Denna uppsats tar upp mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Med utgångspunkt i biografiska berättelser har vi, med hjälp av teorier om samhällsstrukturer och om våldets normaliseringsprocess, försökt närma oss en förståelse för och förklaring till hur våldet uppstår och varför. Uppsatsen syftar till att ur ett samhälleligt perspektiv försöka se sammanhanget mellan de rådande patriarkala strukturerna och hur våldet kan uppstå ur dessa samt på mikronivå gå in närmare på hur situationen i våldsamma relationer ser ut. Vi kommer analysera fem biografiska berättelser, tre i skrift och två ljudproduktioner, där vi med hjälp av kodningsscheman väljer ut ofta förekommande teman i dessa berättelser. Vidare analyserar vi dem utifrån normaliseringsprocessen samt återkopplar det till teorier om patriarkala samhällsstrukturer.

Majoriteten av förändringsarbeten misslyckas på sikt. Trots det utgör bevarandet av dessa en liten del av forskningen inom förändringsarbete och baseras på organisatoriskt perspektiv. Ur ett sociologiskt perspektiv ses individen som central i bevarandet av förändringar. Av den anledningen syftar uppsatsen till att undersöka drivkrafter bakom bevarandet ur ett individuellt perspektiv. I besvarandet har vi utgått från teorier som beaktar långsiktighet, vilka har resulterat i nio potentiella drivkrafter som prövats genom en fallstudie på en svensk akutmottagning och deras arbete med ständiga förbättringar (modifiering av Lean). Utifrån det har två drivkrafter identifierats: en möjlighet att kunna bidra med förändringar och en förståelse för hur processer och beteende leder till de värderingar som individen delar med organisationen. Den senare beror på tre delar: delade värderingar, förståelse och att kunna bidra. Personalens engagemang har varit avgörande vid fallstudiens förändringsbevarande och det förefaller därmed rimligt att fortsätta komplettera forskningen med ett individuellt perspektiv.

Detta examensarbete har undersökt hur medier och medierade budskap kan påverka individens konstruktion av de egna värdena, och hur detta kunde ställas i förhål-lande till skolans värdegrund. Detta gjordes utifrån tidigare fallstudier och forskning vilken behandlade områdena tv samt spel- och fiktionsfilm. De frågeställningar som söktes svar på i undersökningen syftade till att hitta förhållandet mellan medierade budskap, hur dessa påverkar individen, och hur detta kunde stå i förhållande till de värden som skrivs fram i skolans värdegrund. Frågeställningarna hade följande lydelse: På vilket sätt kan medierade budskap förstärka den demokratiska humanistiska värdegrunden så som den formuleras i skolans styrdokument? Andra frågan löd: På vilket sätt kan medierade budskap undergräva den demokratiska humanistiska värdegrunden så som den formuleras i skolans styrdokument? Den forskning som användes gav två skilda perspektiv på medierade budskap. Det ena perspektivet behandlade tv och film, och framhävde där positiva och värdestärkande effekter vilka kom att harmoniera med svenska skolans värdegrund. Det andra perspektivet behandlade medierat våld i tv och film, och den påverkan detta kunde ha på individens konstruktion av de egna värdena, samt påvisade de negativa effekter som kunde följa på medierat våld. De resultat som framkom i denna undersökning hävdade att både negativa (undergrävande) effekter, och positiva (förstärkande) effekter på individens värdekonstruktion gick att hitta i det undersökta materialet, då dessa effekter ställdes i förhållande till de värden som skrivs fram i skolans värdegrund.

Studien behandlar hur tilliten inom arbetsgrupper påverkas av hur medarbetarna inom dessa upplever organisationens kontrollmiljö. Hur kontrollmiljön påverkar tilliten inom arbetsgrupper har inte studerats tidigare, varpå det skapades en teoretisk syntes utifrån tidigare forskning och tre etablerade teorier för kontrollmiljö, tillit och motivation. För att studera kontrollmiljöns inverkan på tilliten inom arbetsgrupper, delades först en enkät ut till medarbetarna inom två arbetsgrupper på ett svenskt byggföretag. Enkäten hade som syfte att fånga medarbetarnas upplevelser av kontrollmiljön inom organisationen. Efter att enkäten hade delats ut, intervjuades flertalet medarbetare inom arbetsgrupperna, för att se hur den samlade upplevelsen av kontrollmiljön relaterade till tilliten inom dessa. Arbetsgrupperna skilde sig åt, beträffande upplevelsen av kontrollmiljön och tilliten mellan medarbetarna. Resultaten av studien visar, att tilliten var lägre mellan medarbetarna inom den arbetsgrupp som upplevde kontrollmiljön som mer kontrollerande, än vad den var inom den arbetsgrupp som upplevde en mer flexibel kontrollmiljö.

No description available.

Med utgångspunkt i rollteorins begrepp position och roll undersöks i uppsatsen hur individen intar enposition och på så sätt kan spela den roll som tillhör positionen. Att människor spelar roller i olikasammanhang är inget nytt, men frågan är hur de går tillväga. I uppsatsen intervjuas tre skådespelare som samtliga är fast anställda på en medelstor institutionsteater i Sverige. Intervjuerna fokuserarfrämst på repetitionsperioden och hur samspelet mellan person och roll fungerar i skådespelarensarbete med en pjäs. Dessa intervjuer analyseras sedan med utgångspunkt i rollteorin och med hjälpav ytterligare teorier, främst socialpsykologiska. Resultatet av analysen är att individen måsteinternalisera rollen för att kunna spela den. Denna internalisering sker för skådespelaren i ensammanflätning av rollanalys och interaktion med medspelarna och är en sortsobjektiveringsprocess. Relationen till regissören är också av stor vikt. I och med internaliseringenpåverkar processen skådespelarens person och den roll som spelas blir en del av skådespelaren.

Tidigare forskning visar att ungdomar som bor i stigmatiserade bostadsorter bär med sig fragmenterade bilder av sina områden. Genom detta arbete vill jag skapa en förståelse för hur de förhåller sig till de mångfacetterade och färgstarka beskrivningarna i relation till den upplevda bilden av sitt hem. En rådande negativ mediebild samt en diskurs som kategoriserar människor i ett Vi och Dem  påverkar ungdomarnas självbild och identitet. Ungdomarna upplever sitt hem som något positivt och som de kan identifiera sig med, samtidigt som de brottas med negativa beskrivningar som de får överförda genom media och allmänna diskurser. Syftet med detta arbete har varit att undersöka ifall ungdomarna använt sig av retoriska strategier för att förhandla och navigera mellan den upplevda bilden och den mediala/diskursiva bilden. Om det visade sig finnas sådana strategier var även syftet att undersöka vilka dessa bestod av. För att förstå ungdomarnas beskrivningar av sina bostadsorter har arbetet tagit avstamp i ett retoriskt perspektiv. För att lyfta upp resultatet av den retoriska analysen i ljuset av ett historiskt, samhällskritiskt samt maktkritiskt perspektiv har postkoloniala teorier även tillämpats på materialet. Slutsatsen som dragits av arbetet är att ungdomarna använt sig av diverse retoriska strategier för att skapa svängrum, eller utrymme, genom att växla mellan de olika bilderna. Det som till en början framträder endast som kontradiktioner är också ett sätt att forma ett handlingsutrymme. Det blev bland annat tydligt att begreppet förort  haft en central roll för ungdomarnas växlingar i perspektiv. Genom det postkoloniala perspektivet har man kunnat dra slutsatsen att flera av de intervjuade ungdomarna internaliserat den negativa bilden av sig själva och att de anammar medias negativa beskrivningar av deras bostadsområden.

Motiverade medarbetare är nyckeln till framgång. Trots att motivation är ett komplext fenomen är det både omtalat och omdiskuterat inom organisatorisk forskning. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida Herzbergs tvåfaktorteori samt Ryan och Decis självbestämmandeteori kan appliceras som förklaringsmodeller för motivationen hos servicetekniker på Företag X. Tvåfaktorteorin gör en åtskillnad mellan yttre hygienfaktorer och inre motivationsfaktorer. Hygienfaktorerna är grundläggande för medarbetarens trivsel på arbetsplatsen samtidigt som motivationsfaktorerna associeras till medarbetarens motivation och arbetstillfredsställelse. Likaså avser självbestämmandeteorin att det finns en diskrepans mellan inre och yttre motivation, men detta anses vara förknippat med arbetets grad av autonomi samt tillfredsställelsen av basbehoven autonomi, kompetens och samhörighet. Därtill framhåller teorin att inre motiverat beteende är prototypiskt autonomt, medan yttre motivation kan internaliseras och således vara kontrollerad eller autonom.  För att besvara frågeställningarna genomfördes digitala intervjuer med sju servicetekniker på Företag X. I förhållande till tvåfaktorteorin visar resultatet att hygienfaktorerna är avgörande för minskad vantrivsel, men även betydande för ökad trivsel samt motivation. Dock framkommer att motivationsfaktorerna arbetet i sig, personlig utveckling och bekräftelse är de som övergripande bidrar till serviceteknikernas motivation i arbetet. Resultatet visar vidare i relation till självbestämmandeteorin att arbetsuppgifter som upplevs som intressanta och roliga innefattar en hög grad av autonomi samtidigt som betungande arbetsuppgifter genomförs enligt regler satta av arbetsgivaren. Företag X fokuserar på belöningar i syfte att motivera servicetekniker i arbetet, men detta ger sammantaget inte önskad effekt.    Med beaktning av resultatet och den kritik som lyfts fram i studien, kan man diskutera relevansen av tvåfaktorteorin och självbestämmandeteorin som förklaringsmodeller för motivationen för serviceteknikerna på Företag X.

Sociala medier har blivit en stor del av många människors liv, vilket innebär att vi dagligen exponeras för en mängd olika information och budskap. En stor del av denna information innehåller bilder med normativa utseendeideal. Idag dominerar ett atletiskt utseendeideal, vilket delvis beror på den globala sociala medierörelsen fitspiration. Begreppet fitspiration innebär träningsrelaterade webbplatser, profiler, samt olika typer av text- och bildmaterial som karaktäriseras av vältränade kroppar, med låg andel kroppsfett och väldefinierade muskler. Den teoretiska utgångspunkten för denna studie var teorin om social jämförelse som innebär att det ingår i människans natur att vilja skapa en social identitet genom jämförelse med andra. Forskning om hur mäns kroppsuppfattning och träningsbeteende påverkas av sociala medier och fitspiration är begränsad. Studiens syfte var därför att undersöka hur påverkan av fitspiration på sociala medier relaterar till den egna kroppsuppfattningen och träningsbeteendet, bland fysiskt aktiva män mellan 18-65 år. Denna studie använde ett kvantitativt angreppssätt med en tvärsnittsdesign. För att samla in data genomfördes en digital enkät med hjälp av mätinstrumenten BAS-2 och EAI-skalan. Totalt ingick 56 respondenter i studien. Med hjälp av SPSS analyserades data genom Fishers exakta test och enkel linjär regression. Resultatet visade inga skillnader i kroppsuppfattning, eller i risken för ett ohälsosamt träningsbeteende hos respondenter som följer respektive inte följer fitspiration-innehåll på sociala medier. Det fanns inte heller något samband mellan exponering för fitspiration på sociala medier och kroppsuppfattning. Däremot fann studien ett samband mellan graden av exponering av fitspirations-innehåll på sociala medier och risk för ohälsosamt träningsbeteende. Studiens slutsats är att mäns kroppsuppfattning varken är kopplad till mängden exponering för fitspiration-innehåll, eller att aktivt följa respektive inte följa fitspiration-innehåll på sociala medier. Däremot tyder studien på att män som i högre grad exponeras för fitspiration löper en ökad risk att utveckla ett ohälsosamt träningsbeteende.

Syfte Den här studien undersöker huruvida användandet av Instagram och Youtube korrelerar med kvinnors internalisering av samtidens kroppsideal. Syftet besvaras med hjälp av frågeställningarna, finns det ett samband mellan att vilja efterlikna idealet och användandet av sociala medier, specifikt Instagram och Youtube? och finns det ett samband mellan att känna press från sociala medier att efterlikna samtidens utseendeideal och användandet av sociala medier, specifikt Instagram och Youtube? Metod Deltagarna i studien var unga kvinnor mellan 18-30 år. Majoriteten var studerande i ålderskategorin 21-23 samt 24-26. I studien användes en del av en validitets- och reliabilitetstestad enkät för att mäta internalisering och upplevd press från sociala medier tillsammans med en egenkonstruerad del, som behandlade användningen av sociala medier, specifikt Instagram och Youtube. Resultat Slutligen i denna studie var det 130 deltagare varav 20 var bortfall. Det var 66 % av deltagarna som följde träningskonton på Instagram respektive 30 % på Youtube. 19 % upplevde att det var ganska viktigt medan 10 % upplevde det mycket viktigt att få likes på sina inlägg. Hälsorelaterade konton följdes av 45 % på Instagram och 17 % på Youtube. Resultaten visade ett starkt samband mellan att uppleva press från sociala medier och internalisering av idealet. Det förelåg samband mellan användning av Instagram och internalisering där två starka faktorer var hur viktigt deltagarna ansåg det var att få likes på sina bilder och att de följde träningsrelaterade konton. Vad gäller Youtube sågs det inget samband på total användning och internalisering. Slutsats I studien framkom ett signifikant samband mellan internalisering av idealet och användningen av Instagram. För Youtube förelåg inget samband mellan användning och internalisering. Det framkom dock ett samband mellan att följa träningskonton på Youtube och internalisering, vilket var en del av definitionen av användande. Idag finns det fåtalet studie på Youtube och för att kunna uttala sig mer kring sambandet med internalisering bör mer forskning genomföras.