Det har under de senaste åren anlänt ett stort antal av person som invandrat till Sverige. Landet har påverkats på många olika sätt. Ett av de är den påverkan som skett på den svenska skolan. Skolorna runt om i landet har tagit emot en mängd nyanlända elever. För dessa elever har skolan varit en nyckel till framförallt introduktionen till samhället. Många av eleverna kommer ifrån länder där samhället inte är uppbyggt som det svenska, framförallt gällande Samhällskunskapen, historien, geografin och religionen. Syftet med denna studie är att undersöka hur det svenska samhället introduceras för nyanlända elever i grundskolans årskurs 4–6. Studien stöds av kvalitativa intervjuer med två lärare samt åtta elever på en skola där en fältstudie har utförts. Undersökningen visar att skolan genom introduktionsklassen introducerar eleverna för det svenska språket. När eleverna behärskar språket, introduceras även andra skolämnen såsom de samhällsorienterade ämnena samhälls-kunskap, religion, historia och geografi.Då studien är kvalitativ och utförd på endast en skola, är vi medvetna om att resultatet endast gäller denna skolan och inte går att generalisera. Vikten för oss har legat i att få en inblick av hur det kan se ut med. / In recent years, a large number of people have immigrated to Sweden. The country has been affected in many different ways. One of them is the influence that has taken place on the Swedish school. The schools around the country have received a number of newly arrived students. For these students, the school has been a key to especially the introduction to society. Many of the students come from countries where society is not built up as the Swedish, especially regarding the Social Sciences, history, geography and religion.The purpose of this study is to investigate how Swedish society is introduced to newly arrived pupils at the compulsory school year 4–6. The study is supported by qualitative interviews with two teachers and eight students at a school where a field study has been carried out. The survey shows that the school introduces the students to the Swedish language through the introduction class. When the students master the language, other school subjects are also introduced, such as the social-oriented subjects of social knowledge, religion, history and geography.Since the study is qualitative and performed at only one school, we are aware that the result only applies to this school and cannot be generalized. The importance for us has been in getting an insight on how it can look like.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur lärare kan arbeta språkutvecklande, och stötta elevers ämnesspråk i de samhällsorienterade ämnena. Avsikten med arbetet är att besvara huvudfrågan: Hur kan elevers ämnesspråk i de samhällsorienterade ämnena stöttas? För att svara på huvudfrågan har vi använt oss av tre underfrågor, dessa tre underfrågor fungerar även som ett genomgående tema i vårt arbete: Vilken roll har transaktioner i språkutveckling? Hur kan genrepedagogik stötta ämnesspråken? Vilka språkutvecklande möjligheter har ämnesövergripande undervisning? Bakgrunden till kunskapsöversikten är att elever ofta upplever en språkchock under mellanstadiet då språket i skolan avancerar och ställer höga krav på eleverna. Därför undersöks vilka språkutvecklande möjligheter som transaktioner, genrepedagogik och ämnesövergripande undervisning kan bidra med. Vi har genom olika databaser funnit vetenskapliga källor i form av doktorsavhandlingar, licentiatavhandlingar samt refereegranskade artiklar och bokkapitel. Resultatet av vår insamlade fakta belyser vikten av att alla lärare oavsett ämne behöver inta ett språkutvecklande perspektiv. Språk och kunskap går hand i hand, vilket innebär att undervisningen inte isolerat bör fokusera på antingen ämnesspråk eller ämnesinnehåll. Dessa aspekter bör i stället överlappa varandra i undervisningen och tillsammans utveckla elevernas ämneslitteracitet. Vidare visar kunskapsöversikten att det inte finns en generell undervisningsstrategi som garanterar en språkutvecklande undervisning. I stället behöver lärare arbeta med flera ingångar, dels i ämnesundervisningen, dels i den ämnesövergripande undervisningen, för att variera den språkutvecklande undervisningen och nå alla elever.

Studiens syfte var att fördjupa kunskapen om hur lärare använde sig av studiebesök som en pedagogisk resurs inom de samhällsorienterade ämnena. I studien har semistrukturerade kvalitativa intervjuer använts som metod för att samla in empiri, vilket tolkats utifrån Deweys pragmatiska perspektiv. Resultatet visade, i likhet med tidigare forskning, att lärare upplever studiebesök som positiva för elevers inlärning i de samhällsorienterade ämnena. Resultatet visade även att lärarna använde sig av studiebesök på olika vis i undervisningen beroende på deras definition av begreppet. Slutsatsen är att lärarna ställde sig positiva till att använda studiebesök, dock användes studiebesök olika mycket beroende på lärarens inställning till begreppet.

Målet i detta examensarbete är att studera språkutveckling genom att undersöka hur den sociokulturella lärandeteorin och språkteorin SFL är framträdande i lågstadielärares berättande om sin undervisning inom de samhällsorienterade ämnena med andraspråkselever. Dessutom har jag undersökt hur multimodala medier används i SO-undervisningen med andraspråkselever enligt lågstadielärares berättande. Mina frågeställningar är följande: “Hur framträder den sociokulturella lärandeteorin och språkteorin SFL i den samhällsorienterande undervisningen med andraspråkselever utifrån lågstadielärares berättande?" och “Hur beskriver lågstadielärare användandet av multimodala medier inom den samhällsorienterande undervisningen med andraspråkselever?". Studien bygger på Lev Vygotskijs sociokulturella lärandeteori, Michael Hallidays systemisk-funktionella språkteori och teorier om multimodalitet. Studien är kvalitativ och den empiriska datan samlades in via semistrukturerade intervjuer med fem lärare från en högindex skola i Malmö. Resultatet visar att ett sociokulturellt förhållningssätt är att föredra med andraspråkselever, där kooperativt lärande lyfts som en framgångsrik lärmetod. Michael Hallidays teori (SFL) är gynnsam som grundar sig i att utgå från elevernas förkunskaper i undervisningen. Dessutom visar resultatet att en multimodal undervisning är viktigt för framgångsrikt lärande med andraspråkselever. I diskussionen presenteras resonemang och slutsatser utifrån resultatet som besvarar frågeställningarna. Vidare behandlar diskussionsdelen hur forskningen påverkar den framtida yrkesprofessionen och hur man kan forska vidare kring ämnet. / The goal is to study language development by investigating how the sociocultural learning theory and the language theory SFL are prominent in primary school teachers' narratives about their teaching in the socially oriented subjects with second language students. In addition, I have investigated how multimodal media are used in SO teaching with second language students according to primary school teachers' narratives. My questions are the following: "How does the socio-cultural learning theory and the language theory SFL appear in the social orientation teaching with second language students based on the primary school teachers' narration?" and "How do primary school teachers describe the use of multimodal media within the social orientation teaching with second language students?". The study is based on Lev Vygotsky's sociocultural learning theory, Michael Halliday's systemic-functional language theory and theories of multimodality. The study is qualitative and the empirical data was collected via semi-structured interviews with five teachers from a high index school in Malmö. The result shows that a socio-cultural approach is preferable with second language students, where cooperative learning is highlighted as a successful learning method. Michael Halliday's theory (SFL) is favorable, which is based on starting from the students' prior knowledge in teaching. In addition, the results show that multimodal teaching is important for successful learning with second language learners. In the discussion, reasoning and conclusions are presented based on the results that answer the questions. Furthermore, the discussion part deals with how the research affects the future professional profession and how to do further research on the subject.