Global ETD Search

1	Kvinnors föreställningar om sexualitet Olsson, Louise, Segerbratt, Angelika January 2007 (has links) Sammanfattning Har kvinnor verkligen samma sexuella behov som män? Den här studien behandlar yrkesverksamma kvinnors föreställningar kring sexualitet. Kvinnorna är i åldern 19-65 år. Syftet med studien är att kartlägga kvinnors föreställningar om sin egen och andra kvinnors sexualitet. Förhållningssättet till kvinnors sexualitet i Sverige har förändrats genom åren. Idag ses sexualiteten som både en individuell och relationell företeelse i motsats till förr då den ansågs vara en relationell företeelse. Ett stort genombrott för den svenska sexualiteten var bildandet av RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning, år 1933. De bedrev frågor och krav till samhället som berörde sexualundervisning i skolorna, preventivmedel och även abortfrågan. År 1938 blev användandet av preventivmedel lagligt. Feminister menar att preventivmedel bidrar till kvinnans självständighet och hennes egen sexuella utveckling. Kvinnor ska själva ha rätten att bestämma när och om de vill skaffa barn. Det blev möjligt när preventivmedlet legaliserades. Illegala aborter var länge ett problem i det tidiga svenska samhället. Abortfrågan väcktes omkring 1920-talet men lagen om fri abort antogs först 1974. De centrala begreppen i studien är feminism, sexualitet och könsrelaterad makt. Feministen Mackinnon anser att sexualiteten är den primära formen av mannens förtryck och underordnande av kvinnan. Den klassiska liberalfeminismen förklarade skillnader mellan könen med samhällets struktur och dess uppfostran. Den tidigare forskningen som redogörs i studien handlar om kvinnors sexualitet i Sverige år 1996. Vår studie är genomförd med en kvantitativ metod i form av enkäter. Resultatet i vår studie visar att cirka en tredjedel av kvinnorna någon gång känt sig tvungen att ställa upp på samlag. Med hjälp av bland annat feministen Anne Koedts åsikter om att en kvinna och man aldrig kan uppnå en jämlik sexuell njutning för att män utövar könsmakt över kvinnan kan vi se ett samband mellan vårt resultat och könsmakten. En viss del av resultatet bidrar till att en utveckling av kvinnans sexualitet kan ses. De slutsatser vi kan dra av resultatet är att kvinnans sexualitet och hennes egen föreställning kring sexualitet ständigt utvecklas. Kvinnor sexualitet feminism könsmakt.
2	Man Slår : En studie i mäns våld mot kvinnor / The Hitting Man : A study in men’s violence against women Idrizi, Idriz, Levin, Anna January 2014 (has links) Denna uppsats tar upp mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Med utgångspunkt i biografiska berättelser har vi, med hjälp av teorier om samhällsstrukturer och om våldets normaliseringsprocess, försökt närma oss en förståelse för och förklaring till hur våldet uppstår och varför. Uppsatsen syftar till att ur ett samhälleligt perspektiv försöka se sammanhanget mellan de rådande patriarkala strukturerna och hur våldet kan uppstå ur dessa samt på mikronivå gå in närmare på hur situationen i våldsamma relationer ser ut. Vi kommer analysera fem biografiska berättelser, tre i skrift och två ljudproduktioner, där vi med hjälp av kodningsscheman väljer ut ofta förekommande teman i dessa berättelser. Vidare analyserar vi dem utifrån normaliseringsprocessen samt återkopplar det till teorier om patriarkala samhällsstrukturer. internalisering könsmakt våld
3	Den yttersta formen av makt : En kvalitativ studie om mäns våld mot kvinnor i nära relationer Bernestedt, Angelica, Björnfot, Kristina January 2013 (has links) Syftet med denna studie var att belysa mäns våld mot kvinnor i nära relationer och att få en ökad förståelse inför fenomenet. Vi ämnade undersöka de bakomliggande faktorerna samt vilka insatser och vilket förändringsarbete som krävs för att minska mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Studien är kvalitativ då vi strävade efter en djupare förståelse för fenomenet. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med åtta personer som aktivt arbetar med mäns våld mot kvinnor. De teoretiska utgångspunkterna vi använde i vår analys av empirin var dels strukturella teoretiska begrepp som genuskontraktet, isärhållandets logik, könskulturella ramar samt maskulinitet. Vidare använde vi oss av socialpsykologisk teori samt psykosocial kriminologi som kan belysa mäns våld mot kvinnor utifrån ett individuellt perspektiv. Resultatet visade att samtliga av studiens informanter anser att den rådande könsmaktsordningen i samhället utgör grundkonstruktionen till mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Vidare belyser våra informanter att mäns våld mot kvinnor är ett komplext fenomen som kan förstås utifrån ett antal samverkande faktorer. Resultatet visar vikten av att jämställdhetsfrågor behöver genomsyra samhället på såväl strukturell som individuell nivå och all offentlig verksamhet. Mäns våld mot kvinnor våld i nära relationer könsmakt
4	”Då kunde jag börja koppla ihop min hjärna och mitt hjärta igen” : kvinnors upplevelser av den hjälp de har erbjudits av myndigheter och organisationer efter våld i nära relationer / “Then I could start to connect my brain and my heart again” : women's experiences of the help they have been offered by authorities and organizations after violence in close relationships Engqvist, Annie, Poulot, Lavinia January 2023 (has links) Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem och globalt har var tredje kvinna utsatts för våld någon gång under sitt liv. För kvinnor är den farligaste platsen att vistas på sitt hem och gärningspersonen är oftast någon som kvinnan känner eller står nära (Socialstyrelsen 2016 s. 14). Syftet med studien är att undersöka kvinnors upplevelser av den hjälp de har erbjudits av myndigheter och organisationer, kopplat till deras erfarenheter av våld i nära relation i heterosexuella förhållanden. Detta för att få en djupare förståelse och ökad kunskap kring hur dessa erfarenheter har betydelse för vilket stöd kvinnorna upplevt fungerat eller inte. Studien genomfördes genom en kvalitativ ansats med sju semistrukturerade intervjuer av kvinnor som upplevt våld i nära relation där alla kvinnor hade barn. Studien lutar sig mot ett feministiskt strukturellt perspektiv som teoretiskt ramverk med normalisering, könsmakt och stigmatisering som relevanta begrepp. Resultatet visar att våldet som kvinnorna utsatts för har normaliserats först och främst hos de själva men sedan även bekräftats av myndigheterna som inte tagit dem på allvar eller lyssnat på dem när de sökt hjälp. Detta har till stor del upplevts bero på kunskapsbrist hos myndighetsutövarna men har även ur det strukturella feministiska perspektivet kunnat tolkas som ett uttryck för samhällets grundläggande könsnormer där mannens perspektiv på situationen premierats framför kvinnans. Utifrån hur kvinnorna lyfter positiva aspekter av bemötandet konstateras att när myndigheter och organisationer haft kunskap om våld i nära relation och tagit kvinnorna och deras livssituation på allvar, har kvinnorna känt att de fått det stöd och den hjälpen de behövt. Som slutsats konstateras att det behövs mer kunskap om könsnormer och våld i nära relationer hos alla myndigheter för att de ska kunna bemöta samt ge adekvat stöd till de utsatta som söker hjälp. Mäns våld mot kvinnor könsmakt bemötande normalisering skuld skam och socialpedagogik Social Work Socialt arbete
5	Genus i tryck : En diskursanalys om hur genus visualiseras i läroböcker / Gender in print : A discourse analysis of how gender is visualized in textbooks Prestberg, Sara January 2024 (has links) Studien ämnar undersöka hur genus visualiseras i samhällskunskapsläroböcker på gymnasiet. Med utgångspunkt i diskursanalysens fokus på språkets makt, kan studien ge en indikation för lärare hur det möjliggör eller begränsar elevers lärande om för en samhällskunskap politisk central fråga om makt, i detta fall, könsmakt. Hur detta visualiseras kan få konsekvenser i undervisningen och för elevers aktiva samhällsdeltagande. Studien undersöker läroböckerna Reflex 123 samt Arena 123, som båda är publicerade av bokförlaget Gleerups och är ämnade till samhällskunskapskurser på gymnasieskolan. De undersökta ämnesområdena är demokrati/diktatur, arbetsmarknad samt internationellt samarbete. De teoretiska utgångspunkterna som använts är bland annat Hirdmans genusteori. Resultaten visar att jämställdhetsaspekter finns med i alla kapitel i båda läroböckerna, men i varierande utsträckning. Generellt finns det en stark överrepresentation av manliga namn i båda läroböckerna. I ämnesområdet arbetsmarknad lyfter Reflex 123 fram ett genus- och jämställdhetsperspektiv, medan Arena 123 i motsvarande ämnesområde synliggör genus i låg utsträckning. Internationella samarbeten görs främst till en manlig sfär i båda läroböckerna, där kvinnor synliggörs i en låg grad. Föreställningar om kvinnan som hålls isär från makt kan sägas reproduceras i båda kapitlen, vilket är ett anmärkningsvärt resultat. Det bör således komplettera smed annat material i undervisningen för att belysa att den internationella arenan är en arena för alla människor. genus könsmakt läroböcker samhällskunskap gymnasielärare politisk kommunikation diskurs Social Sciences Samhällsvetenskap
6	Det oacceptabla våldet : En tematisk innehållsanalys av riksdagspartiernas framställningar av våld i nära relation. Blad, Sofia, Bennhage, Matilda January 2024 (has links) Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativ tematisk innehållsanalys undersöka de svenska riksdagspartiernas framställning av våld i nära relation, samt vilka likheter och skillnader som fanns partierna emellan. Som teoretiskt ramverk användes feministisk kriminologi och viktimologiska begrepp. Resultatet visade att våld i nära relation i huvudsak framhålls som en underkategori till mäns våld mot kvinnor och belyses ur ett jämställdhetsperspektiv. Förståelsen för fenomenet grundar sig även i tre huvudsakliga områden: könsmaktsperspektivet, mänskliga rättigheter samt hedersrelaterat våld och kulturella normer. Vikten av ett stärkt brottsofferperspektiv, ofta på bekostnad av förövarna, genomsyrar partiernas framställningar trots skillnader i förståelser och åtgärdsförslag. Ett behov av kompetenshöjning för alla samhällsinstanser som kommer i kontakt med våldsutsatta lyfts även fram. Slutligen dras slutsatserna att en bristande förståelse för våldets orsaker och mekanismer finns inom politiken, tillsammans med få förslag om våldsförebyggande insatser. / The unacceptable violence: A thematic content analysis of the Swedish parliamentary parties' portrayal of domestic violence. The purpose of this thesis was to examine how the parties in the Swedish parliament depicts domestic violence and list common denominators through thematic analysis. Both feminist criminology and victimological concepts were used as theoretical frameworks. The results show that domestic violence, explained as a subcategory to male violence against women, is presented through perspectives of equality, gendered power, human rights, honor violence and cultural norms. The importance of an empowered victim perspective, often at the expense of the offenders, permeates the parties' depictions even though there are differences in their understandings and action proposals. Furthermore, there is an emphasis on the need to elevate competence levels across all community agencies that may interact with victims. Lastly, it is concluded that there is a lack of understanding in politics regarding the causes and mechanisms of domestic violence, as well as limited proposals for its prevention. criminal policy domestic violence gender order equality thematic analysis kriminalpolitik våld i nära relationer könsmakt jämställdhet tematisk analys Övrig annan samhällsvetenskap
7	”Känn dig själf” : Genus, historiekonstruktion och kulturhistoriska museirepresentationer / "Know Thyself" : Gender Historical Construction and Representations in a Museum of Cultural History Grahn, Wera January 2006 (has links) I den här avhandlingen undersöks hur privilegierade representationer av femininitet och maskulinitet tar sig uttryck och konstrueras i samtida museipraktiker med fokus på Nordiska museet i Stockholm. Studien visar hur dessa musealt imaginära representationer samverkar med intersektionella aspekter som klass, etnicitet, nationalitet och sexualitet. Avhandlingen diskuterar också epistemologiska och ontologiska frågor om hur historiska narrativ skapas och hur museala artefakter kan förstås. Huvudargumentet är att de dominerande representationerna skapas med hjälp av en reducerad matris av stereotypa skript för kön, klass, etnicitet, nationalitet såväl som sexualitet, vilket kan ses som uttryck för en fallogocentrisk betydelseekonomi. Denna undersökning av samtida skript på Nordiska museet har använt teoretiska tankegångar och analytiska redskap från de överlappande kunskapsfälten sexual difference, queer- och sexualitetsforskning, genus/könsmaktforskning, kvinnohistorisk forskning, maskulinitetsforskning, postkolonial feministisk forskning, samt feminist studies of science and technology. Ett pluralistisk feministisk nomadologisk metateoretiskt ramverk har skapats för att analysera och försöka förstå det empiriska materialet utifrån de nämnda teorierna. Världen och däribland museernas verksamhet är så komplex och mångfasetterad att många olika genusteoretiska ingångar krävs för att kunna läsa och förstå olika gestaltningar. I avhandlingen ritas en översiktskarta över de fallogocentriska museala skripten upp bredvid vilken en partiellt situerad terrängkarta placeras som kastar ljus över det musealt imaginära. / This study investigates how privileged representations of femininity and masculinity are created in contemporary work at The Swedish National Museum of Cultural History, Nordiska museet, in Stockholm. The thesis shows how these representations closely intersect with the museal imaginaries of class, ethnicity, nationality and sexuality. The study gives rise to ontological questions of how historical narratives are produced and how museal artifacts are apprehended. The main argument is that the dominating representations are created through a reduced matrix of stereotyped scripts for gender, class, ethnicity, nationality and sexuality that can be understood as reflections of a phallogocentric order. This exploration of contemporary scripts at Nordiska museet is performed with analytic tools from the overlapping fields of sexual difference, queer and sexuality studies, gender studies, women’s studies, masculinity studies, post colonial feminist studies and feminist studies of science and technology. A pluralistic feministinformed nomadological metatheoretical frame is used as an umbrella to embrace these theoretical approaches. The complexity of the social world and of a museum demand different theories to be applied to different situations. A general map of the phallogocentric museal scripts is drawn, besides which a partial and locally accounted one is juxtaposed that gives shape to the museal imaginary. Museology museum the museal imaginary cultural heritage exhibition artifact historical construction intersectionality gender class ethnicity nationality sexuality sexual difference gender studies women’s studies masculinity studies post colonial feminist studies nomadology Museologi det musealt imaginära museer kulturarv kulturarvets demokratiska funktion utställning föremål historiekonstruktion intersektionalitet kön klass etnicitet sexualitet sexual difference genus könsmakt kvinnohistoria maskulinitet postkolonial feminism nomadologi Gender studies Genus

1

Page generated in 0.0318 seconds