Med ett allt varmare klimat har observationer av främst växter visat sig vara värdefulla för vilka effekter en klimatförändring kan få på ekosystemen. Observationer av tidpunkten för dessa företeelser är det som benämns fenologi och utgör enligt flera studier indikationer på att jordens klimat förändras. Målet med min undersökning är att se om klimatförändringar har påverkat lövsprickningen i södra Sverige. För att mer specifikt undersöka tidpunkten för lövsprickning har jag avgränsat mig till björk (Betula alba) och ek (Quercus robur) i fyra län i södra Sverige. För att undersöka eventuella fenologiska förändringar har jag använt/jämfört historiska data från 1873–1923 med nutida 2008–2016 och beräknat hur lövsprickningsdatumen och temperatur har förändrats. För att kunna undersöka sambandet mellan lövsprickning och temperatur har månadsmedeltemperaturen använts för jämförelse tre månader bakåt räknat från lövsprickningsdatum. Resultatet visade att både temperaturen och lövsprickningen har förändrats. I undersökningsområdet har medeltemperaturen i genomsnitt ökat med 2°C, medan lövsprickningen har tidigarelagts för björk och ek med 16,5 respektive 11,5 dagar i genomsnitt. Resultatet visar också att de fenologiska förändringarna är statistiskt signifikanta. Däremot är det mer osäkert att förändringarna beror på temperaturen, trots starka kopplingar mellan temperaturförändringarna och fenologiska förändringar. Det skulle kunna vara variationen i temperaturen, snarare än medeltemperaturen som är viktigast för lövsprickningen.

Abstract This BA thesis treats, question and provides information about the war of Kalmar 1611-1613. The essential focus is directed towards battles between Sweden and Denmark, the battle took place in southern Sweden. Denmark attacked Sweden to preserve domination over the trading market in the Baltic Sea, Sweden had extended its trade area and therefore challenged Denmark. There are three purposes in the thesis, which origins within warfare and permeates the circumstances of two different battles. The first purpose problematises how Denmark managed to conquer the castle of Kalmar without facing difficulties, rumours have it that the governor was a traitor. His name was Christer Somme and the first purpose involves unveiling the truth behind the rumours. My theory is that Somme was innocent to the accusations but acted more like a coward, than a governor maybe should have acted. Regarding the other purposes of the essay, the Danish armies in Småland were forced to retreat away from the low-populated farming society. Sources say that it was because of the special warfare the farmers used that was the main reason behind a Danish retreat. The second purpose of the thesis examines if that was the only reason behind it, or if there were other underlying factors. For the last purpose, a map is drawn to point out the way of choice for the Danish army in Småland as for their retreat, the army was led by Gert Rantzau. The map contains explanations why he ended up choosing that path, the purpose also tries to explain why the Danish armies split up in Sweden both to the east and west. Limitations had to be made in order not to stray away too far from the subject, and there was not enough time to examine everything I wanted to. Therefore, I limited this historic event and chose to not involve several governors. Even though there are rumours about them being agents for Denmark as well, I chose the one that is most mentioned in this war. Regarding issue number two, it had to be limited to only focus upon the reasons why Rantzau was forced to retreat and not exactly how it happened. A limitation with purpose number three was applied to only track that specific part of the army which was led by Rantzau. That was necessary since the assault often was divided into several locations. It would have been hard to make it in time if I decided to chart the entire entity of Denmark’s forays plus King Kristian IV’s.

No description available.

Vattenkraftverk utgör vandringshinder för den akvatiska faunan i vattendrag. Den vandrande fisken hindras från att nå sina lekområden vilket har lett till ett minskat bestånd. Omprövningen som ska ske av vattenkraften i Sverige kommer att ställa högre krav på miljöanpassningar och bevarandet av ekologin. Elbristen i Europa har lett till en paus av omprövningen. Pausen möjliggör för att få ytterligare kunskap kring utförandet av restaureringsarbetet innan implementeringen. Studiens syfte var att identifiera vilka utmaningar och möjligheter som finns med restaureringsarbetet av vattenkraft, både ur ett socialt och ekologiskt perspektiv. Metoden utgjordes av ett flertal intervjuer med personer som för studien hade relevant kunskap. Resultatet visar på att det finns möjligheter och utmaningar inom samarbete, finansiering och restaurering. Slutsatsen av studien var att omprövningen är en grund till förbättrat arbete som bidrar med tydligare riktlinjer för samarbete, en miljöfonden som kan finansiera miljöanpassningarna och att restaureringsåtgärder faktiskt kommer implementeras. Utmaningarna som identifierades var konflikten mellan olika intressen, den varierande effektiviteten av en fiskväg och kostsamma miljöanpassningar. En utrivning ger snabba positiva förändringar och kan också därför anses vara den mest effektiva miljöanpassningen. Slutligen, restaurering av vattendrag är värdefullt för den akvatiska faunan. / Hydroelectric power plants constitute migration barriers for the aquatic fauna in watercourses. The migrating fish are prevented from reaching their spawning areas, which has led to a reduced stock of fish. Omprövningen of hydropower in Sweden will place higher demands on environmental adaptations and the preservation of ecology. The electricity shortage in Europe has led to a pause of omprövningen. The pause makes it possible to gain additional knowledge about the execution of the restoration work before the implementation. The purpose of the study was to identify which challenges and opportunities exist with the restaureation of watercourses with hydropower, both from a social and ecological perspective. The method consisted of several interviews with people who had relevant knowledge for the study. The results showed that there are opportunities and challenges with cooperation, financing and restoration. The conclusion was that the omprövning contributes with possibilities such as clearer guidelines for cooperation, the environmental fund that can finance the environmental adaptations and that restoration measures will actually be implemented. The identified challenges were conflicts between different interests, the varying efficiency of a fish passage and financing the expensive adaptations. A removal produces rapid positive change and can therefore be considered the most effective environmental adaptation. Finally, restoration of watercourses is valuable for the aquatic fauna.