<p>Syftet med denna studie är att undersöka flerspråkiga elevers attityd till sitt modersmål, samt se hur miljöfaktorer påverkar elevens attityd. Till denna studie används en kvalitativ metod som går in mer på djupet. Resultatet visar att den primära socialisationen har störst påverkan på elevens attityd och att den sekundära socialisationen även spelar en stor roll. De slutsatser vi kan dra är att ju säkrare man är i sin identitet, desto positivare blir den egna attityden.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka flerspråkiga elevers attityd till sitt modersmål, samt se hur miljöfaktorer påverkar elevens attityd. Till denna studie används en kvalitativ metod som går in mer på djupet. Resultatet visar att den primära socialisationen har störst påverkan på elevens attityd och att den sekundära socialisationen även spelar en stor roll. De slutsatser vi kan dra är att ju säkrare man är i sin identitet, desto positivare blir den egna attityden.

Det har under de senaste åren anlänt ett stort antal av person som invandrat till Sverige. Landet har påverkats på många olika sätt. Ett av de är den påverkan som skett på den svenska skolan. Skolorna runt om i landet har tagit emot en mängd nyanlända elever. För dessa elever har skolan varit en nyckel till framförallt introduktionen till samhället. Många av eleverna kommer ifrån länder där samhället inte är uppbyggt som det svenska, framförallt gällande Samhällskunskapen, historien, geografin och religionen. Syftet med denna studie är att undersöka hur det svenska samhället introduceras för nyanlända elever i grundskolans årskurs 4–6. Studien stöds av kvalitativa intervjuer med två lärare samt åtta elever på en skola där en fältstudie har utförts. Undersökningen visar att skolan genom introduktionsklassen introducerar eleverna för det svenska språket. När eleverna behärskar språket, introduceras även andra skolämnen såsom de samhällsorienterade ämnena samhälls-kunskap, religion, historia och geografi.Då studien är kvalitativ och utförd på endast en skola, är vi medvetna om att resultatet endast gäller denna skolan och inte går att generalisera. Vikten för oss har legat i att få en inblick av hur det kan se ut med. / In recent years, a large number of people have immigrated to Sweden. The country has been affected in many different ways. One of them is the influence that has taken place on the Swedish school. The schools around the country have received a number of newly arrived students. For these students, the school has been a key to especially the introduction to society. Many of the students come from countries where society is not built up as the Swedish, especially regarding the Social Sciences, history, geography and religion.The purpose of this study is to investigate how Swedish society is introduced to newly arrived pupils at the compulsory school year 4–6. The study is supported by qualitative interviews with two teachers and eight students at a school where a field study has been carried out. The survey shows that the school introduces the students to the Swedish language through the introduction class. When the students master the language, other school subjects are also introduced, such as the social-oriented subjects of social knowledge, religion, history and geography.Since the study is qualitative and performed at only one school, we are aware that the result only applies to this school and cannot be generalized. The importance for us has been in getting an insight on how it can look like.

I denna studie är avsikten att studera vilka faktorer leder till att konflikter uppstår mellan två ungdomsgrupper. Grupperna i denna studie består av utrikesfödda ungdomar och inrikesfödda ungdomar med utrikesfödda föräldrar, på gymnasieskolan Liljevalchs internationella läroverk i Södertälje. För att nå en ökad kunskap om varför konflikter uppstår har vi använt oss av teoretiska utgångspunkter som ett verktyg. Dessa utgångspunkter är teorier om social identifikation, normer och kategorisering samt symbolisk interaktionism. Därmed har studien genomförts med hjälp av en kvalitativ metod, för att få en bättre förståelse för varför konflikter uppstår mellan två specifika ungdomsgrupper. I undersökningen utfördes datainsamlingen utifrån ett snöbollsurval. Genom snöbollsurvalet kom vi i kontakt med åtta ungdomar, där hälften av dessa utgjorde informanter från gruppen utrikesfödda ungdomar och de andra fyra från gruppen inrikesfödda ungdomar med utrikesfödda föräldrar. Med hjälp det empiriska materialet framstår resultatet vara att olika faktorer bidrar till att skapa konflikter mellan grupperna. Därmed kan fastställas att de underliggande faktorerna i sin tur beror bl.a på klädstil, tankesätt, normer samt ett ”vi- och de tänkande”.