The purpose of this study is to find out which attitudes, norms and values exists about lesbian, gay, bisexual, and transgender (LGBT) families in preschools. Based on five qualitative interviews with teachers that work at a LGBT-certified preschool and one that is active in their work with norm critical pedagogy. To be able to fulfil my purpose of this study I concentrated on why these teachers believed that it was of importance to counter society’s heteronormativity, to prevent discrimination and mistreatments towards children and their LGBT parents in preschool. I wanted to find out what the teachers thoughts were on the concept of what a family is and how the diversity of families is shown in the preschools material and pedagogy. When I analysed the results of my qualitative interviews I used queer theories that include heteronormativity and norm critical pedagogy. The interviews of the teachers showed that they thought it was of great importance to work with a norm critical pedagogy because they did not believe that society’s heteronormativity could or should rule in preschools. The assumption that the majority, to not say all of the children, come from nuclear families does not agree with the reality of many children in our society. To assume such thing can lead to discrimination and obscureness. The results of my study show that by reviewing your own norms and perceptions of normality, will allow you to work with a norm critical approach. It also gives you an awareness that will help you as an educator to make sure that more children and families feel that they are acknowledged and respected. The active choice of methods and materials in the preschool helps the teachers to ensure that the children can be seen and reflected on a daily basis. By questioning heteronormativity in preschool, teachers offer children more opportunities and presents different realities. It also helps them to develop measures to analyse the norms and not just assume that there is only one right way to live.

Föreliggande arbete är en kvalitativ studie som har som syfte att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på undervisning i naturvetenskap på förskolegården. Två frågeställningar används för att konkretisera studiens syfte. Som metod användes en digital enkät, samt sex personliga intervjuer. För att analysera studiens resultat användes det sociokulturella perspektivet som teorianknytning. Studiens resultat visar att förskollärare ser förskolegården som en möjlig arena för undervisning i naturvetenskap. Resultatet visar även att förskollärare använder olika material när de undervisar i naturvetenskap på förskolegården. Förskollärares närvaro i barnens utforskande inom naturvetenskap på förskolegården är något som är av vikt för att utmana barnen i sitt intresse. Att kunna begreppsliggöra barnens utforskande med naturvetenskapliga begrepp är något som framkommer i studiens resultat. Vidare jämförs resultatet med tidigare forskning och diskuteras med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar. Avslutningsvis beskrivs förslag på vidare forskning samt olika implikationer på förskollärarprofessionen. / The present work is a qualitative study which aims to contribute with knowledge about preschool teachers' perspectives on teaching science in the preschool yard. Two questions are used to concretize the purpose of the study. The method used was a digital survey, as well as six personal interviews. To analyze the results of the study, the socio-cultural perspective was used as a theoretical connection. The results of the study show that preschool teachers see the preschool garden as a possible arena for teaching science. The results also show that preschool teachers use different materials when teaching science in the preschool garden. Preschool teachers' presence in the children's exploration of science in the preschool yard is something that is important to challenge the children in their interests. Being able to conceptualize the children's exploration with scientific concepts is something that emerges in the results of the study. Furthermore, the results are compared with previous research and discussed based on the study's purpose and questions. In conclusion, suggestions for further research and various implications for the preschool teaching profession are described.

This study describes transitions from preschool to preschool class. The purpose of this study is to contribute with knowledge of preschool teachers perspectives on their work of adapting transition processes to individual children´s needs and conditions. The focus of the study is preschool teachers descriptions/statements of their work. To answer the research questions qualitative interviews were done with five preschool teachers, from five different preschools. The study´s theoretical starting points are attachment theory and co-produced leadership. The results and conclusions show that the preshool teachers´work of adapting transition processes is conducted in different ways. This study contributes with the knowledge that it is complex to adapt transition processes for children individually and how the work is conducted can affect equivalence. / Den här studien beskriver arbetet med övergångar från förskola till förskoleklass. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på sitt arbete med att anpassa övergångsprocesser till enskilda barns behov och förutsättningar. Fokus ligger empiriskt på deras beskrivningar/utsagor av sitt arbete. För att besvara syftet gjordes kvalitativa intervjuer med fem förskollärare, från fem olika förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkter är anknytningsteorin och samproducerat ledarskap. Resultat och slutsatser visar att förskollärarnas arbete med att anpassa övergångsprocesser bedrivs på olika sätt. Den här studien bidrar med kunskap om att det är komplext att individanpassa övergångsprocesser för barn och att sättet som arbetet genomförs på kan påverka likvärdigheten.

Förskolan ska erbjuda barn stimulans och stöd med avsikt att ge varje enskilt barn goda möjligheter att tillägna sig utbildningen. Förskollärare har ett stort ansvar i inkluderingen av barn i behov av särskilt stöd. Tidigare forskning visar att inkludering är ett mångfacetterat begrepp. Forskningen visar att inkludering relateras till delaktighet, likvärdighet och interaktion. Förskollärares kunskap och kompetens är en viktig komponent i inkluderingsarbetet. I främjandet av inkludering kan förskollärare använda sig av olika strategier. Syftet i vår undersökning är att undersöka hur barn i behov av särskilt stöd inkluderas i förskolan ur ett förskollärarperspektiv. Detta har undersökts genom en kvalitativ metod med elektroniska intervjuenkäter. Resultatet visar på strategier förskollärare använder i verksamheten för att skapa en inkluderande förskola. Strategier som tydliggörande pedagogik och anpassningar av sociala- och fysiska miljöer i förskolan framkommer som betydelsefulla för inkluderingsarbetet. Resultatet lyfter även förskollärares förutsättningar utefter deras arbetsförhållanden. I relation till dilemmaperspektivet pekar förskollärarnas metoder vid förutsättningar och strategier på handlingar som i nästa led skapar dilemman i vardagen. I diskussionen lyfts de slutsatser undersökningen kommit fram till; alla barn oavsett om barnet är i behov av särskilt stöd eller ej har rätt till en likvärdig undervisning i förskolan men styrs utefter dilemman som uppstår i verksamheten.