No description available.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att personer med stomi upplever många förändringari  sina  liv  efter  operationen.  Att  vårda personer  med  stomi ställer  därför  höga  krav  på sjuksköterskans kompetens i omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna personers upplevelse av att leva med en permanent kolo-, ileo- eller urostomi och hur det negativt inverkar på deras livskvalitet. Metod:  En  litteraturstudie  med  kvalitativ  design  användes.  Totalt  analyserades  tio artiklar med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: Stomins negativa påverkan kring relationen till sig själv, som innehöll sex underkategorier och Stomins negativa påverkan kring  sociala  förhållanden,  som  innehöll  tre  underkategorier.  Resultatet  visade  att personer med stomi upplever en förändrad kroppsbild. Det förekom också att personerna upplevde  bristande  information  från  sjukvården  angående  egenvård.  Resultatet  visade också  att  personer  med  stomi  upplevde  en  begränsning  i  vardagliga  aktiviteter  som motion och arbete. Slutsats: Sjuksköterskan behöver få en djupare förståelse kring hur personer med stomi upplever sin vardag och få en ökad kunskap och utbildning för att stärka en professionell vårdrelation.  Vidare  forskning  om  hur  sjukvårdspersonalen  ska  bemöta  personer  med stomi anses också behövas, för att utveckla vården och ge en mer personcentrerad vård åtvarje person med stomi.

Titel: Distriktssköterskor upplevelser av telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka. Bakgrund: Distriktssköterskor bemannar ofta vårdcentralernas telefonrådgivningar. Det är många föräldrar som ringer dit när deras barn blir sjuka. Ofta vill de ha stöd och rådgivning, men ibland behöver de också träffa en läkare. Det ställs stora krav på distriktssköterskan vid den här typen av rådgivning, då han/hon förväntas göra rätt bedömning och fatta rätt beslut. Distriktssköterskan är ensam ansvarig för besluten som fattas, och kan ibland känna sig utlämnad i sitt arbete. Syfte: Att belysa distriktssköterskors upplevelser av telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju distriktssköterskor intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: I analysen sammanställdes datamaterialet i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. I huvudkategorin Komplexiteten vid bemötandet under samtalet  framkom att föräldrarnas oro ofta påverkade samtalet i stor utsträckning. Under huvudkategorin Utmaningar i telefonrådgivningen framkom att distriktssköterskorna upplever att de arbetar utifrån både uttalade och outtalade krav. Bristen på läkartider utgjorde en särskild faktor som påverkade i vilken utsträckning egenvårdsråd gavs. Telefonrådgivning till människor från andra länder var något alla distriktssköterskor upplevde som en särskild utmaning, då både språkförbistringar och annan kulturell bakgrund gjorde att egenvårdsråden inte alltid togs emot väl. Trivselkänslorna vid telefonrådgivning till föräldrar påverkades av flera faktorer, där det kollegiala stödet var viktigt för distriktssköterskorna. Det gjorde att de lättare kunde bearbeta jobbiga situationer och därmed öka sitt välbefinnande. Slutsats: Distriktssköterskorna upplevde att de arbetade utifrån en rad såväl uttalade som outtalade krav i arbetet med telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka. Rådgivningsstödet utgjorde många gånger i trygghet. De upplevde även att de ofta utsattes för utmaningar, och trots att de ibland hamnade i stressiga situationer kände de sig ändå inte konstant stressade.

Bakgrund: Begreppet våld i nära relation inkluderar utsatthet för fysisk, sexuell, psykologisk, emotionell, materiell, ekonomisk samt social misshandel. Kvinnor utsätts i högre grad för våld i nära relationer än män, och våldet existerar i samtliga samhällsskikt, kulturer och åldrar. Våld i nära relationer klassas som ett stort samhällsproblem världen över. Att drabbas av våld i nära relation påverkar kvinnans fysiska och psykiska hälsa samt hennes livsvärld. Sjuksköterskor har en betydelsefull roll vid identifiering av våldsutsatta kvinnor.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer. Metod: Studien är utförd som en litteraturöversikt där tretton artiklar genom kvalitativ design har analyserats induktivt med stöd av Fribergs modell i fem steg. Resultat: Resultatet bildade två huvudkategorier; mötet och resurser samt fem subkategorier; relationen, identifikation, att finna tillfälle, arbetsplatsen och kunskap. Slutsatser: Att ställa frågan är komplext. När sjuksköterskor erhåller stöd, erfarenhet och utbildning upplever de en ökad trygghet vid mötet med våldsutsatta kvinnor. De blir därmed bättre på att identifiera våldsutsatta och på så vis minska ohälsa. Tydligare riktlinjer samt fortsatt forskning inom området behövs för en bättre helhetsvård.

Bakgrund: Att tidigt identifiera och försöka hjälpa barn med övervikt är betydelsefullt för att minska risken för fysisk och psykisk ohälsa under uppväxten och längre fram i livet. I skolan uppmärksammas övervikt ofta vid hälsokontroller som görs av skolsköterskan. Forskning visar att skolsköterskor upplever att övervikt är ett svårt ämne att arbeta med.   Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt i grundskolan. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med tolv skolsköterskor utgjorde datainsamlingen. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Studiens resultat presenterades i två huvudkategorier; Det känsliga samtalet och Omgivningens betydelse. Skolsköterskornas erfarenheter visade att en stor del av arbetet var att samtala med elever och föräldrar och att det var ett svårt och känsligt ämne. Att ha fingertoppskänsla, ta hänsyn till elevens inställning och motivation samt använda verktyg som motiverande samtal och hälsosamtal var viktigt för ett bra samtal. Omgivningen påverkade arbetet, föräldrars medverkan och engagemang hade en betydande roll.  Slutsats: Resultatet visar att skolsköterskor behöver arbeta med försiktighet och fingertoppskänsla i samtal med elever och föräldrar för att kunna skapa relationer som leder till samarbete och motivation till förändring. / Background: Identifying overweight children early is important to reduce the risk of physical and psychological problems. Overweight is often noticed during health checks implemented by the school nurse. The school nurse experiences that overweight is a difficult topic to work with. Purpose: To describe school nurses´ experiences of working with overweight in primary school. Method: The study was conducted using a qualitative method with an inductive approach. Semi-structured interviews with twelve school nurses constituted the data collection. The data was analyzed by using qualitative content analysis (Graneheim & Lundman, 2004). Results: The sensitive conversation and The importance of the environment were the main categories in the result. A part of the work was to have dialogue with students and parents. It was a difficult and sensitive subject. The subject had to be addressed with sensitivity and taking into account the student's attitude and motivation. The school nurses were using motivational interviewing to talk with the student. The environment influenced the work and the parents' commitment was important. Conclusion: The results show that school nurses need to have sensitivity and be cautious with students and parents to be able to create a good relationship that leads to cooperation and motivation for change.

Bakgrund: En hjärntumör kan vara lokaliserad på olika ställen i hjärnan och påverka olika funktioner i kroppen. Under sjukdomsförloppet är fysiska och psykiska symtom vanligt förekommande. Sjuksköterskan har en väsentlig roll i personens vård för att uppmärksamma patientens behov i hälsa och ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva vuxnas upplevelse av att leva med hjärntumör.  Metod: En litteraturöversikt med 13 vetenskapliga artiklar av kvalitativ metod sammanställdes och analyserades med induktivt förhållningsätt enligt Friberg.  Resultat: Resultatet visade hur personer med hjärntumör upplever sin vardag. Två huvudteman presenterades; att leva med symtom och hantera dessa och att uppleva en förändrad vardag. Sju subkategorier presenterades; fysiska symtom, kognitiva och psykiska symtom, copingstrategier, nya rutiner i vardagen, förlust av roller och relationer, anhörigas betydelse och att utmanas känslomässigt.   Slutsats: Litteraturöversikten visar att personer som drabbas av hjärntumör påverkas i vardagen. Många upplever kognitiva symtom vilket begränsar deras vardag. Copingstrategier sågs som en viktig del för att anpassa sig till sin nya vardag. Det fanns en oro och ångest kring symtom, prognos och sin framtid och hur detta skulle påverka deras vardag. Det finns behov av vidare forskning. Förslag på forskning skulle kunna vara sjuksköterskors upplevelse av att vårda en patient med hjärntumör.

Bakgrund: HCV smittar genom användning av kontaminerade medicinska verktyg, genom okontrollerade blodprodukter och även sexuellt. En akut HCV-infektion kräver ingen behandling, men däremot bör den kroniska infektionen behandlas med direktverkande antivirala medel. Hepatit C anses vara en stigmatiserad sjukdom eftersom den främst sprids genom ett intravenöst narkotikamissbruk. Sjuksköterskans ansvar är att erbjuda stöd och utbildning till HCV-infekterade patienter under sjukdoms- och behandlingsprocessen. Syfte: Syftet var att beskriva vuxnas upplevelser av att leva med HCV. Metod: En litteraturöversikt med en induktiv ansats. Baserat på 14 stycken vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Resultat: Resultatet lyfter fram upplevelserna hos patienter med en HCV. Detta presenteras i form av fem subteman, som formade två huvudteman: påverkan på det vardagliga livet, samt utanförskap och isolering. Slutsats: Vuxna med hepatit C upplever en negativ påverkan på den sociala gemenskapen och vårdupplevelsen. En ökad kunskap, tillräcklig information som erbjuds och förändringar i vården kan bidra till ett mer individanpassat bemötande. Genom att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal reflekterar över olika värderingar dem bär på gällande diagnosen och den vård som erbjuds, kan detta utforma positiva vårdrelationer, men även underlätta för individen.

Bakgrund: Psykisk problematik i form av psykoser kan drabba alla människor när som helst under livets gång. Unga som gamla drabbas av psykoser i olika sammanhang. Symtom som vanföreställningar, hallucinationer och magiskt tänkande kan göra det svårt för vårdpersonal att behandla och vårda personen.En balans mellan att vara öppen och intresserad till att vara beslutsam och förstående kan vara en utmaning i omvårdnadssammanhang. Genom att fördjupa sig i upplevelser av psykoser kan vårdpersonal anpassa vården utifrån en personcentrerad vård och vårda personen utifrån bästa möjliga förutsättningar. Personer med psykossjukdomar drabbas oftare än andra av de vanligaste somatiska sjukdomarna som hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar och diabetes och är därför vanligt förekommande patienter vid den typen av vårdenheter. Många sjuksköterskor upplever patientgruppen som svår att bemöta och skapa relation till på grund av patientens symtom. Bättre kunskap hos sjuksköterskor om vad patienten kan uppleva i sitt psykotiska tillstånd kan minska osäkerheten och skapa bättre förutsättningar för en allians och en personcentrerad vård.  Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att vara i ett psykotiskt tillstånd Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tre patografier som sökts via en sökning på Libris. Data har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med en latent ansats utifrån Graneheim, Lindgren och Lundmans beskrivning. Resultat: I studien framkom tre kategorier som alla kunde sammanföras under det övergripande temat Fångad i en dröm. I kategorin Vara mellan verklighet och psykotisk världbeskriver personerna med det psykotiska tillståndet hur de upplever att vara i olika verkligheter samtidigt. Under kategorin Att förlora kontrollen beskriver personerna känslorna av att vara uppslukad och styrd av psykosen, att vara missförstådd och paranoid samt att uppleva ensamhet och isolering. Den sista kategorin Drömlikt tillstånd beskriver personernas upplevelser av att vara unika och utvalda samt hur saker och ting ändrar form och karaktär.  Slutsats: Studiens resultat visar att personer i det psykotiska tillståndet upplever verkligheten på ett högst individuellt sätt som kan liknas vid att vara fångad i en dröm som personen inte kan vakna ur. Med kunskap om hur det kan vara att vara psykotisk och förståelse för personens ofta skrämmande upplevelser, kan en mer personcentrerad vård utformas vilket skapar bättre förutsättningar för en bra vårdrelation och ett gott vårdande.

Skolan är en plats där barn spenderar en stor del av sin tid vilket innebär att skolan har en viktig roll i att ge dem lika möjligheter att vara delaktiga, lära och utvecklas. Studier visar att barn med funktionsnedsättningar upplever att de inte ges lika förutsättningar för delaktighet på lika villkor. Syftet med studien är att undersöka hur arbetsterapeuter upplever att deras kompetens används i skolan. Studien är av kvalitativ design där sex arbetsterapeuter, anställda i skolan, intervjuats genom en semistrukturerad intervjuguide där de beskrev hur de upplevde att deras kunskap och kompetens användes i skolan. Datan analyserades sedan utifrån kvalitativ konventionell innehållsanalys som resulterade i tre huvudkategorier: Arbetsterapeutisk kompetens i skolan verkar för ökade möjligheter för delaktighet, Arbetsterapeutisk kompetens bidrar med en helhetssyn kring eleven och Teamsamverkan främjar delaktighet och bidrar till en helhetssyn kring eleven. Resultatet visade att arbetsterapeuterna upplevde att deras kompetens i skolan främjar möjligheterna till delaktighet, bland annat genom att de såg eleven utifrån en helhetssyn och att de hade ett elevcentrerat arbetssätt. Teamsamverkan visade sig också viktigt för att öka helhetssynen kring eleven och öka möjligheten för delaktighet. / School is a place where children spend a lot of their time and therefore school also plays an important role in providing children equal terms in their possibilities of participating, learn and develop. Studies shows that children with disabilities often feels that they are not given the same possibilities to participate at equal terms. The aim of this study is to investigate how occupational therapist feel that their competence can be used in schools. The study is a qualitative study, using a semi-structured interview guide where six occupational therapists working in schools were asked to describe how they feel that their knowledge and their competence were used in school. The data was then analysed using qualitative content analysis where three categories was found: The competence of occupational therapist in school enhances the possibilities for participation, The competence of occupational therapist contributes to a holistic approach of the student and Team-work in school contributes to participation and an holistic approach.  The result showed that occupational therapist felt that using their competence in school enhanced the possibilities to participate at equal terms since they saw the students from a holistic and client-centered approach. Also team-work was important since it contributed to a holistic approach and enhanced participation.

Bakgrund: Cirka 1 000 000 personer lever idag med en riskabel alkoholkonsumtion. Personer med alkoholrelaterade problem söker sig ofta till primärvården först och det är där problemen identifieras. Distriktsköterskan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande. För att känna sig tryggare att ställa frågor om alkohol krävs det kunskaper och att vara uppdaterad i ämnet.  Syfte: Att belysa distriktssköterskors erfarenheter avseende att ställa frågor om alkoholvanor hos patienter i primärvården.   Metod: Kvalitativ studie. Semistrukturerat frågeformulär har besvarats av 21 distriktssköterskor. Svaren har sedan analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Fyra kategorier har framkommit från analysen: `Att vara bekväm vid att ställa frågor om alkoholvanor`, med underkategorierna naturligt, självklart och vara obesvärad. `Kan vara utmanande att ställa frågor om alkoholvanor`, med underkategorierna Ålder och könsrelaterat, kulturskillnader och Kvinnor och skam`. Screeningverktyg kan vara ett stöd vid att ställa frågor om alkoholvanor`, med underkategorierna tydliggöra och stöd. `Kunskaperna om att hantera alkoholfrågor är otillräckliga`, med underkategorierna kunskapsbrist och osäkerhet.  Slutsats: I distriktssköterskans hälsoförebyggande arbete visade studien att det kan finnas svårigheter med att ställa frågor om alkohol. Studien visade också att distriktssköterskorna uttryckte att det fanns en kunskapsbrist i ämnet. Det saknades utarbetade riktlinjer för att kunna hjälpa patienter med en alkoholproblematik vidare i vårdkedjan. / Background: Approximately 1 000 000 people today live with a risky alcohol consumption. People with alcohol-related problems often seek primary care first and that is where the problems are identified. The district nurse should work on prevention and health promotion. To feel safer to ask questions about alcohol requires knowledge and to be up to date on the subject.   Purpose: To highlight District nurses experiences regarding asking questions about alcohol habits in patients in primary care. Method: Qualitative study. Semi structured questionnaires were answered by 21 district nurses. The responses were then analyzed with a qualitative content analysis.  Results: Four categories have emerged from the analysis: ' be comfortable in asking questions about alcohol habits ', with the following subcategories: natural, of course, be effortless. ' Can be challenging to ask questions about alcohol habits ', with the sub categories of age and gender, cultural differences and Women and shame '. Screening tools can be a support to ask questions about alcohol habits ', with subcategories clarify and support. 'Knowledge on dealing with alcohol issues is insufficient ', with subcategories lack of knowledge and uncertainty. Conclusion: In the District of professional health prevention study showed that there may be difficulties in asking questions about alcohol. The study also showed that district nurses expressed that there was a lack of knowledge on the subject. There was no elaborate guidelines to help patients with a alcoholproblematik further in the chain of care.