I denna uppsats undersöks hur biblioteket kan fungera som resurs igeografiundervisningen samt hur ett samarbete mellan bibliotek och skola kan se ut. Idagens värld, med ny teknik som t.ex. datorer och internet samt olika databaser, därinformation finns i överflöd kan ett skolbibliotek vara en viktig källa inomundervisningen. Läroboken som förr i tiden var huvudläromedlet är idag i många ämneninte längre den enda källan i undervisningen och många lärare tar fram material frånbiblioteket, internet och databaser.Samarbetet mellan bibliotek och skolan ser idag olika ut på olika skolor och kanvara olika utvecklat ifall det överhuvudtaget finns ett samarbete. I denna uppsats utförsintervjuer med sju olika skolbibliotekarier i Uppsala för att kasta ljus över hur derasbibliotek integreras som pedagogisk resurs i geografiundervisningen samt vilka källorsom biblioteket tillhandahåller till geografiundervisningen.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur förskolepersonal kan använda förskolans utegård som ett verktyg i deras arbete med barn. För att närma oss detta har vi genomfört en fallstudie på en förskola med observationer och gruppintervjuer som metod för insamling av information. Resultatet visar att förskolepersonal använder sig av förskolans utegård utifrån olika syften beroende på om det är verksamhet på förmiddag eller eftermiddag. Under förmiddagen används utegården i huvudsak för att underlätta verksamhet inomhus och för att ge barn möjlighet att utveckla fantasi och lek samt för att tillgodose barns rörelsebehov. På eftermiddagen används utegården mer som en resurs för att genomföra planerade aktiviteter. Resultatet visar även att utegården uppskattas som ett extra rum av förskolepersonal. Utemiljön är ett rum som är viktig för att verksamheten ska fungera bra.

Enligt Skollagen (2010:800) ska skolorna ha tillgång till ett skolbibliotek men hur den tillgången ska se ut framgår inte. Det finns inte heller någon tydlig beskrivning av hur ett skolbibliotek ska se ut vilket kan leda till många olika tolkningar. Syftet med denna studie är att undersöka om skolbiblioteket är en viktig resurs för skolan. Metoden vi valt att använda oss av är en enkätundersökning som undervisande svensklärare har fått besvara. Enkäten bestod av flera frågor, stängda samt öppna frågor för att kunna få en mer detaljerad bild av lärarnas syn på skolbiblioteket. Resultatet vi kommit fram till berör flera områden kring skolbiblioteket. Det visar att lärarna anser att deras egna skolbibliotek inte räcker till när det kommer till litteraturundervisning och att de känner ett behov av att söka kompletterande material utanför skolbibliotekets ramar. Enligt vår studie kan vi se att behovet av ett skolbibliotek finns bland lärarna, men att det inte räcker med en samling böcker för att lärarna ska kunna utnyttja biblioteket som en pedagogisk resurs.

This bachelor's thesis is an investigation of how four principals at communal upper secondary schools in Gothenburg implements the school librarian in the school activities and how they perceive the school librarian as a pedagogical resource. Since 2018 it is specified in the curriculum (Lgy11) that the principal is responsible for the usage of the library. The principal is to make sure that teachers and students have the opportunity to work with the school library in an educative way. However, none of the laws or curriculums state that the school library needs to be staffed with a qualified librarian. Therefore, the purpose of this thesis is to investigate how the principals view the profession of the school librarian, how the principals view the school librarian as a pedagogical resource and how they ensure the collaboration between school librarian and teacher. To gather the empirical material for this study I used qualitative semistructured interviews and to analyze the results I have used Loertschers taxonomy for school leaders. The results of the interviews show that the principals have a very positive attitude towards the school librarian and are unanimously convinced of their value as a pedagogical resource. However, only one of them purposefully enables collaboration between librarians and teachers as well as engaging them in school activities. Obstacles mentioned are lack of time, strict schedule and that the librarians do not promote themselves enough at the schools.

Sammanfattning/Abstract Jörgensen, Lindhart Louise & Lundblad, Anna (2020). Hunden som pedagogisk resurs i grundskolan. Specialpedagogprogrammet, Fakulteten för lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag Ökade kunskaper kring arbete med hund i grundskola och hur hund kan vara en pedagogisk resurs, på vilket sätt arbetet med hund planeras och genomförs samt vilken roll specialpedagogen har i samarbete med hundteam.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att ta reda på hur hundteam kan användas som en pedagogisk resurs för specialpedagoger och lärare i grundskolan. Dessutom vill vi ta reda på hur relationen med hunden kan öka elevers motivation och lärande. Vi avser att uppnå syftet genom att svara på följande frågor: •På vilket sätt kan specialpedagoger och lärare arbeta med hunden som en pedagogisk resurs i arbetet med elever i grundskolan?•I vilken omfattning kan hunden öka elevers motivation och lärande i grundskolan? •På vilka sätt kan hundteam organiseras i grundskolor? TeoriStudiens teoretiska utgångspunkt är det relationella perspektivet och teorier om motivation. MetodEn kvalitativ studie som tar utgångspunkt i fenomenologin med semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamlingen. Datamaterialet har bearbetats i flera omgångar innan och efter transkriberingarna av intervjuerna. En innehållsanalys har använts för att söka efter teman i materialet som vi sedan har presenterat i resultatet. Resultat I resultatet framkommer att hunden har en motiverande effekt hos elever, den skapar välbefinnande, trygghet och en lugnare skolmiljö. Elevers motivation är främsta anledningen till att hund används som en pedagogisk resurs i grundskola. Hunden har ett icke dömande och kravlöst bemötande, detta gör att elever känner mindre stress eller ångest och vågar därmed prestera mer med hund. Med hund kan elever aldrig göra fel, den blir alltid glad att se dig oavsett beteende eller känslotillstånd. Stöd och attityder från rektor, kollegor, vårdnadshavare, samarbete mellan olika yrkesgrupper i skolan, tydlig struktur med mål och syfte för arbetet samt den praktiska organisationen spelar stor roll för hur framgångsrikt arbete med hund kan bli. Det framkommer tydligt att både hundförare och hund behöver ha rätt utbildning för ändamålet. Resultatet visar att alla beslut kring insatser med hund fattas i EHT, detta för att elever ska få rätt insats. Den främsta svårighet som nämns med hund i skolan är rädslan för allergi, men med god organisation av arbetet kan skolor hitta lösningar för detta. Synligt i resultatet är hundförarnas önskemål om fler hundteam på skolor i framtiden, gärna ett hundteam på varje skola, att hunden får vistas på hela skolan och att kunskapen sprids mer i samhället kring hundens positiva effekter på elevers utveckling och lärande. Specialpedagogiska implikationer Hundteam kan vara en tillgång och ytterligare en resurs för specialpedagoger som de kan använda sig av i arbetet med elever i svårigheter. Specialpedagoger har i uppgift att främja och förebygga elevers lärande och utveckling, i detta ingår att bygga relationer, skapa trygga och kravlösa lärmiljöer samt möta elever där de befinner för att kunna stödja dem på bästa sätt. Hunden kan bli en hjälp för specialpedagoger att uppnå detta. För att uppnå detta krävs att elever har intresse och är motiverade i skolan och just i motivationsarbetet kan specialpedagoger ha stor nytta av hunden. Som specialpedagog behövs det hela tiden en öppenhet för metoder som passar varje elev bäst. Arbete med hund är ett nytt och alternativt sätt för elever att nå kunskapsmål samt att den sociala miljön förbättras. NyckelordGrundskola, Hund i skolan, Lärande, Motivation och Pedagogisk resurs.

<p>Vi har i detta arbete undersökt om det går att använda datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel i NO-ämnena, år 4-9, utan att ha specialprogram. Vi har utgått från Microsoft Office 97 och studerat följande frågeställningar: Hur kan det utnyttjas? Är det möjligt att hinna sätta sig in i det inom en vanlig lärartjänst? Går det att skapa en pedagogisk resurs av datorerna utan specialprogram? För att få svar på våra frågeställningar har vi studerat litteratur för att se vad som menas med en pedagogisk resurs. Vi har läst om olika inlärningsteorier och om hur datorn används idag. Vi har dessutom gjort 6 applikationer i programmen Access, Excel och PowerPoint och skrivit en lärarhandledning till dessa för att intresserade ska kunna göra dem själva. Resultatet av arbetet visar att det är möjligt att inom en vanlig lärartjänst utnyttja Microsoft Office 97 till en pedagogisk resurs om det finns möjlighet att utnyttja t ex sin kompetensutvecklingstid till detta.</p>

Vi har i detta arbete undersökt om det går att använda datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel i NO-ämnena, år 4-9, utan att ha specialprogram. Vi har utgått från Microsoft Office 97 och studerat följande frågeställningar: Hur kan det utnyttjas? Är det möjligt att hinna sätta sig in i det inom en vanlig lärartjänst? Går det att skapa en pedagogisk resurs av datorerna utan specialprogram? För att få svar på våra frågeställningar har vi studerat litteratur för att se vad som menas med en pedagogisk resurs. Vi har läst om olika inlärningsteorier och om hur datorn används idag. Vi har dessutom gjort 6 applikationer i programmen Access, Excel och PowerPoint och skrivit en lärarhandledning till dessa för att intresserade ska kunna göra dem själva. Resultatet av arbetet visar att det är möjligt att inom en vanlig lärartjänst utnyttja Microsoft Office 97 till en pedagogisk resurs om det finns möjlighet att utnyttja t ex sin kompetensutvecklingstid till detta.

Studiens syfte var att fördjupa kunskapen om hur lärare använde sig av studiebesök som en pedagogisk resurs inom de samhällsorienterade ämnena. I studien har semistrukturerade kvalitativa intervjuer använts som metod för att samla in empiri, vilket tolkats utifrån Deweys pragmatiska perspektiv. Resultatet visade, i likhet med tidigare forskning, att lärare upplever studiebesök som positiva för elevers inlärning i de samhällsorienterade ämnena. Resultatet visade även att lärarna använde sig av studiebesök på olika vis i undervisningen beroende på deras definition av begreppet. Slutsatsen är att lärarna ställde sig positiva till att använda studiebesök, dock användes studiebesök olika mycket beroende på lärarens inställning till begreppet.