<p>Underbehandlad smärta fortsätter att vara ett problem och vissa orsaker till detta kan vara brister i omvårdnaden. Patienternas smärtupplevelse...</p>

Underbehandlad smärta fortsätter att vara ett problem och vissa orsaker till detta kan vara brister i omvårdnaden. Patienternas smärtupplevelse...

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett utbrett folkhälsoproblem och det påverkar människor runt om i världen i det vardagliga livet. Varje år inkommer ett stort antal patienter med psykisk ohälsa till somatiska akutmottagningar. Komorbiditet av fysisk och psykisk ohälsa leder till svårigheter för sjuksköterskorna att triagera patienterna. Syfte: Beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter med psykisk ohälsa på somatiska akutmottagningar.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design genomfördes och tolv resultatartiklar inkluderades och analyserades efter att ha genomgått kvalitetsgranskning utifrån ett granskningsprotokoll. Resultat: Tolv resultatartiklar resulterade i tre huvudfynd som visade att sjuksköterskor upplever att det saknas kunskap och utbildning för att kunna ge en säker och god vård till patienter med psykisk ohälsa. Det framkom upplevelser av stigmatisering gentemot patienter med psykisk ohälsa bland sjuksköterskorna på akutmottagningar. Slutligen visade resultatet att arbetsmiljön och samarbete är av betydelse för sjuksköterskans arbete. Slutsats: Ökad kunskap om psykisk ohälsa leder till tryggare sjuksköterskor, förbättrad vård och bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Minskad stigmatisering genom en öppnare syn på psykisk ohälsa skapar möjligheter till att sjuksköterskor kan utföra en bättre omvårdnad. Att bryta barriärer mellan somatisk och psykiatrisk akutsjukvård skulle öka samarbetet och bidra till en mer hållbar arbetsmiljö för sjuksköterskor. Forskning bör fokusera på att öka sjuksköterskors kompetens och interprofessionellt samarbete för effektivare omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa på akutmottagningar. / Background: Mental illness is a widespread public health problem, and it affects people around the world in everyday life. Every year, a large number of patients with mental illness are admitted to somatic emergency departments. Comorbidity of physical and mental illness leads to difficulties for nurses to triage the patients. Aim: Describe the nurse's experiences of caring for adult patients with mental illness in somatic emergency-departments. Method: A literature review with qualitative design was conducted and twelve result articles were included and analyzed after undergoing quality review based on a review protocol. Result: Twelve result articles resulted in three main findings that showed that nurses feel that there is a lack of knowledge and education to be able to provide safe and good care to patients with mental illness. There were experiences of stigmatization towards patients with mental illness among the nurses in emergency departments. Finally, the results showed that the work environment and cooperation are of importance for the nurse's work. Conclusion: Increased knowledge about mental illness leads to safer nurses, improves care and treatment. Reduced stigma through a more open view towards patients with mental illness creates opportunities for nurses to perform better care. Breaking barriers between somatic and psychiatric care would increase collaboration and contribute to a more sustainable work environment. Research should focus on nurses' competence and interprofessional collaboration for more effective care of patients with mental illness in emergency departments.

Bakgrund: Total pain ligger som grund till ett holistiskt synsätt på smärta i specialiserad palliativ vård och indikerar att smärta är komplext och behöver mötas utifrån olika dimensioner och perspektiv. Aktivitetsförluster och förlorade värdeupplevelser kan påverka patientens smärtupplevelse.  Syfte: Syftet var att belysa arbetsterapeuters erfarenheter i relation till Total pain inom svensk specialiserad palliativ vård.  Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med induktiv ansats. Den kvalitativa innehållsanalysen användes för att analysera materialet.  Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra huvudkategorier med underkategorier som belyser deltagarnas erfarenheter av hur Total pain beaktas i teamsamverkan samt hur arbetsterapeuters unika görandeperspektiv integreras och bidrar till att bemöta smärta ur ett helhetsperspektiv.  Slutsats: Arbetsterapi bidrar till att möta, lindra och förebygga Total pain. I vilken omfattning patientens mångdimensionella behov kan mötas påverkas av organisatoriska och sociala faktorer.  Implikationer: Resultatet kan stärka betydelsen av arbetsterapeutiska insatser i specialiserad palliativ vård samt stödja kommunikationen kring den arbetsterapeutiska rollen i relation till Total pain.

Alla elever har rätt till en trygg skolmiljö och studiero som främjar inlärning. Trots det vittnarbåde elever och personal om en skolmiljö med hög konfliktnivå där allt fler känner otrygghet.Att skolans uppdrag och värdegrund har ett tydligt etiskt perspektiv framkommer av deinledande delarna av läroplanen. Etik manifesteras även i läroplanen inom ämnetreligionskunskap. Forskning om etikundervisning visar på en diskrepans mellan den etik somlärs ut i dagens skola och den etikundervisning elever önskar. Syftet med det här arbetet är attundersöka hur etik implementeras och manifesteras i Sveriges respektive Finlands läroplan förgrundskolan, med fokus på mellanstadiet. Vi undersöker om den sekulära etikundervisning somfinns i Finland kan låna oss idéer för hur den svenska etikundervisning kan utvecklas. Medinternationell jämförande pedagogik och en hermeneutisk ansats tolkar vi läroplanerna utifrånolika teoretisk infallsvinklar. Genom att belysa styrdokumenten utifrån klassiska etikteorier,olika förhållningssätt till etikundervisning och mångdimensionell etik, synlig- ochmedvetandegörs en annan möjlig väg för svensk etikundervisning.Resultatet visar att Finlandsetikundervisning vilar på en filosofisk grund där idén om det goda livet är centralt. Svensketikundervising har större fokus på argumentation kring moraliska frågor. Sammantager gerFinlands etikundervising, utifrån styrdokumenten, förutsättningar för en mer holistisketikundervising. Den ger elever etisk handlingskompetens och ökar elevens möjligheter attkunna hantera vardagliga konflikter.En sekulär etikundervising som vilar på en filosofisk grundger också bättre förutsättning för elever att få en etisk kompass med sig inför framtidens etiskutmaningar, både på ett individuellt plan samt i förhållande till globala etiska frågor.

Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur barnen kan samspela på förskolegårdar, beroende på hur gårdens utformning och därmed zonernas placering ser ut. De frågeställningar jag använt i studien är följande: Hur ser gårdars utformning ut utifrån Grahns zoner? och hur samspelar barnen på förskolegårdarna? För att få svar på mina frågeställningar gjordes en förstudie med skiss av tre förskolegårdar samt observationer i två delar. Första delen av observationerna gick ut på att bekräfta vilka zonerna var på gårdarna när jag såg barnen använda dem, och andra delen var observation av hur barnen använde gårdarna i sin lek. Studiens resultat visade på tre aspekter av förskolegårdarna: Hembas i lek, brist på naturområde och lek i åldersblandade grupper. En av gårdarna framstod i resultatet som mest mångdimensionell utifrån zonindelningen, på grund av sitt stora skogsområde, vilket i linje med den tidigare forskning som finns tyder på större möjligheter för barnen att utveckla sin koncentration och fysiska aktivitet. En annan gård framstod som den mest genomtänkta trots brist på zoner och skogsparti. Resultatet visade slutligen att varken alla zoner eller hela gradienten behövs för att barnen ska få möjlighet till mångdimensionella lekar på sina gårdar, men att exempelvis skogsområdet gynnar lekarna och samspelet.