Frågeställning och syfte: Vi har i denna studie utgått från forskningsfrågan: ”hur distans/hybridarbete påverkar arbetstillfredsställelse och dess faktorer - stöd och sociala relationer från kollegor och chefer, karriärmöjligheter, och lön och förmåner - och vilka konsekvenser det får?”. Där vårt syfte har varit: ”att skapa förståelse för hur distans/hybridarbete påverkar arbetstillfredsställelse (job/work satisfaction) på svensk myndighet”. Teori: I vår studie har vi bland annat använt oss av teorier som: bevarande av resurser teorin (conservation of resources theory) social utbytes teori (social exchange theory), gränsteori (boundary control theory), och Herzbergs tvåfaktorsteori om motivation (two-factor theory of motivation). Metod: Vi har i vår studie genomfört en kvalitativ studie på en svensk statlig förvaltningsmyndighet där vi först gjort en surveyundersökning online som vi följt upp med att intervjua tre respondenter på myndigheten. Datan som framkom från surveyundersökningen och intervjuerna analyserades genom metoden grundad teori. Resultat: Samtliga respondenter har uppgett att de verkliga sociala mötena och sammanhanget ersätts med framför allt digitala möten. Detta medför att det blir svårare att lära känna kollegor och bygga kontaktnät på det kontor hen har som placeringsort, och medför mer tristess och isolering. Dessa effekter mildras dock av att respondenterna kombinerar arbete hemifrån med att också vara på plats hos arbetsgivaren och på så sätt upprätthåller de verkliga sociala mötena och sammanhanget. Majoriteten av respondenterna har uppgett att varken karriärmöjligheter, eller lön och förmåner påverkas av arbete hemifrån. Medan samtliga respondenter upplever fördelar med att arbeta hemifrån som att det medför bättre balans mellan privat- och yrkesliv på grund av ökad flexibilitet, mer bekvämlighet och frihet, och att de överlag uppskattar att kunna arbeta delvis hemifrån. Slutsats: Vår slutsats enligt respondenterna blir därför att fördelarna med arbete hemifrån överväger nackdelarna så länge de kan kombinera arbete hemifrån med att även vara på plats hos arbetsgivaren, så kallat hybridarbete.

<p>The essay treats religion teachers’ planning and how this is affected, from the perspective of three different aspects: steering documents, pupils and colleagues. Through interviews with a number of upper secondary school teachers, thoughts and opinions concerning these aspects impact on the planning, both from a quantitative and qualitative perspective, have been raised. The steering documents have proved to have the strongest influence on planning, while pupils’ and colleagues’ opinions have come second. The authors are in their closing discussion surprised to see the domination of the steering documents and the lack of cooperation between pupils and teachers as well as between teachers when planning.</p> / <p>Uppsatsen behandlar religionslärares planering och hur denna påverkas utifrån tre aspekter: styrdokument, elever och kollegor. Författarna har genom intervju med ett antal gymnasielärare tagit del av tankar och åsikter angående dessa tre aspekters kvantitativa och kvalitativa påverkan på planeringen. Styrdokumenten har visat sig vara den starkaste kraften i planeringen, medan elevernas och kollegornas åsikter kommit i andra respektive tredje hand. Författarna är i sin slutdiskussion förvånade över styrdokumentens starka roll i planeringen och den brist på samarbete mellan både elever och lärare och lärare emellan som blir synliggjord.</p>

The essay treats religion teachers’ planning and how this is affected, from the perspective of three different aspects: steering documents, pupils and colleagues. Through interviews with a number of upper secondary school teachers, thoughts and opinions concerning these aspects impact on the planning, both from a quantitative and qualitative perspective, have been raised. The steering documents have proved to have the strongest influence on planning, while pupils’ and colleagues’ opinions have come second. The authors are in their closing discussion surprised to see the domination of the steering documents and the lack of cooperation between pupils and teachers as well as between teachers when planning. / Uppsatsen behandlar religionslärares planering och hur denna påverkas utifrån tre aspekter: styrdokument, elever och kollegor. Författarna har genom intervju med ett antal gymnasielärare tagit del av tankar och åsikter angående dessa tre aspekters kvantitativa och kvalitativa påverkan på planeringen. Styrdokumenten har visat sig vara den starkaste kraften i planeringen, medan elevernas och kollegornas åsikter kommit i andra respektive tredje hand. Författarna är i sin slutdiskussion förvånade över styrdokumentens starka roll i planeringen och den brist på samarbete mellan både elever och lärare och lärare emellan som blir synliggjord.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en ökad förståelse för vad som motiverar säljare, studien ämnar undersöka hur säljares motivation påverkas av belöningssystem och det sociala samspelet i form av; tävlingar, interaktion med kollegorna och utvecklingsmöjligheter. Metod: För att samla in material till studien har semi-strukturerade intervjuer används. I studien har åtta säljare intervjuats. Slutsatser: Studien har visat att kollegor och feedback är viktigt för våra respondenters motivation på arbetsplatsen. Viljan att gå till arbetet påverkas av relationerna till kollegorna. Feedback är viktigt för motivationen till arbetet. Kollegornas feedback värmer medan chefens feedback fungerar mer som en sporre till att arbeta hårdare. Provision, tävlingar och utvecklingsmöjligheter är något som motiverar flertalet av våra respondenter. Provisionen är en morot för de flesta och tävlingar gör det lite roligare för de anställda. Utvecklingsmöjligheter är viktigt för majoriteten av studiens respondenter. / Purpose: The purpose of this paper is to obtain a better understanding of what motivates salespeople, the study aims to investigate how the motivation of salespeople is influenced by reward systems and social interaction in the form of; competitions, interaction with colleagues and development opportunities. Methodology: To collect material for the study semi-structured interviews has been used. Eight salespersons were interviewed. Conclusions: The study has shown that for our study’s respondents colleagues and feedback is the most important source of motivation in the workplace. The will to go to work is influenced by relationships with colleagues while the feedback is important for the motivation to work. Colleagues' feedback is warming while the manager's feedback acts more as an incentive to work harder. Commissions, competitions and development is something that motivates the majority of our respondents. The commission is a carrot for the majority and competitions make it more fun for employees. Development opportunities are important for the majority of the study respondents.

Bristen på specialistsjuksköterskor leder till växande vårdköer, uppskjutna operationer och stängda vårdplatser. Det är även ett bekymmer ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som bidrar till att specialistsjuksköterskor inom anestesi- operation- och intensivvård stannar kvar på sin arbetsplats. En kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Totalt intervjuades tio specialistsjuksköterskor i två större städer på två olika sjukhus. Data bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra övergripande kategorier och åtta subkategorier. Resultatet i denna studie visar att det var viktigt för informanterna att arbetet var meningsfullt, hade betydelse och att arbetsinsatsen gjorde skillnad. Uppskattning och bekräftelse från kollegor, möjlighet till utveckling och att arbeta med förbättringar var av betydelse. Balans mellan arbete och privatliv samt möjlighet att kunna påverka sitt schema var också bidragande faktorer till att de stannade kvar på sin arbetsplats.

Bakgrund: Omhändertagande och omsorg ses vanligen som en uppgift förkvinnor, vilket gör att rollen som sjuksköterska kan vara svår att hantera för män.Andelen män i vården har under de senaste decennierna förblivit låg. Det finnsidag en påtaglig önskan att jämna ut könsskillnaderna inom sjuksköterskeyrket.Ett viktigt steg i att attrahera män till sjuksköterskeutbildningen är att skapatilltalande miljöer för den manliga sjuksköterskestudenten.Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. Som datainsamling genomfördesintervjuer. Materialet analyserades med Graneheim & Lundmans kvalitativainnehållsanalys.Syfte: Att undersöka hur manliga sjuksköterskestudenter i ett kvinnodomineratyrke upplevde bemötandet från patienter och kollegor under sinverksamhetsförlagda utbildning (VFU).Resultat: Det framkom att manliga sjuksköterskestudenter generellt upplevdebemötandet positivt från såväl patienter som kollegor. Dock lever mångatraditionella uppfattningar av att män är läkare och kvinnor sjuksköterskor kvarhos huvudsakligen patienter som gör att manliga sjuksköterskestudentersomvårdnadskompetens kan bli i ifrågasatt.Konklusion: Studien indikerar på att det goda bemötandet som manligasjuksköterskestudenter upplever är på grund av att de är eftertraktade och män blirdärför en uppskattad minoritet. De kan dock ställas inför hinder vid intimaomvårdnadssituationer på grund av sitt manliga kön. / Background: Nursing care is usually seen as a task for women, which makes thenursing role difficult to manage for men. The proportion of men in healthcareover the past decades has remained low. Today, there is a desire to even out thegender disparities in the nursing profession.An important step in obtaining men into nursing education is to create attractiveenvironments for the male nursing student.Aim: To examine how male nursing students in a female-dominated professionexperienced treatment from patients and colleagues during clinical placement.Method: An empirical study with qualitative approach. Data was collected byinterviews. The material was analyzed with Graneheim & Lundman's qualitativecontent analysis.Results: It was found that male nursing students generally felt positive about thetreatment from both patients and colleagues. However, many traditional beliefsthat men are doctors and women are nurses remain mainly with patients, whichallow male nursing students to be questioned for their nursing skills.Conclusion: The study indicates that the good treatment which male studentnurses experience is because they are sought after and therefore becomes anappreciated minority. Although they can be put to difficulties during intimatecaring situations due to their male gender.

My essay is concerned with intercultural leadership and practical knowledge. The essay is about ethical dilemmas and the diversity of issues we face constantly at the preschool. In my story I examine the different views of knowledge and the opportunities to lead people in an intercultural way, and how they relate to each other. I start by looking at the ethical ideas that form the basis for our actions and our view of knowledge. Then, I examine how the practical wisdom guides the ethical dilemmas that arise at the preschool. Thus, that leads me to the different forms of knowledge which are made visible in our daily work at the preschool, how they can be understood in the cultural environment in which they arise, and how they can be related to leadership. I show how the thinking ways and traditions we create shape the leadership. My inquiry is related to my colleagues since my professional role as a preschool teacher is made possible only in a social context with them. I find that the relationship between my own understanding of the practical knowledge and intercultural management can be related to my colleagues, as well as to parents and preschool children. The environment at the preschool is based on different ways of thinking and traditions that are transmitted and transformed in different processes. The inter-cultural leadership is questioned in the working group and the desire for authoritarian leadership is brought to question. Our view of knowledge is dependent on the ethical values we choose to make use of. Knowledge and leadership is created in a process that never ends, together with the people who create and recreate it.

Studiens syfte är att undersöka hur socialarbetare upplever och hanterar de känslor som väcks i mötet med klienter.  I studien användes en kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med socialarbetare i Mellansverige. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk analys. De teman som framkom under analysen var känslomässig påverkan, stress och empatitrötthet, att ta på sig den profesionella rocken, kollegor, arbetsmiljö och egenvård. Vi har även analyserat det empiriska materialet med hjälp av tidigare forskning och teoretiska perspektiv. De teorier som användes i studien var Goffmans dramaturgiska perspektiv och Lazarus och Folkmans copingteori. Resultatet av studien visade att socialarbetarna upplevde olika känslor i möten med klienter och att de känslomässiga påfrestningarna som jobbet medför har påverkat de på olika sätt. Socialarbetarna kunde beskriva olika strategier de använde sig av för att hantera arbetets olika påfrestningar. Resultaten visade att användandet av strategier och andra förebyggande faktorer bidrog till att ge socialarbetarna en bättre förmåga att hantera arbetet för att må bra både i arbetslivet och utanför arbetet. Några av de bidragande faktorer som framkom i samtalen med socialarbetarna var vikten av kollegialt stöd, en fungerande arbetsmiljö samt egenvård. / The aim of this study was to examine how social workers experience and cope with emotions that occur in meetings with clients. Using a qualitative method, we interviewed six social workers in central Sweden. The empirical material was analyzed through a thematic analysis. Themes that emerged during the analysis were emotional impact, stress, compassion fatigue, being a professional, colleagues, work environment and self-care. We also analyzed the empirical material with the help of previous research and theoretical perspectives. The theories used were Goffman's dramaturgical perspective and Lazarus och Folkman’s coping theory. The results showed that social workers experience different emotions in meetings with clients and that the emotional strains that the job entails affect them in different ways. The social workers could describe different strategies used to handle the different strains of work. The results showed that the use of strategies and other preventive factors contributed to giving social workers a better ability to handle work to feel good both at work and outside of work. Some contributing factors that were highlighted in the interviews were the importance of collegial support, a functioning work environment and self-care.

Syftet med denna studie var att undersöka hur rekryterare upplever positiv och negativ stereotypisering gentemot kandidater inom kompetensbaserad rekrytering. Studienbaserades på kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar, eller har arbetat, inom kompetensbaserad rekrytering. Data analyserades genom induktiv tematisk analys. Resultatet visade att rekryterare upplevde att chefer och kollegor haft betydelse när det kom till stereotypisering, men att även rekryterarens egna tankar spelat in. Det framkom även ett antal olika faktorer kring stereotypisering gentemot kandidater, som rekryterare upplevde. Dessa faktorer var främst konfirmeringsbias, extraversion, ålder, kön och etnicitet. För att undvika stereotypisering ansåg respondenterna i denna studie att ett tydliggjort rekryteringsramverk samt kunskap om kompetensbaserad rekrytering var viktigt. Respondenterna ansåg också att digitala hjälpmedel samt personlighets- och problemlösningstester var bra metoder för att minska risken för stereotypisering.Praktiska aspekter och förslag till fortsatt forskning diskuteras även i denna studie. / The aim of this study was to investigate how recruiters experience positive and negative stereotyping towards candidates within competency-based recruitment. The study was based on qualitative interviews with recruiters who work, or have worked, withincompetency-based recruitment. Data was analysed by an inductive thematic analysis. The result indicated that recruiters experienced that leaders and colleagues wereimportant when it came to stereotyping, but that the recruiter's own thoughts also wereimportant. A number of different factors regarding stereotyping towards candidates, that recruiters experienced, also emerged. These factors were mainly confirmation bias, extraversion, age, gender and ethnicity. In order to avoid stereotyping, the participants in this study believed that a clarified recruitment framework as well as knowledge, education and experience in competency-based recruitment was important. The participants also considered that digital aids and personality and problem-solving tests were good methods to reduce the risk of stereotyping. Practical aspects and suggestions for further research are also discussed in this study.

Detta är en studie som syftar till att skapa fördjupad förståelse i hur samarbetet mellan medarbetarna på Maxkompetens Växjökontor har förändrats under ett långt distansarbete. Majoriteten av interaktionen mellan medarbetarna har tidigare utgjorts av att träffas fysiskt på kontoret men i samband med Folkhälsomyndighetens rekommendationer om distansarbete har den fysiska interaktionen minskat. I en undersökning om vilka utmaningar som upplevs svårast med distansarbete har det framkommit att samarbete med kollegor är den största utmaningen. Tidigare studier som genomförts innan Covid-19 pandemin menar att företag bör arbeta mer på distans i framtiden. Det som dessa studier inte reflekterat över är dock i vilken omfattning distansarbete försvårar medarbetarnas sociala relationer och samarbete med varandra. Denna studie utgörs av en kvalitativ fallstudie med en abduktiv forskningsansats. Den empiriska datainsamlingen baseras på semistrukturerade intervjuer med fem medarbetare från Växjökontoret. Studien har sin utgångspunkt i sociala relationer, vilket är en grundförutsättning för samarbete mellan medarbetare. Ett starkt socialt stöd och småpratande ökar möjligheten till goda sociala relationer och samarbete. När den fysiska interaktionen minskar mellan medarbetare finns det risk för att de sociala relationerna och samarbetet påverkas negativt. Slutsatsen visar att samarbetet mellan medarbetarna var sämre under första halvåret av pandemin. Detta då den ovana situationen med ett distanserat arbetssätt gjorde att det förekom lägre kommunikation och samspel mellan medarbetarna. Numera har medarbetarna ett starkt samarbete på distans. De har hittat nya sätt att samarbeta på genom att de är mer aktiva i att kontakta varandra på distans. Medarbetarna har fått ett lärande om både för- och nackdelar med distansarbetet. Det har visat sig vara svårt att finna digitala alternativ för att ersätta spontana småprat och den fysiska interaktionen. Avslutningsvis är det tydligt att öppen-dörr-kommunikation fungerar sämre på distans, detta då det kräver ett initiativ från medarbetare vilket underlättas vid den fysiska interaktionen.