Syftet med den här studien var att lyfta fram elevers egna röster kring trygghet och trivsel i deras fritidshemsmiljö. Vi har använt oss av en berättande metod i form av samtalspromenader på två fritidshem i socioekonomiskt skilda områden. Våra resultat visar att barnen i stor utsträckning pekar ut samma miljöer i samband med trivsel och trygghet, vi fann dock att dessa miljöer ofta tenderade att vara könade, samt att åldern hade stor betydelse för makt i fritidshemmets praktik. I vår analys har vi använt oss av det intersektionella perspektivet vilket ser till hur människors olika kategorier påverkar människors upplevelser och livsvillkor. En av våra slutsatser i och med den här studien är att elevers kategorier av kön, klass och ålder spelar in för deras upplevelser av trivsel och trygghet på fritidshem.

Syftet med denna studie var att förstå hur barn på ett ur- och skur fritids förhåller sig till sin utemiljö. Mer specifikt ville vi ta reda på vilka platser som upplevdes roliga, tråkiga, lugna, vilda, vackra respektive fula. Samtalspromenader med fotografering användes för att utforska platser av särskild betydelse ur barnens perspektiv. Dessa metoder innebär en spännande möjlighet att närma sig barns livsvärldar på ett konkret vis. Empiriskt material av detta slag kan ha ett egenvärde, till exempel vid nybyggnad eller ombyggnad av den pedagogiska utemiljön. Samtidigt var ambitionen att identifiera hur platserna fylldes med specifika meningserbjudanden, vilket bara kan förstås inom den sociala kontexten. Vårt teoretiska ramverk affordance theory placerar upplevd funktionalitet hos platser och objekt i fokus. Eftersom pedagogiska miljöer designas och regleras med varierande grad av förutbestämda funktioner i åtanke kan teorin hjälpa oss förstå hur barn iscensätter eller omförhandlar dessa genom lekar och andra aktiviteter.  Det empiriska materialet tolkades med tematisk analys, genom vilken sex teman konstruerades. Bland slutsatserna kan nämnas att barn föredrar platser med ett stort urval av meningserbjudande. Dessa är dock både subjektiva och i ständig förändring. Vi visar hur barnens meningserbjudande påverkas av vuxnas normer och gränser men att dessa samtidigt kan värderas och överträdas medvetet. Våra resultat och slutsatser indikerar behov av fortsatt forskning. De tyder också på ett behov av och utökade förklaringsmodeller för att förstå barns tolkningar samt värderingar av sin utemiljö, även faktorerna som påverkar dessa.

Syftet med studien är att bidra med kunskap och undersöka vilka möjligheter som utomhusleken ger elever på fritidshem. För att ta reda på vilka möjligheter som uteleken ger elever har vi intervjuat både elever och lärare. Studien genomfördes med en kvalitativ metod som utgångspunkt i form av samtalspromenader kombinerat med semistrukturerade intervjuer där åtta elever deltog för att få fram ett elevperspektiv. Som komplement till elevperspektivet användes semistrukturerade intervjuer med tre lärare i fritidshem för att ge ett lärarperspektiv på utomhusleken. Studiens resultat visar att när lärare i fritidshem förlägger sin verksamhet utomhus får eleverna möjligheten att leka fria lekar och aktiviteter såsom fysiska aktiviteter, rörelselekar, kreativa lekar och utforskande lekar. Vilket öppnar upp för väldigt mycket möjligheter samtidigt som eleverna uttrycker känslor som glädje, frihet gemenskap, trygghet och positiv energi. Resultatet framhäver att genom utelek så ges eleverna möjlighet till sociala interaktioner, rörelse i allsidiga miljöer, kreativitet, fantasi, kunskapsinhämtning, upplevelsebaserat lärande och utforskande. Resultatet visar att elever ges möjlighet att utvecklas socialt genom faktorer som samspel, kommunikation och konflikthantering med andra. Elever utvecklas även som individer när de är ute och leker i olika konstellationer samt på olika platser där de själva får ta initiativ och styra leken. Slutligen möjliggör utomhusleken för eleverna positiva aspekter för både fysiska hälsan och deras välmående samt bidrar till en meningsfull fritid.

Vårt intresse för utemiljön uppstod då vi såg, genom erfarenheter av arbete på förskolor, att många förskolegårdar inte alltid tilltalade barnen. Några gårdar såg inte inspirerande ut och barnen visste inte vet vad de skulle göra. Syftet med studien är att skapa kunskap om hur barn utforskar sin förskolegård och vad som styr deras val av hur de placerar sig själva på gården när de leker. Utifrån en etnografisk, induktiv studie, vill vi lyfta fram vad barnen berättar om sin förskolegård. Vi har utgått från barndomsgeografi vilken ses inom forskningen som en del av barndomssociologin. Barndomen ses här som socialt konstruerad och frågor uppkommer om vilka platser som betraktas som bra för barn. Vi har sett utifrån våra samtalspromenader och observationer att barnen använder sig av olika rörelsestrategier såsom att klättra i träden, åka rutschkana och gunga samt att de använder sig av fysiska aktiviteter som till exempel att bygga kojor, samla naturmaterial och hoppar i lövhögar men att de även styrs av sin nyfikenhet och plötsligt kan stanna till för att titta på insekter etc. när de utforskar områden på gården. Resultaten av vår studie visar att rörelse är något som barnen ofta berättar om att de ägnar sig åt på sin förskolegård. / Our interest in the outdoor environment started when we discovered, through the experience of working in preschool, that many preschool centers are not always appealing to the children. Several outdoor environments is not inspiring for the children leading to that they feel lost and don’t know what to do. The purpose of the study is to give a better insight and understanding in how children explore their preschool yard and what determines their choices in how they position themselves in the preschool yard when they are playing. We wanted to highlight childrens experiences regarding their preschool yard based on an ethnographic and inductive study, that is, to analyze and draw conclusions from collected material. We have started from childhood geography which is seen in research as part of the childhood sociology. Childhood is here seen as socially constructed and questions arises about the places that are considered good for children. We have seen from our conversations walks and observations that children use different operating strategies, such as climbing trees, ride the slide and swing, and that the use of physical activities such as building huts, collect natural materials and jumping in leaf piles, but that they also is guided by their curiosity and suddenly can stop to have a look at insects, etc. as they explore areas of the preschool yard. The results of our study show the importance of movement, this is something that children often prioritize in their telling about their preschool yard.

Det fanns misstankar om att nyanlända elever inte upplever sig själva som delaktiga i gemensamma aktiviteter eller i fria lekar på fritidshemmet. Den genomförda studien belyser därför nyanlända elevers upplevelser av delaktighet på fritidshem. Studien genomfördes med hjälp av samtalspromenader som undersökningsmetod utifrån ett barns perspektiv, där fokus var att studera betydelsen av elevernas lek, språk och kulturella gemenskaper. Studien genomfördes på två fritidshem i södra Sverige. Fritidshemmen är lantligt belägna och har olika stora elevgrupper. I elevgrupperna finns liten del nyanlända elever. Resultatet av studien visar att nyanlända elever upplever sig själva som delaktiga men väljer att leka bredvid den större gemenskapen på grund av svårigheter i att förstå språket och bli förstådda. Språket, leken, och de kulturella gemenskaperna spelar stor roll i hur nyanlända elever upplever delaktighet. Hur läraren agerar och har för inställning och insikt till nyanlända elever är mycket viktig för att lägga en bra grund för nyanlända elever. Studien är gjord för att lyfta ett dilemma som finns på olika fritidshem i Sverige.

The purpose of this study has been to investigate the influence of children in school-age educare from a child`s perspective. By walks and talks as a method, the endeavor has been to approach the children`s experiences and thoughts about their everyday life environment. The result shows that children`s influence is largely conditioned by rules and reservations, of which some activities and materials are particularly limited. One conclusion is that children`s ability to influence is dependent on the pedagogy´s children`s perspective, as well as the ability and willingness to approach the child`s perspective. / Undersökningen i denna studie har avsett att undersöka barns inflytande i fritidshem ur barns perspektiv. Genom samtalspromenader som metod har strävan varit att närma sig barnens upplevelser, erfarenheter och tankar om sin vardagslivsmiljö. Resultatet visar att barnens inflytande i stor omfattning är villkorat med regler och förbehåll varav vissa aktiviteter och material är särskilt begränsat. En slutsats är att barns möjligheter till inflytande är beroende av pedagogers barnperspektiv samt förmågan och viljan att närma sig barns perspektiv.