<p>I dagens globaliserade samhälle suddas gränserna ut allt mer och vi har kommit att leva mycket närmare andra kulturer. Detta märks inom EU då detta har lett till att det blir lättare att resa och inte minst jobba i andra europeiska länder. Företagen etablerar kontor i länder världen över vilket leder till att olika nationaliteter och kulturer möts på arbetsplatsen. De kulturella skillnaderna handlar till stor del om människors olika normer och värderingar som innefattar samtliga personer i företaget oavsett position. Den interna kommunikationen kan försämras i ett multinationellt företag om chefer och anställda inte är på samma våglängd. I denna situation uppmärksammas chefens roll och hur han agerar i möten med en ny kultur.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vad chefer verksamma i länder med andra kulturella normer och värderingar än de själva anser vara viktigt att tänka på för att lyckas. Intresset ligger i att lyfta fram deras reflektioner kring ledarskap i en främmande kultur och vilka eventuella svårigheter som kan uppstå.</p><p>En kvalitativ studie bestående av direktintervjuer med åtta franska chefer verksamma på franska företag i Sverige har utförts för att besvara syftet. De teorier och studier som har används behandlar kultur, ledarskap och interkulturellt ledarskap.</p><p>Efter att ha analyserat de empiriska data mot de valda teorierna har följande slutsatser kunnat dras. Undersökningen visar att det krävs en delvis anpassning från chefernas sida krävs för att samarbetet ska fungera, därutöver behövs en medvetenhet för att förstå den andra kulturen. Man måste som chef i en främmande kultur våga fråga sina medarbetare om det är något man inte förstår. De skillnader som tydligast framkom mellan kulturerna var den låga maktdistansen, konflikträdslan och strävan efter konsensus.</p> / <p>In today’s globalized society the boundaries are being more and more expunged and we are living closer to other cultures. This is perceived with the European Union seeing as this has lead to the simplicity in travelling as well as working in other European countries. Companies establish offices around the world which leads to the meeting between different cultures at the office. Cultural differences are for the most part about people’s different values and norms and that includes everybody in the company regardless of position. The internal communication can deteriorate in a multinational company if managers and employees are not on the same wavelength. In this situation the roll of the manager is being distinguished and how he interacts in the meeting with a new culture.</p><p>This thesis aims to investigate what managers working in countries with different values and norms find important to succeed. The interest lies in bringing out their reflections about leadership in foreign cultures and what possible difficulties that may occur.</p><p>To answer our purpose a qualitative study has been carried out, consisting of personal interviews with eight French managers working for French companies in Sweden. The theories and studies that have been used discuss culture, leadership and intercultural leadership.</p><p>After analyzing the empirical data against the chosen theories, the following conclusions have been drawn. The survey shows that a certain amount of adaptation from the managers is needed for the cooperation to work, in addition to this an awareness of the other culture is needed to be able to understand the other culture. As a manager in a foreign culture you have to be able to ask your co-workers for advice if there is something you don’t understand. The differences that were most obviously manifested between the two cultures were the low degree of power distance, the fear of conflicts and strive for consensus.</p> / <p>Dans la société globalisée d’aujourd’hui, les frontières sont devenues de plus en plus effacées et nous nous trouvons plus proches d’autres cultures. Cela est visible à travers la coopération intra-communautaire au sein de l’Union Européenne qui a rendu les voyages et surtout le fait de pouvoir aller travailler dans un autre pays européen plus facile. Les entreprises établissent des bureaux dans des pays du monde entier, ce qui fait que les nationalités les plus diverses se rencontrent sur le lieu de travail. Les différences culturelles consistent en grand partie en normes et valeurs universelles perçues différemment par chacun dans l’entreprise multinationale, peu importe la position. La communication interne dans ce type d’entreprise peut se détériorer si les managers et les employés ne sont pas sur la même longueur d’onde. Dans cette situation, le rôle du manager est central : comment agit-il dans les interactions avec la nouvelle culture ?</p><p>Ce mémoire a pour but d’examiner ce que les managers actifs dans d’autres pays avec d’autres normes et valeurs trouvent d’important pour assurer la réussite de leur entreprise. Nous nous sommes attachés à mettre en lumières leurs réflexions autour du management dans d’autre cultures et des difficultés éventuelles qui peuvent surgir.</p><p>En vue de répondre à notre objectif avec ce mémoire, nous avons effectué une étude qualitative, en procédant à des interviews avec huit managers français actifs dans des entreprises françaises en Suède. Les théories et les études qui ont été employées traitent de la culture, du management et du management interculturel.</p><p>Après avoir analysé les données reccueillies après ces interviews et les avoir comparées aux théories choisies, nous avons pu en tirer les conclusions suivantes : l’étude montre qu’une adaptation partielle de la part des managers est nécessaire pour que la collaboration puisse fonctionner ; en outre, le manager étranger doit avoir une conscience approfondie de l’autre culture enfin de la comprendre. En étant manager dans une autre culture, il faut oser demander à ses collègues dés qu’il y a quelque chose qu’on ne comprend pas. Les différences les plus clairs que nous avons mis à jour entre les deux cultures étudiées étaient : la distance hiérarchique, la peur de conflits et l’aspiration au consensus.</p>

I dagens globaliserade samhälle suddas gränserna ut allt mer och vi har kommit att leva mycket närmare andra kulturer. Detta märks inom EU då detta har lett till att det blir lättare att resa och inte minst jobba i andra europeiska länder. Företagen etablerar kontor i länder världen över vilket leder till att olika nationaliteter och kulturer möts på arbetsplatsen. De kulturella skillnaderna handlar till stor del om människors olika normer och värderingar som innefattar samtliga personer i företaget oavsett position. Den interna kommunikationen kan försämras i ett multinationellt företag om chefer och anställda inte är på samma våglängd. I denna situation uppmärksammas chefens roll och hur han agerar i möten med en ny kultur. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad chefer verksamma i länder med andra kulturella normer och värderingar än de själva anser vara viktigt att tänka på för att lyckas. Intresset ligger i att lyfta fram deras reflektioner kring ledarskap i en främmande kultur och vilka eventuella svårigheter som kan uppstå. En kvalitativ studie bestående av direktintervjuer med åtta franska chefer verksamma på franska företag i Sverige har utförts för att besvara syftet. De teorier och studier som har används behandlar kultur, ledarskap och interkulturellt ledarskap. Efter att ha analyserat de empiriska data mot de valda teorierna har följande slutsatser kunnat dras. Undersökningen visar att det krävs en delvis anpassning från chefernas sida krävs för att samarbetet ska fungera, därutöver behövs en medvetenhet för att förstå den andra kulturen. Man måste som chef i en främmande kultur våga fråga sina medarbetare om det är något man inte förstår. De skillnader som tydligast framkom mellan kulturerna var den låga maktdistansen, konflikträdslan och strävan efter konsensus. / In today’s globalized society the boundaries are being more and more expunged and we are living closer to other cultures. This is perceived with the European Union seeing as this has lead to the simplicity in travelling as well as working in other European countries. Companies establish offices around the world which leads to the meeting between different cultures at the office. Cultural differences are for the most part about people’s different values and norms and that includes everybody in the company regardless of position. The internal communication can deteriorate in a multinational company if managers and employees are not on the same wavelength. In this situation the roll of the manager is being distinguished and how he interacts in the meeting with a new culture. This thesis aims to investigate what managers working in countries with different values and norms find important to succeed. The interest lies in bringing out their reflections about leadership in foreign cultures and what possible difficulties that may occur. To answer our purpose a qualitative study has been carried out, consisting of personal interviews with eight French managers working for French companies in Sweden. The theories and studies that have been used discuss culture, leadership and intercultural leadership. After analyzing the empirical data against the chosen theories, the following conclusions have been drawn. The survey shows that a certain amount of adaptation from the managers is needed for the cooperation to work, in addition to this an awareness of the other culture is needed to be able to understand the other culture. As a manager in a foreign culture you have to be able to ask your co-workers for advice if there is something you don’t understand. The differences that were most obviously manifested between the two cultures were the low degree of power distance, the fear of conflicts and strive for consensus. / Dans la société globalisée d’aujourd’hui, les frontières sont devenues de plus en plus effacées et nous nous trouvons plus proches d’autres cultures. Cela est visible à travers la coopération intra-communautaire au sein de l’Union Européenne qui a rendu les voyages et surtout le fait de pouvoir aller travailler dans un autre pays européen plus facile. Les entreprises établissent des bureaux dans des pays du monde entier, ce qui fait que les nationalités les plus diverses se rencontrent sur le lieu de travail. Les différences culturelles consistent en grand partie en normes et valeurs universelles perçues différemment par chacun dans l’entreprise multinationale, peu importe la position. La communication interne dans ce type d’entreprise peut se détériorer si les managers et les employés ne sont pas sur la même longueur d’onde. Dans cette situation, le rôle du manager est central : comment agit-il dans les interactions avec la nouvelle culture ? Ce mémoire a pour but d’examiner ce que les managers actifs dans d’autres pays avec d’autres normes et valeurs trouvent d’important pour assurer la réussite de leur entreprise. Nous nous sommes attachés à mettre en lumières leurs réflexions autour du management dans d’autre cultures et des difficultés éventuelles qui peuvent surgir. En vue de répondre à notre objectif avec ce mémoire, nous avons effectué une étude qualitative, en procédant à des interviews avec huit managers français actifs dans des entreprises françaises en Suède. Les théories et les études qui ont été employées traitent de la culture, du management et du management interculturel. Après avoir analysé les données reccueillies après ces interviews et les avoir comparées aux théories choisies, nous avons pu en tirer les conclusions suivantes : l’étude montre qu’une adaptation partielle de la part des managers est nécessaire pour que la collaboration puisse fonctionner ; en outre, le manager étranger doit avoir une conscience approfondie de l’autre culture enfin de la comprendre. En étant manager dans une autre culture, il faut oser demander à ses collègues dés qu’il y a quelque chose qu’on ne comprend pas. Les différences les plus clairs que nous avons mis à jour entre les deux cultures étudiées étaient : la distance hiérarchique, la peur de conflits et l’aspiration au consensus.

Studiens syfte var att studera interkulturellt ledarskap i förskolan och att få en djupare förståelse för pedagogernas upplevelser och kunskap om interkulturalitet och ledarskap. I studien deltog sex barnskötare och sex förskollärare från två förskolor med olika kontexter. Studien har utgått från en fenomenologisk ansats, kvalitativ metod och semistrukturerad intervjuform. Att sätta prefixet ”inter” framför kulturellt ledarskap ger utrymme för tolkningar hos de flesta pedagoger och att det blandas samman med förskolans värdegrundsuppdrag. Pedagogernas upplevelse och beskrivning av det interkulturella ledarskapet i förskolan handlar om organisatoriska och kontextuella frågor/utmaningar som segregation, normer, regler, könsroller, tid och samverkan med föräldrar. Studiens resultat visar skillnader av pedagogernas erfarenhet och kompetens i att möta barn i ett mångkulturellt samhälle. Pedagogernas kompetens har erhållits via reguljär utbildning till barnskötare/förskollärare och via kurser/föreläsningar hos arbetsgivaren. Resultatet visar att ledarskapet i förskollärarrollen innebär ett tydligare ansvar för förskolans pedagogiska innehåll och verksamhetsutveckling. I slutsatsen framkom att studiens pedagoger som grupp inte erhållit förberedelse och kunskap i sin utbildning för att möta barn i ett mångkulturellt samhälle. / The purpose of the study was to investigate intercultural leadership in the preschool and to gain a deeper understanding of the preschool teachers’ experiences and knowledge regarding interculturality and leadership. Six child minders and six preschool teachers from two contextually diverse preschools participated in the study. The study is fenomenological to its attempt, with a qualitative method and the interviews have been conducted using a semi-structured interview technique. To add the prefix ”inter” in front of cultural leadership gives most pedagogues the space to on their own interpret the conception, but, in most cases it is clear that the intercultural often blends with the everyday work regarding values and norms. The pedagogues’ experiences and descriptions concerning the intercultural leadership in the preschool is about organizational and contextual questions/difficulties like segregation, norms, rules, gender roles, time and co-operation with parents. The result of the study indicates differences regarding the pedagogues experiences in meeting children in a multicultural society. Their competence has been achieved via their regular teacher’s education and courses/lectures given, or, organized by their employer. The result shows that leadership regarding the role as a preschool teacher is implying a more distinct responsibility concerning the preschool’s pedagogical content and the development of the activity than the role of the child minder. As shown in the conclusion the pedagogues who have been participating in this study haven’t been given the preparation or tools in their own education in order to meet children in a multicultural society.

Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka den litteratur som finns inom det företagsekonomiska och organisationsteoretiska området inom managementlitteraturen med avseende på interkulturell kompetens i ledarskapet och tillsammans med motsvarande pedagogiska litteratur från skolvärlden göra en jämförelse dem emellan av vad som avses med interkulturell kompetens och hur denna behandlas i respektive litteratur. Litteraturstudiens resultat pekar på tydliga skillnader, där managementlitteraturen lägger vikten vid kunskap som förutsättning för interkulturell kompetens medan den pedagogiska litteraturen ser attityder som den interkulturella kompetensens viktigaste förutsättning. Resultatet visar även på en komplementaritet mellan dessa båda angripssätt, som skulle kunna utnyttjas i större utsträckning.

Syftet med vår essä är att undersöka situationen för fritidshemslärare med utländsk bakgrund inom svensk skola. Vi har fokuserat på situationer då elevers ifrågasättande av att de avviker från normen på grund av att deras hudfärg. Vi har skrivit berättelser som bygger på våra egna erfarenheter ifrån vårt arbetsliv som vi ser som dilemman. Fyra frågeställningar har vi kunnat forma utifrån våra dilemman. För att kunna förstå våra dilemman och besvara våra frågeställningar har vi använt teorier som handlar om dialogiska samtal och erfarenheter, interkulturellt ledarskap, normer, maktperspektiv, svenska styrdokument för skolan och yrkesetik. Vår slutsats är bland annat att genom dialog om våra personliga erfarenheter kan man förstå sig själv och andra bättre. I vår essä framgår det också hur viktiga styrdokumenten är som stöd för fritidshemslärare i sina ageranden som påverkar elevernas sociala utveckling. / The purpose with our essay is to research the situation of leisure-time teachers within the Swedish school that has foreign background, specifically the situation when pupils question them of being different from the norm through the color of their skin. We have written stories that we have based on our own experiences from our professional lives and that we view as dilemmas. We have been able to form four questions from our dilemmas. For us to be able to understand our dilemmas and to answer our questions we have used theories that are about dialogue, experience, intercultural leadership, norm and authority perspective, Swedish regulation documents for school and work-ethics. Our conclusion, amongst other things, is that through dialogue about our personal experiences one can understand oneself and others better. In our essay, it also shows the importance of the regulation documents as support to the leisure-time teachers in their actions that influence pupils`, social developement.

BAKGRUND:Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle vilket även avspeglar sig i skolan. För verksamma pedagoger innebär detta att ta tillvara på den kulturella mångfalden samt att anpassa verksamheten utifrån elevernas olika behov och förutsättningar. Vi redogör i vår litteraturbakgrund för aktuell forskning och litteratur som berör vårt valdaundersökningsområde. Vi har också valt ur mål ur styrdokument samt kursplaner som vi anser är relevanta för vårt syfte.SYFTE:Vårt syfte är att ta reda på pedagogers förhållningssätt till mångkulturalitet och hur ett sådant förhållningssätt tillämpas i skolan. Studiens syfte är inte att få en generell uppfattning utan vi har valt att intervjua fem pedagoger som vi tror har kunskaper inom området.METOD:Studien bygger på osystematiska observationer samt delvis strukturerade intervjuer med fem pedagoger verksamma i år 1-9.RESULTAT:Samtliga pedagoger har svårigheter med att tolka och förstå vad ett mångkulturelltförhållningssätt innebär. Det flesta av respondenterna har inte reflekterat över sitt eget förhållningssätt till mångkulturalitet eller hur de tillämpar det i praktiken. Under våra intervjuer då respondenterna tvingades reflektera över sitt förhållningssätt samt tillämpningkunde vi dock se att de hade ett förhållningssätt till mångkulturalitet samt att flertalet tillämpade detta.

<p>The aim of this thesis is to explore from a cultural diversity perspective, students 'views on teachers' leadership styles in the classroom and what style of management students prefer. The study uses a qualitative methodology to interviewed focus groups of students consisting of a total of twelve students at a secondary school in Botkyrka municipality. The corpus was divided into three different groups. Overall, results showed that students seem to prefer an intercultural situational leadership style. This is based on the students expressed need of wanting to be understood on the basis of their cultural background. That means that the teacher according to their background,  situation and knowledge should adapt leadership. Teachers should also be leaders who maintain balance, responsiveness and flexibility in teaching style in order to increase the motivation of students.</p>

The aim of this thesis is to explore from a cultural diversity perspective, students 'views on teachers' leadership styles in the classroom and what style of management students prefer. The study uses a qualitative methodology to interviewed focus groups of students consisting of a total of twelve students at a secondary school in Botkyrka municipality. The corpus was divided into three different groups. Overall, results showed that students seem to prefer an intercultural situational leadership style. This is based on the students expressed need of wanting to be understood on the basis of their cultural background. That means that the teacher according to their background,  situation and knowledge should adapt leadership. Teachers should also be leaders who maintain balance, responsiveness and flexibility in teaching style in order to increase the motivation of students.

My essay is concerned with intercultural leadership and practical knowledge. The essay is about ethical dilemmas and the diversity of issues we face constantly at the preschool. In my story I examine the different views of knowledge and the opportunities to lead people in an intercultural way, and how they relate to each other. I start by looking at the ethical ideas that form the basis for our actions and our view of knowledge. Then, I examine how the practical wisdom guides the ethical dilemmas that arise at the preschool. Thus, that leads me to the different forms of knowledge which are made visible in our daily work at the preschool, how they can be understood in the cultural environment in which they arise, and how they can be related to leadership. I show how the thinking ways and traditions we create shape the leadership. My inquiry is related to my colleagues since my professional role as a preschool teacher is made possible only in a social context with them. I find that the relationship between my own understanding of the practical knowledge and intercultural management can be related to my colleagues, as well as to parents and preschool children. The environment at the preschool is based on different ways of thinking and traditions that are transmitted and transformed in different processes. The inter-cultural leadership is questioned in the working group and the desire for authoritarian leadership is brought to question. Our view of knowledge is dependent on the ethical values we choose to make use of. Knowledge and leadership is created in a process that never ends, together with the people who create and recreate it.