Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur förskolepersonal kan använda förskolans utegård som ett verktyg i deras arbete med barn. För att närma oss detta har vi genomfört en fallstudie på en förskola med observationer och gruppintervjuer som metod för insamling av information. Resultatet visar att förskolepersonal använder sig av förskolans utegård utifrån olika syften beroende på om det är verksamhet på förmiddag eller eftermiddag. Under förmiddagen används utegården i huvudsak för att underlätta verksamhet inomhus och för att ge barn möjlighet att utveckla fantasi och lek samt för att tillgodose barns rörelsebehov. På eftermiddagen används utegården mer som en resurs för att genomföra planerade aktiviteter. Resultatet visar även att utegården uppskattas som ett extra rum av förskolepersonal. Utemiljön är ett rum som är viktig för att verksamheten ska fungera bra.

Det rumsliga lärandet är en studie på kandidatnivå inom informationsdesign, rumslig gestaltning. Arbetet syftar till att undersöka hur aktivitetszoner kan utformas och implementeras för att tillgängliggöra den fysiska lärmiljön för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Mer specifikt syftar projektet till att ta fram ett designförslag för hur detta kan genomföras på en miljö avsedd för elever med särskilda behov vid Grythyttans grundskola. Vissa av dessa behov ligger till följd av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom adhd och autism. Utvecklandet av designförslaget syftar till att skapa en tydligt läsbar miljö där eleverna förstår interaktionsmöjligheter och hur de olika zonernas aktivitetsnivåer förhåller sig till varandra. Studien utgår från teorier kring zonindelning och hur man kan tillämpa gestaltningsprinciper för att skapa dessa. Genom användarinvolverande metoder i form av intervjuer, analyser och prototypande utlästes behoven hos användarna och vad som krävs av den nya lokalen för att bemöta dessa. Ett gestaltningsförslag har tagits fram baserat på teoretisk grund, tidigare forskning samt insamlad empiri. Gestaltningen syftar till att genom sin tydlighet i elementens förhållanden till varandra erhålla information om aktivitetsnivåer och interaktionsmöjligheter i en fysisk lärmiljö på ett sätt som elever förstår och som pedagoger kan nyttja i arbetet med att bemöta eleverna i undervisningen. / The spatial learning is a bachelor thesis in the field of information design with focus on spatial design. The work aims to investigate how activity zones can be designed and implemented to make the physical learning environment accessible to students with neuropsychiatric disabilities. More specifically, the project aims to develop a design proposal for how this can be implemented in an environment intended for students with special needs at Grythyttan's elementary school. Some of these needs are due to neuropsychiatric impairments such as ADHD and autism. The development of the design proposal aims to create a clearly readable environment where students understand interaction possibilities and how the activity levels of each zone relate to one another. The study is based on theories for zoning and how to apply design principles to create these. Through user-involving methods such as interviews, analyzes and prototypes, the needs of the users and what is required of their physical environment to meet these are defined. A design proposal has been developed based on a theoretical basis, previous research and collected empirical data. The proposal aims, through its clarity in the relationships of the elements, to obtain information about activity levels and interaction opportunities in a physical learning environment in a way that is understood by students and that pedagogues can use in their mission to meet the students' individual needs.

Inom de kommande åren kommer många nya skolor att byggas och renoveras. För att dessa ska fungera så bra som möjligt är det viktigt att erfarenheter från tidigare skolor samlas in och överförs, en så kallad erfarenhetsåterföring. Denna studie är en sådan erfarenhetsåterföring från tre moderna skolor i Sollentuna. Den följer en ramverksmodell framtagen av M. A. Hassanain och A. Iftikhar som kompletteras med metoden för pedagogisk gåtur; en metod där personal och elever från skolan tillsammans med forskaren diskuterar utbildningsmiljöns positiva och negativa aspekter. Det erhållna materialet från metoderna består av intervju- och gåtursanteckningar, enkätsvar och fotografier från de besökta skolorna.  Brukarna på skolorna uppskattar en god uppsyn av lärare och öppenhet för ökad trivsel och trygghet medan för öppna ytor gör att funktioner krockar och skapar trängsel och störande moment. Nischer i väggar skapar en viss avskärmning och kan gömma skåp för en känsla av mer rymd. Skogränserna fungerar inte på alla skolor och de som tar av skorna blir smutsiga, vilket även tas upp i matsalen där elever kan trampa på mat på golvet. Den fast möbleringen på skolorna uppskattas och nyttjas väl men placeringen är bristfällig på en skola. Ett stort problem i skolorna är stora fönsterpartier från klassrummen ut mot hemvister och korridorer som stör elever när folk passerar. Även dålig möjlighet till ljusavskärmning framkommer upprepande som ett problem. Många nämner att grupprum i direkt anslutning till alla klassrum är något som skulle underlätta undervisningen.  Materialet analyseras genom en kvalitativ dataanalys där två av de tre skolorna ställs mot varandra. På den tredje skola kunde inte en pedagogisk gåtur genomföras. Utöver detta presenteras sist i rapporten en sammanställning av analysen i en kunskapsmatris för varje diskussionsämne för att bistå arkitekter, verksamheter och beställare i framtiden. Studien svara på vilka erfarenheter som kan överföras och vad man bör ta hänsyn till vid utformning av skolor. Viktiga punkter så som dimensionering efter verksamhetens storlek, vuxennärvaro i gömda utrymmen, noggrann övervägning av glaspartier mellan klassrum och hemvister samt vikten av inredningsarkitekters kunskap vid val av möbler presenteras.  Slutligen tas nya ämnen från undersökningen upp för vidare forskning som är: inrymning i lokalerna, skolans installationssystem, flexibilitet, F-9 skolor, personalutrymmen, och upphandlingar av skolor. / In the coming years, many new schools will be built and renovated. In order for these to work as well as possible it is important that experiences from previous schools are collected and transferred, so-called post occupancy evaluation. This study is such a post occupancy evaluation from three modern schools in Sollentuna. It follows a framework model developed by M. A. Hassanain and A. Iftikhar which is combined by the method of pedagogical walking; a method where staff and students from the school together with the researcher discuss the positive and negative aspects of the learning environment. The material obtained from the methods consists of interview and walk notes, questionnaire responses and photographs from the schools visited. The users of the schools appreciate a good supervision of teachers and openness for increased well-being and security, while for open spaces, functions collide and create congestion and disturbing elements. Niches in walls create a certain screen and can hide cabinets for a feeling of more space. The forest boundaries do not work in all schools and those who take off their shoes get dirty, which is also taken up in the dining room where students can step on food on the floor. The fixed furniture in the schools is appreciated and used well, but the location is deficient in a school. A major problem in schools is large windows from classrooms to dormitories and corridors that disturb students as people pass by. Poor access to light shielding is also a recurring problem. Many mention that group rooms directly adjacent to all classrooms are something that would facilitate teaching. The material is analysed through a qualitative data analysis where two of the three schools are set against each. In addition, a summary of the analysis is presented at the end of the report in a knowledge matrix for each discussion topic to assist architects, occupants and developers in the future.  The study answers what experiences can be transferred and what should be considered when designing schools. Important points such as dimensioning according to the size of the business, adult presence in hidden spaces, careful consideration of glass between classrooms and dormitories and the importance of interior designers' knowledge when choosing furniture are presented. Finally, new topics from the survey are taken up for further research, which are: evacuation into the premises, the school's installation system, flexibility, F-9 schools, staff rooms, and procurement of schools.