No description available.

Bakgrund: Människor i Sverige lever idag längre än någonsin tidigare bland annat på grund av bättre läkemedel och sjukvård, detta ökar kraven på munvård så att god munhälsa kan upprätthållas genom hela livet. Munhålans hälsotillstånd har länge negligerats till exempel för att den ansetts tillhöra tandvårdens specialitet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors attityder gentemot patienternas munhälsa och tillhörande omvårdnad. Metod: Som metod valdes litteraturstudie som genomfördes enligt Polit och Beck (2017) nio steg.  12 vetenskapliga artiklar passerade tre urval för fortsatt granskning. Det innehåll i artiklarna som motsvarade studiens syfte identifierades, markerades, samt kategoriserades med hjälp av färgkodning. Resultat: Ur insamlad data kunde ett mönster urskiljas som tydde på att sjuksköterskor har olika attityder gentemot omvårdnaden av munnen och den orala hälsan. Dessa attityder presenteras i två huvudkategorier; positiva attityder och negativa attityder, och nio underkategorier. Resultatet tyder på att sjuksköterskor är medvetna om den inverkan munnens hälsotillstånd har på patienternas upplevelse av sin övergripande hälsa men ändå prioriteras omvårdnad av munnen lägre än andra omvårdnadsåtgärder. Slutsats: Sjuksköterskor anser att munvård är viktigt, men har samtidigt negativa attityder till utförandet av munvården. Det framkom att ökad kunskap och fortbildning inom munvård har en positiv effekt på sjuksköterskans attityder till munvård.

Ett cancerbesked kan ses som en process som tar sin början vid själva beskedet. I denna process spelar sjuksköterskan en betydelsefull roll i det dagliga arbetet i att stödja patienten i omvårdnaden. Sjuksköterskans värderingar styr attityderna som formar bemötandet och handlandet gentemot patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans attityder vid svåra besked för patienter med cancer. Metod: vald metod är en litteraturstudie. Arbetet har följt Polit och Beck (2012) nio-stegs-modell. Till litteratursökningen användes databaserna PubMed och CINAHL. Åtta artiklar återstod efter granskningen. Tre teman uppkom efter databearbetningen. Resultat: Sjuksköterskors attityder till patientens autonomi, Sjuksköterskors attityder vid etiska överväganden, Sjuksköterskors attityder vid kommunikation av svåra besked. Slutsats: sjuksköterskors attityder är till stor del formade av vilket land de bor i och vilken kultur som är rådande där. Utbildning och erfarenhet i processen svåra besked hade betydelse för attityderna. Sjuksköterskans attityder och därmed funktion och inställning vid cancerbesked är ett eftersatt forskningsområde.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett samhällsproblem både nationellt och globalt. I Sverige utsätts var sjätte kvinna för någon typ av våld av sin partner. Våldet har stora konsekvenser för kvinnan och hälso- och sjukvård har ett stort ansvar att identifiera dessa kvinnor. Hälso- och sjukvården har även ett stort ansvar i att samverka med andra myndigheter och aktörer så att den våldsutsatta kvinnan kan få adekvat hjälp. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor i vården som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskas utifrån Kristenssons (2014) kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier. En manifest innehållsanalys används för att analysera de vetenskapliga artiklarna. Resultat: Sjuksköterskans upplevelse av att möta våldsutsatta kvinnor sammanställdes i fyra olika kategorier. De framtagna kategorierna är ett betungande ansvar, svårigheter med att fråga och åsidosätta attityder, att känna stöd från andra och en bristfällig omgivning.   Slutsats: Sjuksköterskorna upplever att de har bristande kunskap inom problemområdet, vilket leder till att de inte vågar fråga de kvinnor de möter i vården om våld i nära relationer. Sjuksköterskorna är eniga om att ämnet bör belysas ytterligare för att kunna ge god och evidensbaserad vård.

Bakgrund : Sjuksköterskans roll i omvårdnad inom rättspsykiatrin är komplex. Detta på grund av att utöver omvårdnaden, skall även en säker miljö upprätthållas. Tvångsåtgärder kanske också måste utföras, vilket kan påverka sjuksköterskans etiska och moraliska principer. Den mest framträdande uppgiften sjuksköterskan har är dock att genom en sjuksköterska-patient relation skapa hälsa och välbefinnande samt ge patienter en chans till att växa och utveckla sina beteende. Syfte: Syftet med studien var att beskriva aktuell forskning om sjuksköterskans attityder inom den rättspsykiatriska omvårdnaden. Metod: Litteraturöversikt som inkluderar elva kvalitativa studier. Studierna som tagits fram har analyserats och teman identifierats. Databassökningar har genomförts i PubMed, CINAHL, SveMed+ och PsycINFO. Resultat: Tre huvudteman och två subteman identifierades. Första huvudtemat var sjuksköterskans roll med subteman relationens faser och säkerhet och tvångsåtgärder. De andra två huvudteman som identifierades var maskulinitet och copingstrategier. Slutsats : De affektiva attityderna som sjuksköterskan upplever kan styra mycket av de beslut och handlingar som utförs. Detta kan påverka patienters hälsa, välbefinnande och utvecklande. Män ansåg sig själva att genom handlingskomponenten bidra till en trygg och säker miljö. / Background: The nurse has a complex role of nursing care in a forensic care setting. This due to in addition to nursing care, also a safe environment should be preserved. Coercive measures may also have to be carried out, which can affect nurse´s ethical and moral principles. The most prominent task the nurse has are however to create health and wellbeing through nurse-patient relation as well as to offer the patient an opportunity to grow and to develop his behavior. Aim: The aim with this study was to describe current research of the nurse’s attitudes about nursing care in forensic care settings Method: Literature review including eleven qualitative studies. The studies have been analyzed and themes has identified. Database searches are made in PubMed, CINAHL, SveMed+ and PsycINFO. Results: Three main themes and two sub themes were identified. The first main theme was the nurse role with the sub themes the phases of a relationship and safety and coercive measures. The two other main themes that were identified are masculinity and coping strategies. Conclusion: The affective attitudes that the nurse experiences can control much of the decisions and actions that are performed. This can affect patients' health, well-being and development. Men considered themselves to contribute, through the action component, to a safe and secure environment.

Bakgrund: Relationen till patienter inom den psykiatriska vården utgjorde grunden i psykiatrisk omvårdnad. Patienter med schizofreni upplevde att relationen kunde förbättras. Sjuksköterskor upplevde det svårt att få utrymme för att skapa relation. Syfte: Var att belysa sjuksköterskors upplevelser av relationen till patienter med schizofreni. Metod: En litteraturöversikt med 19 granskade vetenskapliga originalartiklar. Litteratursökning genomfördes i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultatet sammanställdes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor upplevde förutsättningar, hinder och betydelse för relation. Förutsättningar var att skapa tillit, att mötas på samma nivå, att förstå helheten samt att inge hopp. Hinder var brist på kompetens, sjukdomsbilden samt organisatoriska brister. Betydelse var att vara trygg i sin roll och att vara ett stöd. Diskussion: De olika delarna som framkom i resultatet var beroende av varandra på olika sätt. Genom att relationen förbättrades kunde patienters livsproblem synliggöras och främja den psykiska hälsan. Slutsats: Kunskap om relationens betydelse ökade och sjuksköterskan fick ytterligare verktyg för att förbättra relationen till patienter med schizofreni. / Background: The relationship with patients in psychiatric care was the basis of psychiatric nursing. Patients with schizophrenia felt that the relationship could be improved. Nurses found it difficult to get space to create a relationship. Purpose: To elucidate nurses' experiences of the relationship with patients with schizophrenia. Method: A literature review with 19 original scientific articles reviewed. Literature search was conducted in Cinahl, PubMed and PsycINFO. The result was compiled with a qualitative content analysis. Results: The result showed that nurses experienced different factors in possibilities, obstacles and significance for the relationship. The possibilities were to create trust, to meet at the same level, to understand the whole and to give hope. Obstacles were a lack of skills, the disease picture and organizational deficiencies. Significance was being confident in their role and being a support. Discussion: The different parts that emerged in the result depended on each other in different ways. By improving the relationship, patients' life problems could be made visible and promoted mental health. Conclusion: Knowledge about the importance of the relationship increased and the nurse was given additional tools to improve the relationship with patients with schizophrenia. / <p>Godkännandedatum: 2020-01-16</p>