Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare beskriver sin praktik med den fysiska inomhusmiljön. Studien har en kvalitativ ansats. Enligt Skolinspektionen (2018) saknar många av Sveriges förskolor en inomhusmiljö med hög kvalitet. Genom semistrukturerade intervjuer söker studien svar på två frågeställningar: Hur beskriver förskollärare att de arbetar för att utforma inomhusmiljön för barns förutsättningar och behov och hur beskriver förskollärare förutsättningar för arbetet med förskolans fysiska inomhusmiljö? Resultatet visar att förskollärarna beskriver att de utformar inomhusmiljön utifrån barns intressen, behov och förutsättningar. Förskollärarna beskriver att de utformar rum i rummen för att kunna dela upp barnen och att de mestadels använder återbruksmaterial. Studiens resultat analyseras utifrån den sociokulturella teorin såsom den är tolkad av Säljö (2010). Studiens resultat diskuteras utifrån tidigare forskning. Slutsatsen är att förskollärarna har en didaktisk medvetenhet vid utformandet av miljön och att de går runt ekonomiska hinder genom att använda gratis återvunnet material.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera förskollärares beskrivningar av hur återbruksmaterial kan relateras till hållbar utveckling i förskolans praktik utifrån posthumanistiska begrepp. Studiens syfte utgör även studiens frågeställning som är följande; hur kan återbruksmaterial relateras till hållbar utveckling samt analyseras utifrån de posthumanistiska begreppen agens och materialitet med utgångspunkt i förskollärares beskrivningar. Studiens teoretiska utgångspunkt är det posthumanistiska perspektivet där människa som materialitet samt icke-mänskliga materialiteter anses vara ömsesidigt beroende av varandra. Ur detta perspektiv är agens något som uppstår materialiteter emellan och de blir i denna bemärkelse påverkande agenter för hållbar utveckling. En kvalitativ forskningsmetod har tillämpats för insamling av data och möjliggjordes genom semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma förskollärare. Resultatet av studien tyder på att arbetet med återbruksmaterial relaterat till hållbar utveckling kan uppfattas stort och komplext samt att det krävs kunskap om materialet och dess påverkan. En slutsats av resultatet är att arbetet med återbruksmaterial kan påverka hållbar utveckling positivt med hjälp av kompetent personal både på förskolorna och på det lokala återanvändningscentret. I relation till den posthumanistiska teorin kan återbruksmaterialet och människan som ömsesidigt beroende materialiteter tillsammans agera som agenter för en hållbar utveckling.

Inledning Detta examensarbete är en undersökning om vilken inställning förskollärare har till att använda återbruksmaterial i förskolan, vilket lärande förskollärarna menar sker och hur förskollärare arbetar med återbruksmaterial tillsammans med barnen. Återbruksmaterial kan ses som en del i hållbar utveckling där barnen får möjlighet att lära sig ta tillvara på material istället för att slänga det. Studien görs för att ge ökad kunskap om användningen av återbruksmaterial, samt inspirera förskollärare till att se möjligheter med återbruksmaterial. Syfte Syftet är att skapa kunskap om förskollärares arbetssätt med återbruksmaterial och hur det synliggörs i den dagliga verksamheten. Metod Utifrån studiens syfte används kvalitativ intervju som metod för att få en inblick i förskollärarnas erfarenheter, tankar och arbetssätt med återbruksmaterial. Studien innefattar sex olika intervjuer i två olika kommuner. Under intervjuerna användes ljudupptagning som verktyg, materialet transkriberas för att användas vid analysen. Resultat Resultatet i studien visar förskollärarnas grundinställning till att använda återbruksmaterial i förskolan. Under förskollärarnas grundinställning lyfts förhållningssättet till materialet, lika möjligheter för barnen oavsett ålder och kön, risker med materialet och återbruksmaterialets påverkan på makt och konflikter i barngruppen. Förskollärarna anser att det sker ett lärande för barnen med återbruksmaterial som verktyg och att barnen lär genom kropp och sinne. Barnen lär sig samarbete, matematik samt språk och kommunikation genom att använda återbruksmaterial. Det framkommer i resultatet hur förskollärarna tar tillvara på återbruksmaterial i utformandet av miljön genom att ha en tanke på hur materialet presenteras och att ha ett varierat material. Förskollärarna lyfter olika arbetssätt med återbruksmaterial i förskolan. De tar in materialet i temaarbetet och materialet kan kompletteras med naturmaterial eller färdiga leksaker.

Inledning Det här examensarbetet är en kvalitativ undersökning av hur förskollärare beskriver sitt arbetssätt med hållbar utveckling genom ett användande av återbruksmaterial inom förskolan. Idén med studien är att visa på hur teori och det praktiska arbetet med återbruksmaterial i förskolan kan skapa nya kreativa vägar och problemlösningar för barnen i deras lärande till kunskap mot en hållbar utveckling. Syfte Syftet är att undersöka hur förskollärare i Reggio Emilia-inspirerade verksamheter, beskriver sitt arbete med hållbar utveckling genom ett användande av återbruksmaterial. Metod Vår undersökning är gjord efter en kvalitativ metod, med fem intervjuer av förskollärare som informanter. Intervjuerna utfördes genom ett bekvämlighetsurval då förskolor och återanvändningscenter med Reggio Emilia-inspirerad verksamheter låg i närområdet. Datainsamlingen av den här studien är transkriberad, analyserad och tematiserad i olika delar. Resultat De resultat som framkommer visar på betydelsen av hur förskollärare i sitt arbete med hållbarutveckling via användandet av återbruksmaterial, skapar nya kreativa vägar till kunskap. Resultatet visar på ett arbetssätt som blir ett djuplärande för barnet, genom att lyfta fram ett identiskt återbruksmaterial i flera lärprocesser, men med olika synsätt och perspektiv.Två faktorer som påverkar arbetet mot hållbar utveckling genom återbruk är förskollärarnas förhållningssätt i barnets lärprocess samt den förebild förskolläraren är i användandet och värderandet av materialet.

Den här studien undersöker förskollärares uppfattningar om ekologisk hållbar utveckling samt hur de beskriver att de arbetar med det i förskolan. I Läroplanen för förskolan (Skolverket 2018) beskrivs hållbar utveckling utifrån tre dimensioner: social, ekonomisk och ekologisk. Denna studie är inriktad på ekologisk hållbar utveckling. Syftet med studien är att ta reda på variationer och mönster mellan sex olika förskollärare i sitt arbete kring ekologisk hållbar utveckling och användandet av återbruksmaterial i förskolan utifrån kvalitativ metod med fenomenografi som ansats. Studiens resultat visar att förskollärarnas uppfattningar om ekologisk hållbar utveckling varierar men att samtliga förskollärare ser på ämnet som viktigt. Undervisning sker genom återvinning, användande av återbruksmaterial, odling, djur och natur som arbetssätt. Resultatet visar också att det finns dilemman som kan uppstå i arbetet med ekologisk hållbar utveckling. Studiens resultat kan bidra till verksamhetsutveckling och bidra med inspiration till förskollärare att arbeta med ekologisk hållbar utveckling i förskolan.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur förskollärare använder återbruksmaterial och hur det kan samhandla med annat material i matematikundervisning. Genom att tillföra återbruksmaterial kan förskollärare möjliggöra att barn får erfara varierande matematikundervisning, då det bidrar till en mångfald av material. För att få svar på vårt syfte har vi arbetat fram två frågeställningar: Vilka beskrivningar gör förskollärare om hur de använder återbruksmaterial i matematikundervisning? Vilka beskrivningar gör förskollärare om hur återbruksmaterial samhandlar med annat material i matematikundervisning? En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts, där fem verksamma förskollärare från samma kommun har bidragit till att utveckla kunskap enligt studiens syfte. Resultatet visar en variation av olika återbruksmaterial som används i matematikundervisning. Deltagarna beskriver hur återbruksmaterial kan användas i flera olika matematiska aktiviteter, samt hur de och annat material samhandlar och ger liv till lek och lärande. På återanvändningscentret finns en mångfald av material att tillgå till undervisning. Resultatet visar att deltagarna ibland behöver komplettera med annat material då de inte alltid hittar rätt egenskaper i återbruksmaterialen. Gemensamt för deltagarna är att de ser möjligheter med återbruksmaterialet, och de beskriver att barnen ser dem som leksaker på avdelningarna.

The objective of this study is to examine how some preschool teachers working with recycling materials in Reggio Emilia inspired preschools. The study questions are "Why do educators in Reggio Emilia inspire preschools to use recycling materials in their preschools?" And "What is the purpose of educators with recycling materials?"   This research was done in the form of qualified interviews with five pre-school teachers and a studio carving. The qualified interviews were done in three kindergartens located in the same unit in a town outside Stockholm. These kindergartens are inspired by the Reggio Emilia philosophy and they use the recycling materials in its operations.   The study is based on theories Vygotskijs both socio-cultural perspective and internalizing and Reggio Emilia philosophy. Vygotskijs point out that children learn through interaction with others. Reggio Emilia philosophy is based on a democratic thought, a deep respect for children and a believer in the ability of children to explore the world.   Data collection for the study were analyzed and reported after dividing it into different categories. The categories are under the heading of "Educators knowledge of the Reggio Emilia philosophy," "The compelling perspectives of Reggio Emilia," "Educators awareness of recycling materials," "Educators approach to recycling materials" and "Responsive educators". Findings show that all the participating preschool teachers are aware of what the term means recycling materials. They also have a full understanding of how they should relate to recycling materials and they have an underlying purpose to reuse materials in their operations.