<p>Uppsatsen behandlar bönders världsbild under två perioder, före (1796-1800) respektive efter Laga skifte (1886-1890). Studien är avgränsad till Höks Härad i Hallands län. Den empiriska undersökningen baseras på suppliker, insända till Hallands läns Landskontor och Landskansli, som analyserats och tolkats med en hermeneutisk metod. Karl-Johan Ödmans teori i vilken bondebefolkningen genomgick ett mentalt skifte mellan tradition och modernitet i samband med Laga skifte har fungerat som ram för tolkningen av materialet. Undersökningen visar att kännetecken för Ödmans traditionella paradigm återfinns i undersökningens suppliker från den tidiga perioden medan de moderna kännetecknen inte är lika tydliga under sin period. De förekommer däremot parallellt med de traditionella i slutet av 1700-talet vilket skulle kunna visa att paradigmskiftet mellan tradition och modernitet kan kopplas till fler faktorer än Laga skifte.</p>

Uppsatsen behandlar bönders världsbild under två perioder, före (1796-1800) respektive efter Laga skifte (1886-1890). Studien är avgränsad till Höks Härad i Hallands län. Den empiriska undersökningen baseras på suppliker, insända till Hallands läns Landskontor och Landskansli, som analyserats och tolkats med en hermeneutisk metod. Karl-Johan Ödmans teori i vilken bondebefolkningen genomgick ett mentalt skifte mellan tradition och modernitet i samband med Laga skifte har fungerat som ram för tolkningen av materialet. Undersökningen visar att kännetecken för Ödmans traditionella paradigm återfinns i undersökningens suppliker från den tidiga perioden medan de moderna kännetecknen inte är lika tydliga under sin period. De förekommer däremot parallellt med de traditionella i slutet av 1700-talet vilket skulle kunna visa att paradigmskiftet mellan tradition och modernitet kan kopplas till fler faktorer än Laga skifte.

Vår bild av omvärlden skapas utifrån det vi vet om den. Min undersökning har närmat sig frågan vem som är skapare av dessa bilder med hjälp av i huvudsak diskursanalys och semiotik. För att ringa in frågan har jag valt att studera ett specifikt fenomen som förekommit flitigt i svensk media på sista tiden, nämligen Bonden. I skrivande stund har denna yrkeskategori sedan en tid tillbaka fått stor medial uppmärksamhet, och undersökningen belyser hur detta gjorts genom att analysera ett antal texter där bonden förekommit. Dessa texter är hämtade från TV4 och deras underhållningsprogram Bonde söker fru och Let’s Dance som visats under hösten 2007 och våren 2008. Syftet med studien är att genom att belysa dessa texter med dels diskursanalysens perspektiv och semiotikens teorier, i huvudsak med hjälp av Barthes mytbegrepp, lyfta fram svaret på frågan Vem och hur är bonden i svensk nutida media? Utifrån mitt perspektiv som mediepedagog är det centralt att uppmärksamma mediernas roll i samhället, och detta arbete ger ytterligare verktyg för att gripa media. I stora drag visar studiens resultat på att programmen uppvisar kommersiellt gångbara bilder där mytbildningen innehåller både konservativa och populistiska drag. Analysen gjorde mig uppmärksam på ett faktum som både förenar och utgör en åtskillnad mellan programmen, nämligen att och hur de använt sig av stereotyper, och den maktutövning som detta innebär. Till denna uppsats hör också ett gestaltande arbete, vilket har sin utgångspunkt i de analyser och det resultat som utkristalliserade sig utifrån uppsatsens frågeställning. I gestaltningen fortsätter bildanalysen och en djupdykning i det globala utbud av bilder av bonden görs, genom att bearbeta TV-sändningar av Bonde söker fru, eller Farmer wants a wife, vilket är dess originaltitel. Programidén har köpts in från Fremantle Media Ltd och producerats i elva länder, och här möter vi ett axplock av detta material. Min tanke är att lyfta upp frågor kring vem som har makten över kulturen genom att belysa hur ett kommersiellt företag har format bilden av bonden. / BI/Media

No description available.

No description available.

Syftet med den här uppsatsen var att genom intervjuer utförda med mjölkbönder i Sverige undersöka deras egna tankar om svensk mjölkindustri och dess framtid. Tre semistrukturerade intervjuer utfördes med fyra bönder från tre olika gårdar. Två av gårdarna låg i Hälsingland och en i Uppland. Två av gårdarna var ekologiska och den tredje hade lagt ned sin verksamhet men var tidigare konventionell. Utöver intervjuerna användes även tidigare forskning inom samma område för att jämföra med vårt resultat. Bönderna i våra intervjuer trodde att den framtida mjölkindustrin inte kommer vara lik den vi har i idag. De trodde att vi går mot en framtid där gårdarna är både färre och större, något som stämmer överens med statistiken över mjölkgårdar och tidigare forskning. Vidare trodde de också att med rätt insatser, främst från politiskt håll, kunde den nuvarande svenska industrin bevaras, men att detta inte var ett troligt utfall i dagens internationella värld. De ansåg att det saknades och länge har saknats ett engagemang inom svensk lantbrukspolitik.

During a period corresponding to approximately 1789−1872 the Swedish system of estates was phased out. New ideas challenged the organic view of society, and through a number of political reforms the estate privileges were abolished one by one. The reforms went hand in hand with a change in the social stratification at that time. The distinct difference between peasants and gentlemen that had characterized the countryside were erased and replaced by new ways of categorising people. This development has been described in broad strokes in previous research, leaving the roles of individuals overshadowed. This thesis is about individuals who were on the border between being peasants and gentlemen, how they were viewed by the class society, and the role they played in the dissolution of the same. The focus is centred on a population of wealthy farmers around the rural areas of Västerås during the years 1780−1900, and how they were perceived and acted in terms of title, lineage, education, occupation, farm holdings, building customs, naming customs and political life. The investigation shows that the differences between peasants and gentlemen remained during the period, but that it changed in character from a difference in kind, to a difference in degree. Important reasons for this were the gentlemen’s increased interest in agriculture and the emergence of a group of very wealthy farmers. The increase of rich farmers was more prevalent in the first half of the nineteenth century. They embraced some of the gentry’s behaviour, for instance through the acquisition of mansions, but as they often held political positions that by law should be held by peasants, they also preserved their common appearance. In this way the limits for what could be considered common were moved forward, and the difference between peasants and gentlemen weakened. The gentry’s interest in agriculture increased gradually and was marked by the introduction of agricultural institutes in the mid-1800s. As the old elite increasingly devoted themselves to agriculture they used titles as ”possessionat” and ”godsägare” (landlord) to rise above the peasants. They made themselves the elite in the peasants' own field, thus opening up to being associated with rich farmers.

En uppsats gällande Hushållningssällskapets projekt mellan 1870-1910. Kvalitativt om skördeutfall, kreatursutfall, och förändrade metoder inom jordbruket som förväntades ge högre avkastning i Örebro län. Samt kvantitativt om befolkningsmängd, kreaturshållning, jordägare och jordbrukare i Askersunds landsförsamling, Viby- och Lerbäck socken.

This study examines patterns of consumption during the 1780s in Öjaby and Virestad parishes. I have examined the clothes and jewelry in estate inventories using the concept of status. Then I have used Pierre Bourdieu's theories to understand fashion mechanisms. I have identified five different groups, each distinguished by their formal wear. Men have similar clothes but in Virestad they have more items and more silver. Four people were divergent, they choose other materials and models. The women in the various parishes had differed significantly. In Öjaby women had more modern clothing and less jewelry in comparison, with Virestad. It is clearly visible that the people in the probate area in Virestad were spending more money compared to what they owned to be able to maintain a certain level of status. Status indications in clothes and jewelry were important in Virestad. Here is a more peasant-dominated culture which apparently made clothing more conservative. In both parishes people with a smaller percentage of balance spend more to maintain a certain standard. In Virestad women spent more than men on clothes in Öjaby it is the opposite. Dressing nicely seems important, after first set of clothing more expensive were purchased. Silver, number of clothes, expensive clothes, different material and color are factors that are available when the people created their wardrobe. Those with a high balance had several expensive items to show off their status with. Interesting is also that people continued to renew their wardrobe throughout their working life.

Abstract This BA thesis treats, question and provides information about the war of Kalmar 1611-1613. The essential focus is directed towards battles between Sweden and Denmark, the battle took place in southern Sweden. Denmark attacked Sweden to preserve domination over the trading market in the Baltic Sea, Sweden had extended its trade area and therefore challenged Denmark. There are three purposes in the thesis, which origins within warfare and permeates the circumstances of two different battles. The first purpose problematises how Denmark managed to conquer the castle of Kalmar without facing difficulties, rumours have it that the governor was a traitor. His name was Christer Somme and the first purpose involves unveiling the truth behind the rumours. My theory is that Somme was innocent to the accusations but acted more like a coward, than a governor maybe should have acted. Regarding the other purposes of the essay, the Danish armies in Småland were forced to retreat away from the low-populated farming society. Sources say that it was because of the special warfare the farmers used that was the main reason behind a Danish retreat. The second purpose of the thesis examines if that was the only reason behind it, or if there were other underlying factors. For the last purpose, a map is drawn to point out the way of choice for the Danish army in Småland as for their retreat, the army was led by Gert Rantzau. The map contains explanations why he ended up choosing that path, the purpose also tries to explain why the Danish armies split up in Sweden both to the east and west. Limitations had to be made in order not to stray away too far from the subject, and there was not enough time to examine everything I wanted to. Therefore, I limited this historic event and chose to not involve several governors. Even though there are rumours about them being agents for Denmark as well, I chose the one that is most mentioned in this war. Regarding issue number two, it had to be limited to only focus upon the reasons why Rantzau was forced to retreat and not exactly how it happened. A limitation with purpose number three was applied to only track that specific part of the army which was led by Rantzau. That was necessary since the assault often was divided into several locations. It would have been hard to make it in time if I decided to chart the entire entity of Denmark’s forays plus King Kristian IV’s.