Den här studien undersöker förskollärares uppfattningar om ekologisk hållbar utveckling samt hur de beskriver att de arbetar med det i förskolan. I Läroplanen för förskolan (Skolverket 2018) beskrivs hållbar utveckling utifrån tre dimensioner: social, ekonomisk och ekologisk. Denna studie är inriktad på ekologisk hållbar utveckling. Syftet med studien är att ta reda på variationer och mönster mellan sex olika förskollärare i sitt arbete kring ekologisk hållbar utveckling och användandet av återbruksmaterial i förskolan utifrån kvalitativ metod med fenomenografi som ansats. Studiens resultat visar att förskollärarnas uppfattningar om ekologisk hållbar utveckling varierar men att samtliga förskollärare ser på ämnet som viktigt. Undervisning sker genom återvinning, användande av återbruksmaterial, odling, djur och natur som arbetssätt. Resultatet visar också att det finns dilemman som kan uppstå i arbetet med ekologisk hållbar utveckling. Studiens resultat kan bidra till verksamhetsutveckling och bidra med inspiration till förskollärare att arbeta med ekologisk hållbar utveckling i förskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika förskolor arbetar för att skapa en inkluderande miljö som är till för alla barn men också där speciellt barn med speciella behov uppmärksammas och inkluderas i den pedagogiska verksamheten. För att få svar på syftet har vi utgått från tre frågeställningar som är följande: ”Hur tolkar förskollärarna begreppet inkludering?”, ”Vilka förutsättningar har betydelse i arbetet med inkludering av barn med speciella behov?” och ”Vilka fungerande metoder har förskollärare för att inkludera barn med speciella behov i den pedagogiska verksamheteten?”. Studien är baserad på en enkät i två undersökningsgrupper med totalt 60 förskollärare, 45 i grupp 1 och 15 i grupp 2. Resultatet visade på att det finns många metoder som fungerar men det finns även många hinder i arbetet med inkludering så som personalbrist och bristande kunskap och många förskollärare upplever att de inte har rätt förutsättningar för att kunna bedriva ett inkluderingsarbete. Resultatet visar dock också på att majoriteten av förskollärarna tolkar inkludering på samma sätt att det ska vara en förskola för alla barn men de har inte förutsättningarna för att nå dit. Slutsatsen av studien är att förskollärare behöver bättre förutsättningar för att kunna genomföra ett lyckat inkluderingsarbete.

Förskolan ska erbjuda barn stimulans och stöd med avsikt att ge varje enskilt barn goda möjligheter att tillägna sig utbildningen. Förskollärare har ett stort ansvar i inkluderingen av barn i behov av särskilt stöd. Tidigare forskning visar att inkludering är ett mångfacetterat begrepp. Forskningen visar att inkludering relateras till delaktighet, likvärdighet och interaktion. Förskollärares kunskap och kompetens är en viktig komponent i inkluderingsarbetet. I främjandet av inkludering kan förskollärare använda sig av olika strategier. Syftet i vår undersökning är att undersöka hur barn i behov av särskilt stöd inkluderas i förskolan ur ett förskollärarperspektiv. Detta har undersökts genom en kvalitativ metod med elektroniska intervjuenkäter. Resultatet visar på strategier förskollärare använder i verksamheten för att skapa en inkluderande förskola. Strategier som tydliggörande pedagogik och anpassningar av sociala- och fysiska miljöer i förskolan framkommer som betydelsefulla för inkluderingsarbetet. Resultatet lyfter även förskollärares förutsättningar utefter deras arbetsförhållanden. I relation till dilemmaperspektivet pekar förskollärarnas metoder vid förutsättningar och strategier på handlingar som i nästa led skapar dilemman i vardagen. I diskussionen lyfts de slutsatser undersökningen kommit fram till; alla barn oavsett om barnet är i behov av särskilt stöd eller ej har rätt till en likvärdig undervisning i förskolan men styrs utefter dilemman som uppstår i verksamheten.