highlights the views of those for the pipeline or those against the pipeline.The overall impression is that the media coverage largely follows state affinities, in the sense that the relative openness of the argument that every state seems to represent, seems also to be reflected through media coverage in each state.The Nord Stream natural gas pipeline has been a controversial project. The debate was primarily escalated by Poland's strong negative reaction to the project in the spring of 2006 over safety and security and then alternated back and forth in Europe until the approval by the nations most concerned in the Baltic region during the autumn of 2009.In the case study an approach is used that primarily maps out the media image of the various viewpoints that deal with the pipeline and how these viewpoints position themselves, primarily through political and environmental dimensions. Simultaneously there’s an attempt to map out the spatial spread of the media image views as to the proximity and distance to the pipeline in Sweden, Poland and Germany. A key question is whether distance or proximity to a large facility can affect people's attitudes.A parallel focus of the study is to explore the role of the Nord Stream natural gas pipeline in the cross-border hinterland region of Szczecin-Świnoujście. The complex cross-border relationship between Germany and Poland is characterized by the opportunities and obstacles to mobility & the potential of conflict between the needs of the individual vs. the state, partly due to an unbalanced hierarchy between the two nations.An understanding of the pipeline's impact on the border region is shown in part by an analysis of the city of Szczecin's theoretical potential in its hinterland, with special reference to the impact of the state boundary before and after Poland's entry into the European Union and the Schengen regime.Other contributions to the outline of this thesis deal partly with Medialisation and Framing, as the media-investigation in the study handles concerns, arguments and opinions about the pipeline-project, highlighted by the media. Another subject deals with risk assessment, as no one can be certain what will happen in case of an accident to the pipeline.A general concluding comment to the results of the media-investigation is that they are too parsimonious. However there are some assumptions to be made: In the resulting discussion it is argued, among other things, that from the political aspect both Poland and Sweden share a negative opinion towards the pipeline, while the opinion of German people appears positive to the project, according to the media viewpoints. From the environmentalaspect the over-all picture is that the opinions of the whole of Poland and the local levels of Germany and Sweden respectively (i.e. people living near the Nord Stream pipeline) are negative also – feel unsafe according to the project, due to the media viewpoints.A second assumption is that the media location does not play a major role in the way media coverage highlights the views of those for the pipeline or those against the pipeline.The overall impression is that the media coverage largely follows state affinities, in the sense that the relative openness of the argument that every state seems to represent, seems also to be reflected through media coverage in each state.
|
Page generated in 0.053 seconds