Vårt intresse för utemiljön uppstod då vi såg, genom erfarenheter av arbete på förskolor, att många förskolegårdar inte alltid tilltalade barnen. Några gårdar såg inte inspirerande ut och barnen visste inte vet vad de skulle göra. Syftet med studien är att skapa kunskap om hur barn utforskar sin förskolegård och vad som styr deras val av hur de placerar sig själva på gården när de leker. Utifrån en etnografisk, induktiv studie, vill vi lyfta fram vad barnen berättar om sin förskolegård. Vi har utgått från barndomsgeografi vilken ses inom forskningen som en del av barndomssociologin. Barndomen ses här som socialt konstruerad och frågor uppkommer om vilka platser som betraktas som bra för barn. Vi har sett utifrån våra samtalspromenader och observationer att barnen använder sig av olika rörelsestrategier såsom att klättra i träden, åka rutschkana och gunga samt att de använder sig av fysiska aktiviteter som till exempel att bygga kojor, samla naturmaterial och hoppar i lövhögar men att de även styrs av sin nyfikenhet och plötsligt kan stanna till för att titta på insekter etc. när de utforskar områden på gården. Resultaten av vår studie visar att rörelse är något som barnen ofta berättar om att de ägnar sig åt på sin förskolegård. / Our interest in the outdoor environment started when we discovered, through the experience of working in preschool, that many preschool centers are not always appealing to the children. Several outdoor environments is not inspiring for the children leading to that they feel lost and don’t know what to do. The purpose of the study is to give a better insight and understanding in how children explore their preschool yard and what determines their choices in how they position themselves in the preschool yard when they are playing. We wanted to highlight childrens experiences regarding their preschool yard based on an ethnographic and inductive study, that is, to analyze and draw conclusions from collected material. We have started from childhood geography which is seen in research as part of the childhood sociology. Childhood is here seen as socially constructed and questions arises about the places that are considered good for children. We have seen from our conversations walks and observations that children use different operating strategies, such as climbing trees, ride the slide and swing, and that the use of physical activities such as building huts, collect natural materials and jumping in leaf piles, but that they also is guided by their curiosity and suddenly can stop to have a look at insects, etc. as they explore areas of the preschool yard. The results of our study show the importance of movement, this is something that children often prioritize in their telling about their preschool yard.

Movement and motor development for children is a current issue. Research shows that children are becoming more sedentary in front of the television, computer, iPad, etc. The purpose of my thesis is to study how pedagogues work with movement and motor development in the preschool yard. In my attempt to investigate this, a qualitative research in the form of face-to-face interviews was performed. Qualitative interviews is the chosen method for my research to provide as extensive and detailed answers as possible. Six preschool teachers (both with and without pedagogic education) from three different preschools participated in the research. The results show that none of the teachers worked with planned movement activities to support the development of children’s physical development. However, they all felt that movement and motor development are important for the children and that a lot of movement and motor training are already performed naturally in the outdoor stay. / Rörelse och motorisk utveckling hos barn är idag ett mycket aktuellt ämne. Forskning visar att barn nu för tiden blir alltmer stillasittande framför bland annat tv, dator, Ipad. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagoger arbetar med rörelse och motorisk utveckling på förskolegården. För att undersöka detta gjordes en kvalitativ undersökning i form av kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades sex pedagoger (både barnskötare och förskollärare) från tre olika förskolor. Resultatet visar att ingen av pedagogerna har arbetat med planerade rörelseaktiviteter för att främja barns motoriska utveckling. Däremot ansåg de intervjuade pedagogerna att rörelse och motorisk utveckling är viktigt för barnen och att det till stor del sker naturligt i utomhusvistelsen.

<p>Det sägs i olika medier t ex i TV och tidningar att barn blir allt mer stillasittande. Eftersom lek och rörelse är mycket betydelsefulla för barns utveckling och välbefinnande så är det ju viktigt att förskolans utemiljö kan locka, inspirera och utmana barnen till lek och rörelse. Vad i utemiljön kan göra det? Vad kan man göra för att förbättra en förskolegårds utemiljö? Det är frågor som jag sökt svar på genom att intervjua barn och pedagoger på två olika förskolor. Resultatet visar att det bör finnas naturinslag och en variation av platser med olika karaktär på en gård. Då skapas det lätt dynamik mellan platserna och en dynamisk miljö inbjuder till nya upptäckter och utmaningar.</p> / <p>Different media for example TV and newspapers report that children become more and more immobile. Since children's play and movement are very important for their development and wellbeing, it is important that the preschool outside environment can tempt, inspire and challenge the children to play and movement. In what ways can the outside environment do this? What can be done to improve the outdoor environment of a preschool? I have searched the answers to these questions by interviewing children and teachers at two different preschools. The results show that there should be elements of nature and a variety of places with different characteristics in a yard. Then dynamic between places can easily be created and a dynamic environment invites to new discoveries and challenges.</p>

Tidigare forskning menar att barn i vårt samhälle är allt mer stillasittande och inte rör på sig i samma utsträckning som tidigare. Samtidigt tillbringar många barn den största delen av sin vakna tid på förskolan, därmed läggs ansvaret på förskolorna att tillgodose barn den motoriska stimulans de behöver. Oftast görs detta genom den fria leken ute på gården, och gården bör vara utformad för att bemöta varje barn på dess individuella nivå. Studier visar att förskolegårdar idag kan vara bristfälliga och att de har nedprioriterats de senaste decennierna. Tidigare forskning visar att gårdar med stora ytor och mycket växtlighet gynnar barns motoriska utveckling. Föreliggande kvalitativa studie genomfördes genom intervjuer med pedagoger från förskoleverksamhet samt miljöobservationer av förskolegårdarna. Resultatet visar att pedagogerna har stor medvetenhet kring barns behov av rörelse och att förskolegårdarna kan ha skiftade standard. Pedagogerna lyfter svårigheter att bemöta barn i skilda åldrar på samma gårdar, och att den ofta kan vara mer passande för antingen äldre eller yngre barn. Jag tycker att svaren jag fick på mina frågeställningar är positiva, men tror att studien kunde ha gett ett helt annat utfall i en annan kommun eller med ett annorlunda urval. / Previous research has showed that children in our society are becoming increasingly more sedentary. At the same time, a lot of children spend most of their waking hours at preschool, which leaves the preschools with the responsibility of making sure that every child gets the motoric stimuli that it needs. Generally, this is done through unstructured play in the yard of the preschool. The yard needs to be designed in a way that challenges every child on their own individual level. Studies show that preschool yards can be deficient and that they have been under-prioritized during the last few decades. Research shows that preschool yards with big open spaces and a lot of vegetation furthers children's motoric development. This qualitative study was carried out through interviews with preschool teachers and scientific observation of the preschool yards. The result shows that the educators have a lot of awareness when it comes to children's need for movement and also that the preschool yards can have a varying degree of sufficiency. The preschool teachers mentions difficulties with having children of different ages in the same yard, the yards are often more appropriate for either older or younger children. I think my results are positive, but I also think that the study could have had a completely different outcome in another municipality or with a different selection of preschools.

Det sägs i olika medier t ex i TV och tidningar att barn blir allt mer stillasittande. Eftersom lek och rörelse är mycket betydelsefulla för barns utveckling och välbefinnande så är det ju viktigt att förskolans utemiljö kan locka, inspirera och utmana barnen till lek och rörelse. Vad i utemiljön kan göra det? Vad kan man göra för att förbättra en förskolegårds utemiljö? Det är frågor som jag sökt svar på genom att intervjua barn och pedagoger på två olika förskolor. Resultatet visar att det bör finnas naturinslag och en variation av platser med olika karaktär på en gård. Då skapas det lätt dynamik mellan platserna och en dynamisk miljö inbjuder till nya upptäckter och utmaningar. / Different media for example TV and newspapers report that children become more and more immobile. Since children's play and movement are very important for their development and wellbeing, it is important that the preschool outside environment can tempt, inspire and challenge the children to play and movement. In what ways can the outside environment do this? What can be done to improve the outdoor environment of a preschool? I have searched the answers to these questions by interviewing children and teachers at two different preschools. The results show that there should be elements of nature and a variety of places with different characteristics in a yard. Then dynamic between places can easily be created and a dynamic environment invites to new discoveries and challenges.

This thesis is the result of a study that considers children’s encounters with others; participation and influence in a pedagogical outdoor environment in three different preschool playgrounds. More specifically, a study is under-taken of how children’s encounters are shaped in the pedagogically adapted outdoor environment of the preschool with the focus on how children’s par-ticipation and influence finds expression in the preschool playground’s dif-ferent facilities. The physical environment is seen as meaningful and the focus is on which affordances arise in the physical environment related to facility. The study’s theoretical approach is based mainly on G. H. Mead’s social psychological theory and the meeting with the other which is com-bined with theories that call attention to the significance of the facility. An ethnographic method has been applied. By way of two years’ field studies, with a total of 78 days spent in the three different environments, data has been collected through observations and photography and by listening to, and talking with, children and preschool teachers. To participate in the chil-dren’s everyday life has been a precondition for understanding children’s different encounters and meeting places in the preschool playgrounds. On the basis of the analysed results, the study shows that all three preschool playgrounds had pedagogical outdoor environments which were designed so that the majority of the facilities gave a variety of offerings, something that contributed to different children being able to relate to, and find, their own affordances in different facilities. The results of the study also show that the majority of preschool children in the studied activities were socially compe-tent and good negotiators. Thereby, they were shown to have good precondi-tions for participating and exercising influence in the day-to-day outdoor activities. At the same time, the study results demonstrate that the children’s agency and interaction at all three preschool playgrounds are determined on the basis of the level of recognition they received in their encounter with other children and in the encounter with teachers.

Syftet med studien är att undersöka och analysera pedagogers arbete med matematik på förskolans utegård. Studien genomfördes i form av intervjuer och observationer. Resultatet visar att pedagogers arbete med matematik på förkolans utegård främst sker genom att de benämner vad barnen gör med matematiska begrepp och utmanar dem genom att ställa frågor och på så sätt utveckla aktiviteterna. Vissa pedagoger nämner att de arbetar på ett undersökande sätt med problemlösning. Vissa pedagoger skapar även lärtillfällen inom matematik genom att förse barnen med material eller genom att arbeta med planerade aktiviteter på utegården som berör matematik. Pedagogerna ser bara fördelar med att arbeta med matematik på utegården och att det främst är deras eget förhållningssätt som påverkar hur detta arbete ser ut. Slutsatsen är att pedagoger har en viktig roll när det gäller hur arbetet med matematik på utegården ser ut. Detta gör att det är intressant att se att resultatet ändå visade att arbetet med matematik på utegården främst sker på barnens initiativ. / The aim of this study was to investigate and analyze how preschool teachers use preschool yard in their work with mathematics. The method that was selected to collect data was qualitative interviews and observations. The result shows that preschool teachers work with mathematics mainly occurs through use of mathematics concept to term what the children are doing and by challenging them by asking questions that can develop thechildren´s activities. Some preschool teachers mention that they work in an exploratory manner with problem solving.Some preschool teachers also create learning opportunities by providing the children with materials or by working with planned activities on the preschool yard involving mathematics. The result shows that the preschool teachers only see benefits with working with mathematics on the preschool yard and that their attitudes affect how this work is done. The conclusion is that preschool teachers have an important role in how work with mathematics on the preschool yard appears. This makes it interesting that the result still shows that the work with mathematics on the preschool yard occurs primarily on initiatives from the children.

Utomhusvistelsen är en del av den dagliga rutinen i förskolan och är ett naturligt inslag. Hur gårdarna ser ut samt hur de används skiljer sig mellan förskolor, syftet med denna studie är att undersöka några förskollärares syn på utomhusmiljöns betydelse för barns lärande och utveckling. Där de centrala frågorna riktar in sig på användningen av utomhusmiljön och om den ses som en resurs för verksamheten. Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, där åtta legitimerade förskollärare deltog. Resultatet analyserade med hjälp av det sociokulturella perspektivet och det utvecklingsekologiska perspektivet. Resultatet av studien visar förskollärarnas gemensamma uppfattningar och syn på utomhusmiljön, det framkommer hur förskollärarna anser att utemiljön kan användas i lärande syfte samt att utemiljön och förskolans närmiljö ses som en pedagogisk resurs. Slutsatsen synliggjorde att det finns potentiella möjligheter för att utveckla lärandet i förskolans utomhusmiljö och att förskollärarna anser att verksamhetens olika material kan förflyttas mellan miljöerna i förskolans verksamhet.

Bevarad gammal skog är viktig för att öka biodiversitet, begränsa klimatpåverkan, minska stressoch öka människors välbefinnande. Forskning visar att gamla svenska skogar kan försvinnainom 50 år om den nuvarande avverkningstakten fortsätter. Alltfler barn vistas idag alltmerinomhus och saknar möjlighet till vistelse och kunskap om naturen. Därför är det viktigt att ihögre grad än idag bevara och anpassa ny bebyggelse till skog och andra naturmiljöer.Syftet med detta examensarbete är att utforma en kreativ skogsintegrerad förskolebyggnad i endel av Trollesundsskogen. Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB har förslagit att bygga enförskola i området för 10 avdelningar. Förslaget har en rektangulär byggnad i 3 våningar och taren del av marken i anspråk med högst naturvärde. Därför har målet varit att föreslå ett alternativtförslag för förskolan som ger mindre påverkan på skogsmiljön, ökar barnens kunskap omnaturen och med en mer lekfull kreativ form.I samband med litteraturstudier om inomhus- och utomhusmiljöer har det gjorts olikawebbsökningar och en intervju. Med hjälp av studierna gjordes ett lokalprogram och ettsambandsschema för förskolan, för att sedan påbörja gestaltningsprocessen.Under arbetets gång har frågor om materialval, planering av förskolegård och antaletavdelningar som får plats i förskolan utretts. Förskolan har utformats som en bikakeform.Trämaterial dominerar i stomme, interiört och exteriört. Förskolegården har utformats med trezoner (en trygg zon, en aktiv zon och en vild zon). Det har antagits att förskoletomten kan rymma6 avdelningar, dvs ca 108 barn. Resultat i form av situationsplaner, planlösningar, sektioner,fasader och renderingar har redovisats. Resultaten har diskuterats med slutsatser och förslag förfördjupning i projektet.

Föreliggande arbete är en kvalitativ studie som har som syfte att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på undervisning i naturvetenskap på förskolegården. Två frågeställningar används för att konkretisera studiens syfte. Som metod användes en digital enkät, samt sex personliga intervjuer. För att analysera studiens resultat användes det sociokulturella perspektivet som teorianknytning. Studiens resultat visar att förskollärare ser förskolegården som en möjlig arena för undervisning i naturvetenskap. Resultatet visar även att förskollärare använder olika material när de undervisar i naturvetenskap på förskolegården. Förskollärares närvaro i barnens utforskande inom naturvetenskap på förskolegården är något som är av vikt för att utmana barnen i sitt intresse. Att kunna begreppsliggöra barnens utforskande med naturvetenskapliga begrepp är något som framkommer i studiens resultat. Vidare jämförs resultatet med tidigare forskning och diskuteras med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar. Avslutningsvis beskrivs förslag på vidare forskning samt olika implikationer på förskollärarprofessionen. / The present work is a qualitative study which aims to contribute with knowledge about preschool teachers' perspectives on teaching science in the preschool yard. Two questions are used to concretize the purpose of the study. The method used was a digital survey, as well as six personal interviews. To analyze the results of the study, the socio-cultural perspective was used as a theoretical connection. The results of the study show that preschool teachers see the preschool garden as a possible arena for teaching science. The results also show that preschool teachers use different materials when teaching science in the preschool garden. Preschool teachers' presence in the children's exploration of science in the preschool yard is something that is important to challenge the children in their interests. Being able to conceptualize the children's exploration with scientific concepts is something that emerges in the results of the study. Furthermore, the results are compared with previous research and discussed based on the study's purpose and questions. In conclusion, suggestions for further research and various implications for the preschool teaching profession are described.