Föreliggande arbete presenterar hur barns välbefinnande kan relateras till hur förskolegårdens miljö är utformad. Syftet är att bidra med kunskap om hur förskolegårdens utformning kan relateras till barns välbefinnande.Forskningsfrågorna som guidar den här studien är; vad uttrycker barn att de vill ha tillgång till på förskolegården för att de ska känna välbefinnande? och; vilka platser är viktiga för att barn ska känna välbefinnande på förskolegården? Med inspiration från teorin om livsvärlden avser studien att närma sig barns perspektiv av deras upplevda välbefinnande på förskolegården. Metoden som har används för att samlaempiri är observationer av barn i sin fria lek på förskolegården samt barnintervjuer, Empirin har sedan analyserats kvalitativt. Resultatet visar att barns välbefinnande går att relatera till hur en förskolegård är utformad. En förskolegård som är utformad med platser där barn kan gömma sig, röra sig fritt, återhämta sig och ha tillgång till löst material, kan relateras till ett positivt välbefinnande hos barn. Genom att ta hänsyn till barns preferenser på förskolegården kan deras behov förstås, och genom att förstå barns behov kan förskolegården utformas på ett sätt som kan tillgodose barns behov och därav kan deras välbefinnande öka. Kunskapen är angelägen för personal inom förskolan som vill utvidga sitt perspektiv av förskolegårdens utformning och hur den kan relateras till barns välbefinnande.

Syftet med denna studie är att ta reda på förskollärarnas syn på barns möjligheter till vila och återhämtning med ett fokus på utomhusmiljöer. Grahns (2007) modell för zoner på förskolegården kommer att används som ett reflektionsverktyg för resultat och diskussion. I studien läggs ett särskilt fokus på en av zonerna som är kallad det lugna områden. Zonen och dess karaktäristiska drag beskrivs djupgående i studien.  För att få en direkt inblick i förskollärarnas syn på vila och återhämtning har kvalitativa intervjuer utförts i samband med studien. Resultatet har sedan presenteras med grund i Grahns analytiska modell om förskolegården. Resultatet uppvisar att vilan som sker utomhus verkar inträffa mer spontant än vilan inomhus. Vidare visar resultatet att vilan som äger rum utomhus gör det på fler sätt än bara ett. Förskollärarna beskriver att de kan se att barnens vila och återhämtning är något som sker på olika platser och genom olika aktiviteter på förskolegården. Förskollärarnas syn på vila skiljer sig ifrån Grahns beskrivning av vila och återhämtning. Grahn anser att vilan främst sker på en specifik plats, zonen han kallar lugna områden.

Enligt förskolans läroplan (Lpfö 98/10), är det de behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för, som bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Syftet med min studie är att undersöka hur två yrkesverksamma och entusiastiska pedagoger planerar och resonerar kring utformningen av av utomhusmiljön på deras förskolegård. Viktigt att framföra är att denna förskolegård är ett projektarbete i förändring där den bärande idén är att skapa en kreativ, spännande och inspirerande utemiljö som ska tillgodose barns olika behov och viljor. Jag vill samtidigt understryka att dessa informanter är nyckelpersoner då det är de som driver detta projekt. Jag utgår från följande frågeställningar: Hur resonerar och planerar pedagogerna kring utformningen av förskolegården som lek och lärmiljö? Vilka möjligheter finns för att pedagogerna själva ska utforma förskolegården avseende hinder, möjligheter och inspiration? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med två förskollärare vid en förskola i södra Skåne. Resultatet av intervjuerna visar att dessa pedagoger har en bred kunskap och medvetenhet om hur en bra utformad förskolegård bör se ut för att främja barns lek, lärande och utveckling. De uttrycker båda att gården ska erbjuda en variationsrik miljö med skog och buskar där barnen kan få vara ifred och zoner för de vilda lekarna som att cykla i backen. Gården ska helt enkelt erbjuda olika zoner för att tillgodose barnens olika behov. De lyfter även fram vilka möjligheter samt hinder de har att förhålla sig till kring utformningen av deras förskolegård, varpå möjligheterna styr överlägset, enligt pedagogerna. Inspiration är nyckeln till framgång, vilket visar på att dessa pedagoger har. De har hämtat kunskap från olika sorters källor som behandlar ämnet utemiljö. De har varit ute i kommunen och presenterat sitt projekt för andra förskolor, de har gjort studiebesök på en Reggio-Emilia-inspirerad förskola uppe i Kalmar och nu när de kommit en bit på vägen kring sitt projekt, har de även haft förskolor som kommit på studiebesök till deras förskola vilket enligt mig visar på ett stort engagemang och att eldsjälar verkligen finns inom förskolans värld.

Purpose: The aim of the study is to investigate the two topteams and two bottomteams scoring statistics from the three top soccer leagues in Europe during the 2016/2017 season. From which zone are the shots taken which results in goals? From which zone are the shots taken on the goal, but do not result in goals? From which zone are the shots taken that end up outside the goal? From which zone are the shots taken that are blocked by opponents? Methods: A quantitative method was used where data was obtained from a website called www.squawka.com. A total of 456 matches from six top teams and six bottom teams were analyzed from the leagues Serie A, La Liga and Premier League during the 2016/2017 season. A template was used to analyze in which zones the shots was taken. The data was analyzed with Chi square crosstab post-hoc test. Results: Both groups scored the most goals from shots taken within the penalty area. These zones also saw the highest rate of shots on goal, but did not result in goals were taken. At shots that ended up outside the goal, both the top teams and the bottom teams took the most shots centrally, outside the penalty area, where the top team also took a large part of the shooting center inside the penalty area. At a shot blocked by opponents, both the top teams and the bottom teams took most shots centrally outside the penalty area, where a large proportion was taken within the penalty area. Conclusions: The study revealed major similarities between the top and bottom teams during the 2016/2017 season, where it was shown that the top team took more total shots over the season and the highest number of shots that resulted in goals. Both groups mostly took the shot at the center of the plane, where the zones within the penalty area are proved to be the most effective zone for goal creation. Through this knowledge of the top team and the bottom team's shot statistics, important attack patterns emerge which may be used for coaches in the higher leagues. Trainers can tactically draw their own players to take shots from the effective zones to increase the chances of scoring goals. The statistics may also be used by teams to plan effective defense-stategies. / Syfte: Syftet med studien är att undersöka skottstatistik för två topp respektive två bottenlag från de tre främsta fotbollsligorna i Europa under säsongen 2016/2017. Från vilken zon utförs de skott som resulterar i mål? Från vilken zon utförs de skott som går på målet, men inte resulterar i mål? Från vilken zon utförs de skott som går utanför målet? Från vilken zon utförs de skott som blockeras av motståndare? Metod: En kvantitativ metod användes där data inhämtades från en hemsida vid namn www.squawka.com. Totalt analyserades 456 matcher från sex topplag och sex bottenlag från ligorna Serie A, La Liga och Premier League under säsongen 2016/2017. En mall användes för att analysera inom vilka zoner skotten utförts. Data analyserades sedan med ett Chi square crosstab post-hoc test. Resultat: Båda grupperna utförde flest skott som resulterade i mål innanför straffområdet. Det var även vid dessa zoner som flest skott som gick på mål, men inte resulterade i mål utfördes. Vid skott som hamnade utanför målet så utförde både topplagen och bottenlagen flest skott centralt, utanför straffområdet där även topplagen utförde stor del av skotten centralt innanför straffområdet. Vid skott som blockerades av motståndare så utförde både topplagen och bottenlagen flest skott centralt utanför straffområdet men även flertalet skott innanför straffområdet. Slutsatser: Studien påvisade stora likheter mellan topplagen och bottenlagen under säsongen 2016/2017, där det resulterade i att topplagen utförde fler skott totalt över säsongen och även flest skott som resulterade i mål. Båda grupperna utförde mestadels skotten centralt på planen, där zonerna innanför straffområdet är det området som är den mest effektiva zonen för skapande av målchans. Genom denna vetskap om topplagen respektive bottenlagens skottstatistik så framkommer viktiga anfallsmönster vilket kan vara till användning för tränare i de högre ligorna. Tränare kan med taktiska drag få sina egna spelare till att utföra skott från de effektiva zonerna för att öka chanserna till att göra mål, samtidigt som informationen kan användas för att försvara sig på ett effektivt sätt.

Bilfria zoner är en planeringsstrategi som eftersträvar en hållbar stadsmiljö med fokus på att reducera bilanvändningen i människors vardag. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka förutsättningar som har tagits i beaktande vid avgränsning av bilfria zoner för att få fram hur bilfria zoner ska avgränsas i svenska städer. Målet med studien var att identifiera vilka förutsättningar som är betydelsefulla vid avgränsning av bilfri zon. Därefter applicerades förutsättningarna i Gävle för att exemplifiera var det är möjligt och mest optimalt för Gävle kommun att införa en bilfri zon. Studien utfördes med två metoder för att få fram vilka förutsättningar som ska finnas vid avgränsning av bilfria zoner. Först utfördes en kvalitativ innehållsanalys av fyra befintliga och planerade bilfria zoner genom en induktiv ansats på plandokument, rapporter, vetenskapliga artiklar, böcker och organisationers hemsidor. De befintliga och planerade bilfria zonerna var gågatan Ströget, Helsingfors, Oslo och stadsdelen Vauban. Därefter genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer. De intervjuade var trafikplanerare från Gävle kommun, Sundsvalls kommun, Umeå kommun och Eskilstuna kommun. Förutsättningar som framkom från innehållsanalysen och intervjuerna visades i tematiserade tabeller för att kunna jämföra förutsättningarna som framkommit från de två metoderna. Genom en jämförelse mellan innehållsanalysen och intervjuerna identifierades nio förutsättningar. Dessa nio förutsättningar är täthet, handel, offentliga byggnader, grönytor, mötesplatser, cykelstråk, kollektivtrafik, gångstråk och parkeringshus. Förutsättningarna applicerades på ett ortofoto över Gävle i ArcMap 10.6 för att exemplifiera var en bilfri zon är möjlig och mest optimal att implementera i Gävle stad. Appliceringen av förutsättningarna resulterade sig i ett område som centrerade sig till centrala Gävle. / Car-free zones are a planning strategy that strives for a sustainable urban environment, focusing on reducing car use in people's everyday lives. The purpose of this study has been to investigate what preconditions that have been taken into account when defining car-free zones, to find out how car-free zones are to be delimited in Swedish cities. The aim of the study was to identify which preconditions that are important when designing a car-free zone. Then the preconditions were applied in Gävle to exemplify where a car-free zone is possible and optimal for the municipality of Gävle. The study was carried out with two methods to determine the conditions for the delimitations of car-free zones. First, a qualitative content analysis of four existing and planned car-free zones was carried out through an inductive approach to planning documents, reports, scientific articles, books and organizations' websites. The existing and planned car-free zones were the pedestrian street Ströget, Helsinki, Oslo and the district Vauban. Thereafter four semi-structured interviews were conducted. The interviewees were traffic planners from Gävle Municipality, Sundsvall Municipality, Umeå Municipality and Eskilstuna Municipality. Preconditions emerging from the content analysis and interviews were shown in themed tables to compare the preconditions emerged from the two methods. A comparison between the content analysis and the interviews identified nine preconditions. These nine preconditions are density, trade, public buildings, green spaces, meeting places, cycle paths, public transport, walk paths and multistory car parks. The preconditions were applied to an orthophoto of Gävle in ArcMap 10.6 to illustrate where a car-free zone is possible and most optimal to implement in Gävle city. The application of the preconditions resulted in an area that centered in central Gävle

Förskolans läroplan framför tydligt hur de miljöer barn befinner sig i ska utformas för att stimulera lärande och utveckling, barn tillbringar mycket tid utomhus varje dag och därför bör även utomhusmiljön beaktas av det. En genomtänkt förskolegård med varierad miljö möjliggör olika områden för lärande och utveckling. Tidigare forskning och förskolans läroplan menar att välstrukturerade miljöer är viktiga för att bjuda in till lek och uppmuntra lärande, det är därför av intresse att studera utomhusmiljöer och eventuella kopplingar till lärande- och utvecklingsområden. Studien syftar till att undersöka hur förskolegårdar är organiserade och hur detta kan påverka barns utveckling och lärande. Med hjälp av fotografering skapades planskisser av förskolegårdarna som sedan analyserades utifrån olika zoner, vilket visar ett resultat av att samtliga förskolegårdar i studien i någon form innehöll de flesta av de zoner som presenteras. I resultatet syns skillnader i hur stor naturtillgång som fanns på gårdarna. Viktiga aspekter som framgår är hur exempelvis entrézonerna på gårdarna hade kunnat vara mer organiserad för att fungera optimalt. I studien uppmärksammas även motorisk, kognitiv och social utveckling samt hur de kan påverkas av förskolegårdarnas utformning.

Matematikundervisningen inriktas idag till stor del på enskilt arbete i matematikboken vilket leder till att eleverna kan gå miste om tillfällen att utveckla sina förmågor i problemlösning och matematiska resonemang. Kursplanen för matematik för årskurs 1–9 har en stark koppling till problemlösning då problemlösning är kärnan av matematiken. Problemlösning är något som kan implementeras tidigt i matematikundervisningen. Tidigare forskning visar att när elever arbetar i grupp kommer fler synsätt och förslag fram vilket leder till att individerna funderar och reflekterar mer än när de sitter enskilt med ett problem. Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om hur gruppdiskussioner inom matematisk problemlösning kan bidra till elevers lärande och utveckling. För att kunna besvara denna studies frågeställning har empiri samlats in där elever arbetar med matematisk problemlösning i grupp. Denna studies resultat visar att det inte är tillräckligt att elever på egen hand arbetar med matematiska problemlösningsuppgifter i grupp. Slutsatsen visar att eleverna behöver stöttning av lärare eller någon annan med högre kompetens för att eleven skall utveckla sin problemlösningsförmåga. Genom denna studie kan lärare ta del av kunskaper kring undervisning av matematisk problemlösning i grupp.

Studien undersöker hur olika politiska aktörer uttrycker sig om den svenska statens förmåga att upprätthålla ett våldsmonopol och vad detta kan få för implikationer för Sverige. Studien vilar på Max Webers definition av staten som ett mänskligt samhälle som framgångsrikt hävdar monopolet på det legitima användandet av fysiskt våld inom ett givet territorium. Med denna definition som grund genomförs en diskursanalys av den svenska statens brister i debatten kring ”no-go zoner” i svenska utanförskapsområden. Mer specifikt analyserar uppsatsen ett nationellt och internationellt urval politiska aktörer som i den politiska debatten antingen legitimerar eller de-legitimerar den svenska staten i Webers mening. Utifrån konstruktivistiska antaganden om att statens existens är socialt konstruerad och diskursivt formerad visar resultaten att aktörernas sätt att uttrycka sig i debatten kring svenska utanförskapsområden ger grogrund för ett ifrågasättande av statens existens

Abstrakt Syftet med uppsatsen är att lyfta fram debattens åsikter gällande trygga zoner på musikfestivalen Göteborgs Kulturkalas under sommaren 2016 och därigenom analysera åsikterna med hjälp av en idealtypsanalys konstruerad av feministisk vetenskapsteori. Debatten analyseras med hjälp av liberalfeminism och radikalfeminism. Genom valda feministiska inriktningar tydliggörs en differentierad åsiktsbildning samt feminismens komplexitet. Den avslutande diskussionen lyfter vilka aktörer som uttalat sig i debatten och påvisar att majoriteten av aktörerna inte är för en åtgärd i form av trygga zoner. Genom aktörernas inställning till trygga zoner diskuteras deras feministiska ställningstagande vilket resulterar i att större delen av aktörerna innehar en närmare koppling till liberalfeminism än radikalfeminism. / AbstractThe aim of this paper is to highlight the differentiated point of view on the debate regarding the women-only zones at the music festival Göteborgs Kulturkalas in Sweden during the summer of 2016 and thereby analyzing the attitudes towards these using an ideal type analysis constructed by feminist science theory, which includes liberal- and radical feminism. By using the feminist theory as an outset for the analysis a differentiated set of attitudes is shown, which highlights the complexity of feminism. The final discussion is highlighting the actors who expressed their views in the debate and demonstrating that the vast majority of actors are not for women-only zones. Through the actors’ attitude towards women-only zones, its feminist position is discussed, which results that the majority of actors having a closer association with liberal feminism than radical feminism.

Studien intresserar sig för nyhetsmediernas konstruktion av de platser som benämns som no go-zoner i artiklarna. Uppsatsen behandlar tryckta artiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressenoch Svenska Dagbladetunder en fyraårig period, 28 oktober 2014 till 28 oktober 2018. Syftet är att analysera hur så kallade no go-zoner konstrueras i svensk morgon- och kvällspress, med avsikten att vidare analysera och diskutera hur journalistiken gestaltar annorlundaheter (otherness) och svenskhet samt undersöka huruvida rasism uttrycks i artiklarna. Frågeställningarna berör hur no go-zonerna representeras i artiklarna, hur identiteter konstrueras, vilka framträdande teman som återfinns samt vilka platser som är mest återkommande i materialet. För att besvara frågeställningarna genomförs inledningsvis en kvantitativ innehållsanalys av hela materialet i syfte att kartlägga materialets omfattning. Vidare görs en kritisk diskursanalys inspirerad av Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell. I den kvalitativa textanalysen görs en närläsning av fyra artiklar. Teorier hämtade från framförallt Stuart Hall används för att identifiera hur kultur och identitet konstrueras i artiklarna. För att identifiera stereotyper används teorier hämtade från Richard Dyer, Stuart Hall och Ylva Brune. Teun A. van Dijks teorier om vår tids nya rasism används dels för att identifiera hur kulturella skillnader uttrycks i gestaltandet av no go-zoner, samt för att sätta texten i ett socialt sammanhang. Studien visar att våld och kriminalitet är det mest framträdande temat, samt Sverigebilden och motstånd är återkommande. Hur begreppet no go-zoner används i tidningsartiklarna för att beskriva vissa områden kan förstås som ett retoriskt verktyg för att reducera en redan ojämlik maktfördelning men också för att bekräfta det som inte är no go-zon.