<p>Syftet med uppsatsen är att studera och visa maktrelationer mellan män utifrån en teori hemmahörande inom mansforskningen. Studien är byggd på Robert W Connells teorier om de relationer som styr över- och underordning inom manligheten. I Jonas Gardells romanvärld råder en strikt hierarki pojkarna emellan och med Connells teorier är det möjligt att förklara dessa relationer.</p>

<p>Till min uppsats valde jag att koncentrera mig på två verk, <em>Post Office</em> och <em>Factotum</em>, av författaren Charles Bukowski (1920-1994). Huvudpersonen i båda romanerna kallas Henry Chinaski och är en mycket komplicerad karaktär. För att kunna analysera dennes självdestruktivitet samt syn på kvinnor och arbete anlade jag ett mansforskningsperspektiv, något som jag också utförligt beskriver.</p>

Syftet med uppsatsen är att studera och visa maktrelationer mellan män utifrån en teori hemmahörande inom mansforskningen. Studien är byggd på Robert W Connells teorier om de relationer som styr över- och underordning inom manligheten. I Jonas Gardells romanvärld råder en strikt hierarki pojkarna emellan och med Connells teorier är det möjligt att förklara dessa relationer.

Till min uppsats valde jag att koncentrera mig på två verk, Post Office och Factotum, av författaren Charles Bukowski (1920-1994). Huvudpersonen i båda romanerna kallas Henry Chinaski och är en mycket komplicerad karaktär. För att kunna analysera dennes självdestruktivitet samt syn på kvinnor och arbete anlade jag ett mansforskningsperspektiv, något som jag också utförligt beskriver.

The aim of this Master’s thesis is to examine boys’/young men’s forming of masculinity and gender identity and how discussions around gender stereotypes and conceptions represents themselves in contemporary youth novels. Gender theory based upon R.W. Connell’s theoretical framework which discusses masculinities in plural is used. The theory helps to analyse forming and change in gender patterns and masculinities. The method used is idea analysis and my supply for analyse is constructed on the basis of Connell’s four ideal types. The main question is: How is forming of masculine identity illustrated in contemporary youth literature and how does this image position towards conceptions of gender stereotypes? The material comprises eight novels published in Sweden 2005 and 2006. The selection of material is made from the internet source www.boktips.net a cooperation between public libraries in Sweden, coordinated by the Swedish Arts Council (Kulturrådet) and Västra Götaland Regional Library (Regionbibliotek Västra Götaland). The investigation reveals the complexity and the main characters’ ambivalence in forming of masculinity. Gender stereotypes and discussions occur in the material often in relations to body and appearance. The results distinguishes from earlier research were the homosocial relations appeared as a significant component for forming of masculine identity. / Uppsatsnivå: D

<p>Syftet med denna studie var att beskriva hur manliga samtal och vänskapsrelationer ser ut med fokus på innehåll och funktion. En kvalitativ intervjuundersökning med fyra män genomfördes utifrån en reflexiv intervjuteknik. Materialet analyserades därefter med hjälp av tematisk analysmetod. Den nuvarande forskningen inom det undersökta området är begränsad. Forskning som finns utgörs till stor del av jämförande studier mellan de manliga och kvinnliga samtalen och vänskapsrelationerna. De manliga samtalens innehåll och funktion skiftade mycket beroende på vilket sammanhang det handlade om, hur länge personen känt personen de samtalade med, om samtalet utspelade sig i grupp eller enskilt. Vänskapsrelationernas innehåll och funktion skiftade beroende på vem männen umgicks med och huruvida det var ett litet eller stort kompisgäng de umgicks i. Åtta huvudteman framkom ur intervjuerna dessa var följande; Gruppens betydelse för vänskapsrelationerna och aktiviteterna, Trygghet, Makt, konkurrens och status, Manlig identitet, Djupa eller ytliga samtal, Genustypiska samtal - så kallat ”killsnack”, Behov av att samtala om – reflekterande samtal, Samtal som en social mekanism. Det framträdde en mångsidig och dynamisk bild av hur samtalen och vänskapsrelationerna såg ut och vad de hade för funktion.</p>

Syftet med denna studie var att beskriva hur manliga samtal och vänskapsrelationer ser ut med fokus på innehåll och funktion. En kvalitativ intervjuundersökning med fyra män genomfördes utifrån en reflexiv intervjuteknik. Materialet analyserades därefter med hjälp av tematisk analysmetod. Den nuvarande forskningen inom det undersökta området är begränsad. Forskning som finns utgörs till stor del av jämförande studier mellan de manliga och kvinnliga samtalen och vänskapsrelationerna. De manliga samtalens innehåll och funktion skiftade mycket beroende på vilket sammanhang det handlade om, hur länge personen känt personen de samtalade med, om samtalet utspelade sig i grupp eller enskilt. Vänskapsrelationernas innehåll och funktion skiftade beroende på vem männen umgicks med och huruvida det var ett litet eller stort kompisgäng de umgicks i. Åtta huvudteman framkom ur intervjuerna dessa var följande; Gruppens betydelse för vänskapsrelationerna och aktiviteterna, Trygghet, Makt, konkurrens och status, Manlig identitet, Djupa eller ytliga samtal, Genustypiska samtal - så kallat ”killsnack”, Behov av att samtala om – reflekterande samtal, Samtal som en social mekanism. Det framträdde en mångsidig och dynamisk bild av hur samtalen och vänskapsrelationerna såg ut och vad de hade för funktion.

Bilden av ”manligt” och ”kvinnligt” har i skräck- och action-filmer/TV-serier länge varit väldigt stereotyp. Kvinnan har ofta spelat rollen som den utsatta, den svaga, det som kallas ”Damsel in distress” i karaktärsbeskrivningar. Mannen har å sin sida varit den mer eller mindre felfria hjälten, som alltid vet råd. Under 1990-talet och 2000-talet började bilden ändras inom den genren. Starka kvinnor dök upp i form av karaktärer och filmer som Lara Croft och Resident Evil. TV-serien Buffy – the Vampire Slayer, som sändes mellan 1997 och 2003, var också en del i detta, främst genom att låta huvudrollen spelas av en ung blond kvinna, som i regel annars snabbt hade fått falla offer för mördaren/monstret. Det jag är intresserad av att undersöka i min uppsats är hur de manliga karaktärerna påverkas och utvecklas i en TV-serie som domineras av starka kvinnliga karaktärer. Vad får de representera för ideal för sin publik? Reduceras mannen här till en liknande stereotyp roll som kvinnan tidigare gjorde inom samma genre?

<p>Bilden av ”manligt” och ”kvinnligt” har i skräck- och action-filmer/TV-serier länge varit väldigt stereotyp. Kvinnan har ofta spelat rollen som den utsatta, den svaga, det som kallas ”Damsel in distress” i karaktärsbeskrivningar. Mannen har å sin sida varit den mer eller mindre felfria hjälten, som alltid vet råd. Under 1990-talet och 2000-talet började bilden ändras inom den genren. Starka kvinnor dök upp i form av karaktärer och filmer som Lara Croft och Resident Evil. TV-serien Buffy – the Vampire Slayer, som sändes mellan 1997 och 2003, var också en del i detta, främst genom att låta huvudrollen spelas av en ung blond kvinna, som i regel annars snabbt hade fått falla offer för mördaren/monstret. Det jag är intresserad av att undersöka i min uppsats är hur de manliga karaktärerna påverkas och utvecklas i en TV-serie som domineras av starka kvinnliga karaktärer. Vad får de representera för ideal för sin publik? Reduceras mannen här till en liknande stereotyp roll som kvinnan tidigare gjorde inom samma genre?</p>

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2005.