Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar med palliativ vård utsätts för emotionell påverkan. Det kan finnas svårigheter att balansera mellan närhet och distans, sympati och empati. Arbetet med patienter i palliativt skede utmanar sjuksköterskan professionellt och personligt. Det finns en risk för känslomässig påverkan men trots de svåra stunderna i arbetet finns motivationen till att stanna kvar. Syfte: Utforska sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede. Metod: En intervjustudie baserat på åtta semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades i sex steg enligt Kristensson (2014) analysmetod. Resultat: Resultatet visar att arbetet ger både positiv och negativ påverkan på hälsan. Ändå verkar det som att det var mer positiv inverkan än negativ belastning. Det krävdes adekvata copingstrategier för att orka arbetet med palliativ vård och samtal med kollegor var den viktigaste strategin. Arbetslivserfarenhet var det som möjliggjorde för sjuksköterskorna att inte, i allt för hög grad, påverkas av arbetet. Slutsats: Det kan vara svårt att balansera mellan det egna jaget och professionen. Arbetet med palliativ vård påverkar hälsan men kollegerna och erfarenhet gjorde att arbetet upplevdes enklare. Erfarenhet stärker och gör sjuksköterskorna mer säkra på sina uppgifter. Enda sättet att erhålla erfarenhet är genom att utsätta sig för situationer som inte erfarits förut, därför börjar vägen till kunskap med mod.

The purpose of this article is to investigate how and from which sources librarians collect information on their profession with respect to factors that are important for their work. In order to achieve this goal, a questionnaire-based survey will be conducted at three medium-sized central-public-libraries in southern Sweden. Using this survey, I wish to answer the following four questions: To what extent do librarians acquaint themselves with changes and developments within regional and cultural policy arenas important to their work? To what extent do librarians acquaint themselves with information using conferences and library debates that are focussed on changes and developments relevant to their work? Do librarians consider that they have enough time within the limits of their work hours to follow developments within the librarian profession, for example with respect to developments within information technology, and how would they appraise the future demand for information technology-based services at the library? From which source(s) do librarians collect information relevant to their work? The theoretical basis of this paper can be compared to a radar as it scans subjects-of-interest to the organization in the field of business intelligence. This investigation uses a quantitative method, with data collected via a survey consisting of 13 questions. Survey questions were drawn up in line with the purpose of this paper. The survey revealed that colleagues do play a significant part in the collection of information. Many librarians also believe that their role will continue to change as the rest of the world changes. Many also think that IT will play a more important role in the future. The respondents were 45 librarians employed on a permanent full-time basis at three similar local public-libraries. There was a 100% response rate to the survey. The results are set out in 13 different diagrams. Furthermore is the results discussed and analyzed.

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka musikämnets status idag utifrån några lärares syn. Jag ville genom mitt arbete ta reda på hur musiklärare och ämneslärare upplever musikämnets status i skolan idag och hur musiklärarna behandlas. Undersökningen är baserad på semikvalitativa intervjuer där jag intervjuat fyra musiklärare, varav tre från grundskolan och en från gymnasiet, samt tre lärare i andra ämnen från grundskolan. Resultatet av intervjuerna visar att ämnets status är starkt varierande och svårt att ta på. Kollegornas syn på musikämnets status är också skiftande, dock finner jag att de är mer negativa. Den negativa synen från kollegor tror de intervjuade musiklärarna och även lärarna i andra ämnen beror mest på okunskap. Det som möjliggör musiklärarnas arbete är enligt de olika lärarna att resurserna för musikämnet är bra och att ledningen oftast är positiv och stöttar. Däremot framkommer det att många andra har en verklighet som visar på motsatsen. Det negativa som hindrar och försvårar för musiklärarna är det höga antalet undervisningstimmar, övertid, samt dåliga scheman, dålig förståelse för ämnet och musiklärarnas arbetssituation. Undersökningen visar att musikläraren är särbehandlad ibland. Det finns olika uppfattningar om hur mycket.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka musikämnets status idag utifrån några lärares syn. Jag ville genom mitt arbete ta reda på hur musiklärare och ämneslärare upplever musikämnets status i skolan idag och hur musiklärarna behandlas. Undersökningen är baserad på semikvalitativa intervjuer där jag intervjuat fyra musiklärare, varav tre från grundskolan och en från gymnasiet, samt tre lärare i andra ämnen från grundskolan. Resultatet av intervjuerna visar att ämnets status är starkt varierande och svårt att ta på. Kollegornas syn på musikämnets status är också skiftande, dock finner jag att de är mer negativa. Den negativa synen från kollegor tror de intervjuade musiklärarna och även lärarna i andra ämnen beror mest på okunskap. Det som möjliggör musiklärarnas arbete är enligt de olika lärarna att resurserna för musikämnet är bra och att ledningen oftast är positiv och stöttar. Däremot framkommer det att många andra har en verklighet som visar på motsatsen. Det negativa som hindrar och försvårar för musiklärarna är det höga antalet undervisningstimmar, övertid, samt dåliga scheman, dålig förståelse för ämnet och musiklärarnas arbetssituation. Undersökningen visar att musikläraren är särbehandlad ibland. Det finns olika uppfattningar om hur mycket.

No description available.

Syftet med studien har varit att utifrån ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv synliggöra jämställdhet på förskolan med specifikt fokus på manliga förskollärare som förebilder och pedagoger i förskolans verksamhet. Som metod har det i arbetet använts kvalitativa intervjuer av tre manliga förskollärare. Resultatet visar att det från kollegor finns olika föreställningar om män i förskolan något som inte finns på kvinnor, män och kvinnor har alltså olika förväntningar på sig. De manliga förskollärarna känner att de ska bidra med någonting annat än de kvinnliga förskollärarna. De manliga förskollärarna i studien betonar också att det är den vuxna förebilden i förskolans verksamhet som är viktig ur ett manligt förskollärarperspektiv, inte förebilden utifrån att de är män.

Denna uppsats behandlar frågeställningarna hur upplever och hanterar sjuksköterskor känslor i sitt arbete samt förekommer det psykologiska konsekvenser vid starka känsloupplevelser? Syftet är att belysa sjuksköterskors egna upplevelser och känslohantering kring deras vardagliga arbete. Vidare diskuteras psykologiska konsekvenser som kan orsakas av starka känsloupplevelser på längre sikt. Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag använder mig av semistrukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor som arbetar på ett sjukhus i Stockholmsområdet. Intervjuerna har analyserats utifrån Erving Goffmans teori Det dramaturgiska perspektivet och Arlie Hochschilds teori Känsloarbete. Begrepp som tas upp i analysen är bland annat front- respektive backstage, roll, surface acting och deep acting. En stor del av analysen består även av grundtankar ur den tidigare forskningen om human serviceverksamhet. Resultaten visar att de intervjuade sjuksköterskorna agerar utifrån förväntningar som de upplever från patienter och deras anhöriga, vilket bland annat kopplas till Det dramaturgiska perspektivet. Sjuksköterskorna talar och agerar på ett visst sätt framför andra, oberoende av hur de egentligen känner. Därmed upprätthåller de alltid den professionella rollen i olika situationer. Detta förfaller dem naturligt och de behöver oftast inte anstränga sig för att behålla kontrollen över deras känslor. De mest känsloladdade situationerna upplevs vid patientens hälsoåterfall, dödsfall eller i kontakt med de anhöriga. Sjuksköterskorna har upplevt negativa känslor som rädsla, ångest och ängslan men det har inte påverkat deras vardagsliv då de har fått stöd från kollegor och läkare. Uppsatsen bidrar till förståelsen av sjuksköterskors känsloupplevelser kring sin roll och det vardagliga arbetet med människor. Läsaren får en bild av hur de intervjuade sjuksköterskorna hanterar vardagliga känslor.

Denna kvalitativa studie har med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet undersökt fenomenet samspel mellan kollegor. Studiens syfte var att undersöka uppfattningar om gott kollegialt samspel, utifrån några undersköterskors perspektiv, och urvalsgruppen bestod av sju yrkesverksamma undersköterskor från fem olika arbetsplatser. För att genomföra studien användes en fenomenologisk ansats och metoden fokusgruppssamtal och empirin analyserades tematiskt. Studiens resultat utgjordes av fem gemensamma teman, som kallades samspelsnycklar: Att investera och se varandra i arbetet, Att sträva efter att vara ett lag, Att arbeta utifrån tillit och jämlika samspelsvillkor, Att kunna förmedla och variera arbetsattityd, Att kunna ge och be om hjälp med respekt. Resultatet analyserades med begrepp från Wengers teori Communities of practice och genom det framkom att uppfattningar om ett gott kollegialt samspel i omvårdnadspraktiken kan sägas innehålla samma grundfaktorer som utgör en etablering och utveckling av en praktikgemenskap. Detta på grund av att det i alla samspelsnycklarna förekommer utsagor som kan förstås genom Wengers begrepp område, gemenskap och praktik. Resultatet kan även förstås utifrån det sociokulturella perspektivets antagande att språket är ett centralt medierande redskap för lärande i en social kontext. / This qualitative study has, on the basis of the sociocultural perspective, examined the phenomenon of interaction between colleagues. The study's purpose was to examine perceptions of good interaction, based on some enrolled nurses ' perspective and the selection group consisted of seven professional enrolled nurses from five different workplaces. The study used a phenomenological approach and focus group discussions, and the research data was thematically analyzed. The results of the study consisted of five core themes, called interaction keys: Investing and see each other at work, To endeavor to be a team, To work on the basis of trust and equal interaction terms, To convey, and vary work attitude, To be able to provide and receive assistance with respect. The results were analyzed using the concepts from Wenger's theory Communities of practice, and thru that it was revealed that perceptions of a good collegial interaction in enrolled nursing practice can be said to contain the same basic elements that constitute and develops a Community of practice. This is because all interaction keys include statements that can be understood by Wenger's concept area, fellowship and internship. The result can also be understood on the basis of the sociocultural perspective's assumption that language is an essential mediating tool for learning, in a social context.

Denna studie beskriver hur butiksförsäljares känsloarbete kan komma att te sig i olika interaktionssituationer inom en kosmetikkedja. Butikssäljarnas känsloarbete undersöks vid interaktion med, kund och kollaga. Vidare undersöks hur arbetsgivaren påverkar de anställdas känsloarbete genom att använda sig av olika incitament. För att undersöka butikssäljarnas känsloarbete i olika interaktioner har Hochschilds teori om emotionellt arbete och Goffmans dramaturgiska perspektiv används. Studien påbörjades med genom en förstudie som innefattade observationer, samtal med butikschef och insamling av olika dokument från kosmetikkedjan. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där sex stycken butikssäljare intervjuades. Resultatet visar att respondenterna växlar mycket mellan det yligt- och det djupa känsloarbetet under en arbetsdag, beroende på vem de interagerar med och vilken placering de har i butiken. De mindre oerfarna respondenterna hade svårare att skilja mellan sin yrkes- och privatroll än de mer erfarna respondenterna hade. Arbetsgivaren har en avgörande roll i respondenternas känsloarbete då de genom olika incitament styr personalen att använda sig av ett djup emotionellt agerande.

Syftet med denna studie är att undersöka mellanchefers upplevelse av deras arbetsbelastning. Genom att undersöka detta besvaras forskningsfrågorna om hur mellancheferna upplever sin egenkontroll och kraven i arbetet samt betydelsen som socialt stöd har för dem. Studien utgår från en kvalitativ ansats där insamlingsmetoden består av sju semistrukturerade intervjuer, där samtliga är kvinnor som arbetar som mellanchef inom vård- och omsorgssektorn med inriktning till hemtjänsten. För att kunna analysera resultatet har olika teorier och begrepp som krav, kontroll och stödmodellen, KASAM och gränslöst arbete använts. Detta för att på ett enkelt och tydligt sätt kunna beskriva olika arbetsförhållanden när det kommer till olika situationer och upplevelser i mellanchefernas arbete.  Resultatet av studien beskriver mellanchefernas upplevelse av deras arbetsbelastning. Det framkommer att det sociala stödet varierar beroende på var i organisationen det kommer ifrån dessutom förkommer höga krav och en saknad av kontroll i arbetet. Detta skapar en obalans mellan dessa tre krav, kontroll och stöd som resulterar att arbetsbelastningen blir för hög och en ohälsa riskerar att uppstå.