Föreliggande arbete presenterar hur barns välbefinnande kan relateras till hur förskolegårdens miljö är utformad. Syftet är att bidra med kunskap om hur förskolegårdens utformning kan relateras till barns välbefinnande.Forskningsfrågorna som guidar den här studien är; vad uttrycker barn att de vill ha tillgång till på förskolegården för att de ska känna välbefinnande? och; vilka platser är viktiga för att barn ska känna välbefinnande på förskolegården? Med inspiration från teorin om livsvärlden avser studien att närma sig barns perspektiv av deras upplevda välbefinnande på förskolegården. Metoden som har används för att samlaempiri är observationer av barn i sin fria lek på förskolegården samt barnintervjuer, Empirin har sedan analyserats kvalitativt. Resultatet visar att barns välbefinnande går att relatera till hur en förskolegård är utformad. En förskolegård som är utformad med platser där barn kan gömma sig, röra sig fritt, återhämta sig och ha tillgång till löst material, kan relateras till ett positivt välbefinnande hos barn. Genom att ta hänsyn till barns preferenser på förskolegården kan deras behov förstås, och genom att förstå barns behov kan förskolegården utformas på ett sätt som kan tillgodose barns behov och därav kan deras välbefinnande öka. Kunskapen är angelägen för personal inom förskolan som vill utvidga sitt perspektiv av förskolegårdens utformning och hur den kan relateras till barns välbefinnande.

Barns upplevelser av förskolegårdens zoner och det som utgör en zons upplevelsevärde är ett vagt utforskat område. Då läroplanen för förskolan bygger på barns intressen blir en inblick i barns perspektiv med fokus på deras upplevelser av förskolegården ett aktuellt forsknignsområde. För att kunna framställa ett resultat av barnens upplevelser inleds studien med ett analyserande arbete av förskolegården, dess zoner och vad barnen observeras göar under sin utevistelse. Efter den förberedande datainsamlingen görs ett flertal gruppintervjuer med barn från två förskolor på hur de upplever förskolegården och dess olika zoner. Det som framstod som mest utstående i studiens resultat var det faktum att en zon inte kan tillskrivas en fast definion med specifika upplevelsevärden, utan hur en zon upplevs är för barnen högst individuellt och påverkas ständigt av den affordans som är tillgänglig för ett barn vid en specifik tidpunkt. Ännu ett återkommande fenomen är att zoner vars designade ändamål ämnar sig åt en specifik typ av upplevelse många gånger för barnen används till något annat. Zoner vars lugn och sinnlighet anses vara av lugn karaktär kan av barnen nyttjas till fysisk lek av mer kaotisk natur.

Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur barnen kan samspela på förskolegårdar, beroende på hur gårdens utformning och därmed zonernas placering ser ut. De frågeställningar jag använt i studien är följande: Hur ser gårdars utformning ut utifrån Grahns zoner? och hur samspelar barnen på förskolegårdarna? För att få svar på mina frågeställningar gjordes en förstudie med skiss av tre förskolegårdar samt observationer i två delar. Första delen av observationerna gick ut på att bekräfta vilka zonerna var på gårdarna när jag såg barnen använda dem, och andra delen var observation av hur barnen använde gårdarna i sin lek. Studiens resultat visade på tre aspekter av förskolegårdarna: Hembas i lek, brist på naturområde och lek i åldersblandade grupper. En av gårdarna framstod i resultatet som mest mångdimensionell utifrån zonindelningen, på grund av sitt stora skogsområde, vilket i linje med den tidigare forskning som finns tyder på större möjligheter för barnen att utveckla sin koncentration och fysiska aktivitet. En annan gård framstod som den mest genomtänkta trots brist på zoner och skogsparti. Resultatet visade slutligen att varken alla zoner eller hela gradienten behövs för att barnen ska få möjlighet till mångdimensionella lekar på sina gårdar, men att exempelvis skogsområdet gynnar lekarna och samspelet.