Denna studies syfte har riktat sig till att undersöka vad gotländska gymnasieungdomar har för åsikter angående diskursen få män i förskolan. Vilka orsaker identifierar ungdomarna? Vilka redan genomförda åtgärder anser de skulle locka fler män till yrket? Vilka förväntningar identifierar de att männen i förskolorna bär på? Metoden som använts för att undersöka dessa frågor har varit enkät då studien önskat undersöka ett hundratal gymnasieungdomars åsikter. Enkätundersökningen har genomförts på de skolor där dessa gymnasieungdomar studerar och de insamlade enkäterna redovisades och analyserades utifrån olika stapeldiagram. Det resultat som framkom av enkätundersökning var att framförallt en orsak identifierades, tre åtgärder ansågs vara mest lyckosamma vid värvning av män till förskolläraryrket och framförallt en förväntning på männen identifierades. Den slutsats som tas utifrån den genomförda studien är att beskrivningen av yrket som typiskt kvinnligt och bäst lämpat för kvinnor identifieras som en orsak till att få män väljer att utbilda sig och arbeta som förskollärare. Åtgärder som uppmärksamhet av medier som på sikt leder till positiv attitydförändring till yrket, skapandet av nätverk där män kan komma i kontakt med andra män studerandes inom kvinnodominerade yrken och höjning av förskollärarlönen sågs som framgångsrika åtgärder för värvning av män till yrket. Avslutningsvis kunde män som arbetade inom förskoleverksamheten framförallt förväntas anamma jämställdhetsprojektets mål och agera som jämställhetmodeller för att på så sätt bidra till att förskoleverksamheten blir en mer jämställd arbetsplats.

Syftet med föreliggande studie är att studera hur manliga förskollärare bidrar till barns konstruktion av genus med ett särskilt fokus på barns lika rättigheter och möjligheter oavsett könstillhörighet. Studien är av kvalitativ karaktär med utgångspunkt i det socialkonstruktionistiska perspektivet. Materialet till studien har samlats in genom skriftliga intervjuer med fem manliga förskollärare. Resultatet visar på att de förekommer en omedvetenhet och motstridighet hos de manliga förskollärarna kring könets betydelse för barns konstruktion av genus. Resultatet visar även att det råder en stor osäkerhet kring jämställdhetens betydelse och innebörd i förskolan vilket försvårar arbetet med att främja alla barns lika rättigheter och möjligheter.

Syftet med denna studie är att få en djupare insikt på hur manliga förskollärare ser att dekan tillföra i jämställdhetsarbetet och för att få fler män att välja förskolläraryrket så skastudien ta reda på vad som motiverar män att välja yrket.Det genomfördes sex intervjuer baserade på manliga förskollärare. Samtliga intervjuerutfördes på tre förskolor i Malmö. I studien användes både nationella och internationellaforskningar som har liknande studier för att styrka problemställning och analys i dennastudie. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av David McClellands teori omarbetsmotivation, teori om altruism och Hirdmans teori om genus för att kunna sättaresultat i förhållande till teorierna.Studiens resultat påvisar att samtliga intervjuade manliga förskollärare hade samhörighetsom största motivationsfaktor. Förutom samhörighet hade två även makt sommotivationsfaktor och två andra hade prestation som motivationsfaktor. Samtligaintervjuade förskollärare svarade att de kan tillföra i jämställdhetsarbetet genom att varamanliga förebilder och motverka könsnormer. Resonemangen kring jämställdhetsarbetetvar varierande bland de intervjuade manliga förskollärarna.

Bakgrund Studien tog sin utgångspunkt i sociologiska begrepp som hegemonisk maskulinitet och rollkonflikt samt etnologiska studier om könsbaserad särbehandling för att vidare definiera begrepp som idealmaskulinitet, idealfemininitet, maskulin kodning, feminin kodning, diskriminering och aktiv diskriminering. Syfte Syftet med studien var att undersöka manlig förskolepersonals personliga erfarenheter av diskriminering och rollkonflikt samt att bidra till mer kunskap om ett ämne där mängden kvantitativa studier är liten. Metod Undersökningen använde sig av en kvantitativ enkätundersökning med ordinalskala. Därefter sammanställdes resultatet i statistiska diagram och en korrelationskoefficient beräknades mellan utvalda frågor genom bivariat korrelationsanalys. Det totala antalet informanter var 852. Resultat Resultaten visade att informanterna inte upplevt rollkonflikt, men att cirka 80% någon gång upplevt diskriminering. Ungefär en tredjedel av alla informanter hade någon gång blivit nekade av en vårdnadshavare att byta blöjor och ungefär en tiondel hade blivit nekade av sina kollegor att utföra blöjbyte. Att som informant bli nekad att leda 'vilo-stunder' var ovanligt, men de gånger denna typ av diskriminering inträffade så stod kollegorna för den i dubbelt så hög utsträckning som vårdnadshavarna.

Mäns fåtalighet i förskolevärlden formuleras som ett problem utifrån olika diskurser. Manliga förskolepedagoger framställs på olika sätt att inneha särskilda betydelser, betydelser som skapar vissa förhållningssätt. I detta arbete betraktas massmedia som en viktig aktör i att sprida generella framställningar och förhållningssätt. Syftet med studien är att med en diskursanalytisk metod, förstå hur media förmedlar betydelser av manliga förskolepedagoger. Det finns forskning om män i förskolan och diskursanalytisk forskning på media ur genusperspektiv, men det saknas forskning på medias framställningar av manliga förskollärare i Sverige. Däremot har det gjorts diskursanalytisk forskning på den offentliga debatten om män i barnomsorgen i Danmark. Undersökningens källmaterialet består av ett antal tidningsartiklar ur de fyra största rikstäckande svenska dagspresstidningarna, mellan år 2005 och år 2010. Analysen visar att det cirkulerar sex olika diskurser i pressen. Fyra diskurser har ett gemensamt mål att skapa en bild av män i förskolan som oumbärliga och behövda, en diskurs påpekar att närvaron utgör en risk för könsrollscementering och en annan uppvisar manliga förskolepedagoger som potentiella pedofiler. I denna diskursiva kamp framträder främst två motstridiga betydelsebildningar, ”problemlösaren” och ”förövaren”. Diskursernas gemensamma drag är dock att en manlig förskole¬pedagog förstås som en representant för sitt kön och subjektpositioneras därmed på annat sätt än kvinnliga förskole¬pedagoger. Utifrån teorier om utsagors retorik kan undersökningen konstatera att fenomenet ”manlig förskole¬pedagog” inte har uppnått kulturell legitimitet. / The lack of men in child nursery is a phenomenon which is an explicit problem from several perspectives. Using discourse analysis, the purpose of this study is to understand how media mediate the significance of male preschool teachers. In this research, media is consider as an essential operator distributing public attitudes. Previous research, concerning men’s positions in child nursery has been made, and representation of gender in media has been focus for some discourse analysis, as well. But there is no previous study of the representations of male preschool teachers in the daily press in Sweden. In Denmark, though, the public debate about men in child nursery has been in focus for this kind of research. The source material of this study consists of a number of newspaper articles, published between the years of 2005 and 2010, from the four largest Swedish daily presses, which have nationwide coverage. This analysis shows six different discourses circulating within the daily press. Four discourses are united about creating an image of the male preschool teacher as needed and indispensable. One discourse indicates that the presence of men in preschool involves a considerable risk of maintaining traditional sex roles. Another discourse points out male preschool teachers as potential child molesters. The two conflicting forefront images of men in child nursery are: the troubleshooting man and the perpetrator. The implicit comprehension of male preschool teachers being representatives of their male sex is common to all six discourses. Men’s subjects positions therefore differ from female preschool teachers. With rhetorical theories, this study can confirm that the phenomenon of male preschool teachers has not achieved cultural legitimacy.

Förskolan är och har under en lång tid varit en starkt kvinnodominerad arbetsplats. Endast 2-3 procent av alla pedagoger som arbetar i förskolan är i dagsläget män (Skolverket, 2006). Syftet med denna studie är att komma åt hur fyra manliga förskollärare ser på sin yrkesroll och sitt yrkesval, och om de upplever några för – eller nackdelar med att arbeta som manlig förskollärare. För att komma åt de manliga förskollärarnas tankar och åsikter användes kvalitativa intervjuer. Metoden jag inspirerades av och som användes i studien för att bearbeta det empiriska materialet var den fenomenografiska forskningsansatsen. Huvudsyftet inom fenomenografi är att genom första och andra ordningens perspektiv få reda på hur människor uppfattar olika aspekter av sin omvärld. Intervjuerna av de fyra förskollärarna resulterade i tre kategorier av uppfattningar. Resultatet visar på att det finns ett flertal olika faktorer som påverkar förskollärarnas inställning till sin yrkesroll och sitt yrkesval. De var alla överens om att det finns fler fördelar och positiva aspekter med yrket än vad det finns negativa.

Syftet med studien har varit att utifrån ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv synliggöra jämställdhet på förskolan med specifikt fokus på manliga förskollärare som förebilder och pedagoger i förskolans verksamhet. Som metod har det i arbetet använts kvalitativa intervjuer av tre manliga förskollärare. Resultatet visar att det från kollegor finns olika föreställningar om män i förskolan något som inte finns på kvinnor, män och kvinnor har alltså olika förväntningar på sig. De manliga förskollärarna känner att de ska bidra med någonting annat än de kvinnliga förskollärarna. De manliga förskollärarna i studien betonar också att det är den vuxna förebilden i förskolans verksamhet som är viktig ur ett manligt förskollärarperspektiv, inte förebilden utifrån att de är män.

No description available.

Syftet med arbetet är att få en större förståelse för hur förskollärare ser på den manliga yrkesrollen i förskolan, samt hur de ser på kommunikationen i arbetslaget. På grund av de rådande omständigheterna med Covid-19 har intervjuerna utförts via Zoom. Förskollärarna som har deltagit kommer från olika delar av landet och de kvalitativa intervjuerna har varit halvstrukturerade. Det har visats sig att den manliga yrkesrollen inte har diskuterats i en större omfattning på förskolor och att det finns olika syn på männens yrkesroll. Utifrån resultatet framgår skillnaden på hur förskollärare ser på den manliga yrkesrollen, samt skillnad på hur förskollärare kommunicerar med varandra. Manliga förskollärare ses som en resurs för förskolan, men det finns hinder för dem, så som anklagelser om övergrepp på barn eller könsstereotypiska synsätt. Det hindrar att yrkesrollen blir jämbördig med den kvinnliga yrkesrollen. Förutfattade meningar om det som anses vara manligt och kvinnligt kunde uppfattas från förskollärarna, men även en medvetenhet om att synen och de förutfattade meningarna kan förändras.

No description available.