Syftet med vår uppsats är att undersöka hur ledarstilar, organisationskultur och känsloarbete ömsesidigt påverkar varandra. För att uppnå vårt syfte togs följande frågeställningar fram:  Vilka är respondenternas upplevda och förväntade ledarstilar?Vilken roll spelar organisationskultur och känsloarbete i förhållande till ledarstilar? Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom en offentlig organisation. Nio intervjuer genomfördes, varav åtta stycken med avdelningschefer samt en med en respondent från ledningen. Detta för att kunna se hur avdelningschefer uppfattar sin ledarstil och jämföra med vad ledningen anser. Resultatet av undersökningen visade att organisationskulturen och känsloarbetet påverkar avdelningschefers val av ledarstil. Detta genom att ledningen eftersträvar en viss ledarstil som avdelningscheferna förväntas följa. Undersökningen visade vidare att känsloarbete påverkar avdelningschefernas val av ledarstil, då organisationens känsloregler styr hur de bör agera tillsammans med sina medarbetare och därmed hur de bör hantera sina känslor.

Denna intervjustudie undersöker anställda inom livsmedelsbutik och hur de upplever det känsloarbete som krävs i mötet med kunderna, samt om kundsituationen betraktas stressande av dem. Utöver detta undersöks även de anställdas erfarenheter av ledningens och kundernas förväntningar på servicebemötandet, samt möjlighet till stöd. Tolv personer som var anställda inom olika livsmedelsbutiker samt olika butikskedjor deltog. En kombinerad deduktiv och induktiv tematisk analys resulterade i fem teman. Känsloarbetet upplevs som extra påfrestande när kunderna är otrevliga och arga. Särskilt av de deltagare som är anställda inom större butiker och som har en högre mängd kunder. Deltagare som upplever en större press utifrån ledningen eller kunderna på att leverera en bra service, upplever också känsloarbetet i högre grad ansträngande. Slutligen diskuteras olika betydande aspekter huruvida känsloarbete kan upplevas olika av olika individer, samt vilken betydelse socialt stöd har för att minska upplevelsen av stress och negativa effekter av känsloarbetet.

<p>Denna uppsats handlar om känsloarbete, det vill säga när man i sitt arbete tvingas visa</p><p>upp andra känslor än man i verkligheten känner. Känsloarbete som begrepp myntades</p><p>av sociologen Hochschild 1983 och denna uppsats bygger vidare på den forskning</p><p>som har gjorts på ämnet sedan dess.</p><p>Vi har med hjälp av djupintervjuer och analys inspirerad av Grounded theory</p><p>undersökt hur de anställda vid Länsförsäkringar upplever och hanterar sina känslor i</p><p>interaktionen till kunder. I kundmötet ser vi en spänning i form av den så kallade</p><p>interaktionstriangeln som innebär att kunden, servicearbetaren och organisationen har</p><p>olika mål och förväntningar på servicemötet. Både organisation och kund ställer krav</p><p>på hur den anställda ska uppträda i servicemötet och vilka känslor han eller hon bör</p><p>visa upp. De krav vi upplever oss att ha på vilka känslor vi ska visa upp i en viss</p><p>situation, detta kallar Hochschild för känsloregler.</p><p>Vår slutsats är att känsloarbete förflyttar sig i en modell från krav till kontroll. Kraven</p><p>på vilka känslor som ska visas upp kommer från kunden, organisationen och</p><p>omgivningen. När man har hanterat detta krav uppnår man en form för kontroll.</p><p>Hanteringen av känslorna som uppkommer sker med hjälp av det vi kallat för</p><p>hjälpmedel: Stöd, Erfarenhet, Bild av kund och Kommunikation. Dessa hjälpmedel</p><p>kan användas olika mycket och i olika situationer beroende på servicearbetarens</p><p>situation och möjligheter. Vår slutsats är att dessa hjälpmedel påverkar känsloarbetet</p><p>på olika sätt och vi hoppas att framtida forskning kommer att ytterligare kunna</p><p>beskriva och förklara dessa faktorer.</p>

Personaluthyrning inom bemanningsbranschen används av många företag som ett medel att nå flexibilitet i produktionen av varor och tjänster, för att snabbt kunna anpassa personalstyrkan till rådande marknadsläge. Styrning inom bemanningsbranschen försvåras av att det är tre parter inblandade, där bemanningsföretaget har arbetsgivaransvar medan kundföretaget har det arbetsledande ansvaret. Syftet med denna studie är att undersöka hur konsultchefer på ett bemanningsföretag arbetar med styrning av konsulterna. Empiriskt material har samlats in i form av kvalitativa intervjuer med konsultchefer på ett bemanningsföretag i Sverige. Detta har sedan analyserats utifrån en teoretisk referensram om identitetskonstruktion som styrform, samt Hoschilds begrepp känsloarbete. Av resultatet framkom att en god konsult ska vara flexibel och anpassningsbar. Konsulterna är ambassadörer för bemanningsföretaget och ansiktet utåt gentemot kund, och en god förståelse av konsultrollen betonas. Konsultcheferna arbetar aktivt med att skapa en relation till konsulterna samt att forma dem till goda konsulter. Detta arbete försvåras av trepartsrelationen där konsultcheferna exempelvis måste tillförlita sig till andrahandsinformation då de inte praktiskt ser hur konsulterna sköter sig på arbetet.

Denna uppsats handlar om känsloarbete, det vill säga när man i sitt arbete tvingas visa upp andra känslor än man i verkligheten känner. Känsloarbete som begrepp myntades av sociologen Hochschild 1983 och denna uppsats bygger vidare på den forskning som har gjorts på ämnet sedan dess. Vi har med hjälp av djupintervjuer och analys inspirerad av Grounded theory undersökt hur de anställda vid Länsförsäkringar upplever och hanterar sina känslor i interaktionen till kunder. I kundmötet ser vi en spänning i form av den så kallade interaktionstriangeln som innebär att kunden, servicearbetaren och organisationen har olika mål och förväntningar på servicemötet. Både organisation och kund ställer krav på hur den anställda ska uppträda i servicemötet och vilka känslor han eller hon bör visa upp. De krav vi upplever oss att ha på vilka känslor vi ska visa upp i en viss situation, detta kallar Hochschild för känsloregler. Vår slutsats är att känsloarbete förflyttar sig i en modell från krav till kontroll. Kraven på vilka känslor som ska visas upp kommer från kunden, organisationen och omgivningen. När man har hanterat detta krav uppnår man en form för kontroll. Hanteringen av känslorna som uppkommer sker med hjälp av det vi kallat för hjälpmedel: Stöd, Erfarenhet, Bild av kund och Kommunikation. Dessa hjälpmedel kan användas olika mycket och i olika situationer beroende på servicearbetarens situation och möjligheter. Vår slutsats är att dessa hjälpmedel påverkar känsloarbetet på olika sätt och vi hoppas att framtida forskning kommer att ytterligare kunna beskriva och förklara dessa faktorer.

Sammanfattning Uppsatsen är ett försök till att belysa fenomenet roller i serviceyrket; hur personalen i en klädbutik agerar gentemot kunder och hur de känner inför den roll de besitter i sin profession. Idag innebär butiksarbete mycket mer än tidigare: numera förväntas man som butiksmedarbetare att ge god service i kundbemötandet – det räcker inte med att kunna utföra sina arbetsuppgifter, utan man måste kunna leverera ett leende på utsatt tid och man förväntas kunna sälja. Dessutom ställs många gånger i detaljhandeln krav på att man ska kunna sälja för ett visst belopp eller ett visst antal artiklar per kund.[1]     I vardagslivets olika situationer innehar vi individer olika roller. Man kan ibland inneha rollen som ett äldre syskon, ibland som rådgivare och ibland som vän eller kollega. Livet i sig är utformat som ett skådespel.[2]    Vi har intervjuat fem kvinnliga butiksmedarbetare, varav en av dessa är butikschef, i en mode- och inredningsbutik i en galleria i en större stad i Sverige. De fem medarbetarna har berättat om sina upplevelser med kunder och delgett oss vilka attityder de har till den roll de intar i sitt yrke. Samtliga fem individer har uppgett att de går in i en roll då de befinner sig på den gemensamma arbetsplatsen. De uppger att de överlag tycker att stämningen på arbetsplatsen är god, och därmed blir det en mer avslappnad arbetsmiljö.    De fem medarbetarna talar mestadels gott om den roll de intar då de arbetar. En av dem anser att det är hennes ansvar som medarbetare att få kunden att trivas i säljmötet. En butiksmedarbetare delger att hon ofta blir irriterad på kunder, och att hon ser det som svårt att sätta på sig den mask, som hon normalt gör, vid dessa tillfällen.    I uppsatsen kommer vi fram till att det inte anses vara alltför dramatiskt att inta denna roll som innebär känslomässigt engagemang, vilket svarar emot den tidigare forskning som vi tagit del av på området. [1] Information hämtad från den aktuella butiken och fyra andra butiker inom fackhandeln. [2] Goffman, Erving, 2004, s. 25-26.

Kvinnor innehar idag färre chefspositioner på den svenska arbetsmarknaden. För att öka förståelsen kring varför färre kvinnor jämfört med män är chefer syftar uppsatsen till att förstå om emotionellt arbete är relaterat till möjligheten för kvinnor att vara chef i Sverige. Det emotionella arbetet i uppsatsen handlar om ett omhändertagande känsloarbete som sker till förmån för andras välmående. I uppsatsen definieras emotionellt arbete med hjälp av två dimensioner. Den första dimensionen handlar om att ge emotionellt stöd och den andra om viljan att ge emotionellt stöd. Data från ESS år 2012 studeras med hjälp av beskrivande analyser och logistisk regression. Resultaten visar att kvinnor som är chefer har en lägre nivå av emotionellt arbete jämfört med kvinnor som inte är chefer. Den lägre nivån av emotionellt arbete bland kvinnor i ledande positioner kan antingen tolkas som att kvinnor i chefspositioner anpassar nivån av emotionellt arbete eller att de är kvinnor med en låg nivå av emotionellt arbete som blir chefer. Den manliga normens primat, glastaket och genusskapandet diskuteras vara faktorer som bidrar till att kvinnor i ledande positioner begränsas, vilket skulle kunna vara en anledning till att kvinnor i chefspositioner har en lägre nivå av emotionellt arbete. En eventuell anpassning av den emotionella arbetsnivån bland kvinnor i ledande positioner diskuteras även vara en potentiell faktor till en reproducering av den vertikala könssegregerade arbetsmarknaden i Sverige. För att minska den vertikala könssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden kan det därför finnas en poäng i att uppmärksamma att kvinnor i ledande positioner har en lägre nivå av emotionella arbete.

No description available.

No description available.

Uppsatsen tar upp hotellreceptionisters känsloarbete samt det eventuella skådespel de använder sig av i interaktionen med gäster samt medarbetare. Eftersom deras positionering är centralt belagd i hotellets huvudentré är det oftast receptionisterna som först möter gästerna när de kommer innanför hotellets dörrar. Följden av deras placering samt yrkesroll innebär att de får stå ut med gästernas bekymmer, klagomål, aggressioner och andra känslor. Den övergripande frågeställningen för studien är därmed: Hur hanterar hotellreceptionister sin serviceroll, och vilket känsloarbete utför de i interaktionen med gäster och medarbetare? Uppsatsen utgår teoretiskt från dramaturgisk teori och emotionsteori främst representerat av Erving Goffman och Arlie Hochschild. Goffman utgår från det dramaturgiska perspektivet och för in begrepp från teatervärlden för att förklara människans sociala värld, där scen rekvisita och skådespel ingår. Hochschild vidareutvecklar Goffmans teori avseende emotionellt arbete, som styrs av de känsloregler som råder i olika sammanhang. Hon menar att det emotionella arbetet inom servicebranschen innefattar ytligt och djupt emotionellt arbete. Uppsatsen utgår från kvalitativ metod och intervjuer av sex hotellreceptionister har bearbetats med hjälp av fenomenologisk analys. Resultatet visar att receptionister har lärt sig kategorisera in människotyper vilket skapar en repertoar av olika bemötanden som passar in på varje kategori. Därmed kan Goffmans teori om det skådespel som individer använder sig av när de integrerar med varandra appliceras. Receptionisterna är medvetna om det skådespel som äger rum vid varje möte men känner ändå igen sig i varje rollkaraktär. Den negativa kritik från gäster som de oundvikligen möter i arbetet försöker de distansera sig ifrån för att inte drabbas personligen, genom att skilja på yrkesrollen och den privata rollen. Lärdomen får de genom längre anställningstid i branschen, de blir mer hårdhudade och bygger upp ett slags skydd kring sin privatroll. De som misslyckas med denna rollseparation blir inte långvariga i hotellbranschen, det blir för påfrestande på den privata rollen. Resultatet visar även att receptionisterna använder sig av Hochschilds ytliga emotionella arbete. Det glada leendet blir påklistrat men gästen ska få känslan av att hon/han blir glatt bemött av receptionisten. I viss utsträckning använder de även det djupa emotionella arbetet, vilket innebär att de arbetar med att skapa en emotionell upplevelse så att känslouttrycket går ihop med vad de upplever.