No description available.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt förekommande symtom i livets slutskede hos den äldre multisjuka patienten. Slutenvårdsavdelningar är traditionellt inriktade på botande behandling och akuta tillstånd vilket gör att smärtbehandling kan förbises. Sjuksköterskan är bland dem som arbetar närmast patienten och har det avgörande ansvaret gällande smärtbedömning.Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av smärtbedömning hos äldre personer i livets slutskede.Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ design. Sammanlagt intervjuades tio sjuksköterskor yrkesverksamma på medicinska/geriatriska vårdavdelningar i södra Skåne. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser kunde förstås utifrån de fyra kategorierna: strukturella ojämlikheter, komplext och kräver rutiner, teamarbete behövs samt anhöriga – en resurs. I de olika kategorierna var för sig framkom sjuksköterskors upplevelser av smärtbedömning i livets slutskede.Slutsats: Författarna har under studiens genomförande noterat att det finns kunskapsluckor gällande organisationens uppbyggnad vilket påverkar omvårdnaden kring den äldre palliativa patienten i livets slutskede negativt och författarna vill belysa att ytterligare forskning inom området behövs.Nyckelord: Innehållsanalys, Kvalitativ design, Livets slutskede, Omvårdnad, Sjuksköterskors upplevelser, Smärtbedömning / Background: Pain is a common symptom of the final stages of life among older elderly multi-diseased patient. Nursing is traditionally focused on curative treatment and acute conditions resulting in that pain treatment can be overlooked. Registered nurses are among those who are closest to the patient and have the decisive responsibility for pain assessment.Aim: This study aimed to investigate nurses' experiences of pain assessment in elderly people in the final stages of life.Method: This study was conducted as an interview study with qualitative design. A total of ten registered nurses working at medical and/or geriatric care units in southern parts of Sweden were interviewed. Transcribed data was analysed by content analysis.Result: Four main categories: structural inequalities, complex and requires routines, team work is needed and relatives - a resource, were interpreted to reflect nurses’ experiences of pain assessments among older people in the final stages of life.Conclusion: The result mirrored amongst others gaps in the knowledge regarding organisational structures which seemed to negatively affects the nursing care on offer to this group of patients. More research into this is warranted.Keywords: Content analysis, End of life of life, Nurses' experiences, Nursing, Pain assessment, Qualitative design

Bakgrund: Antalet äldre som lever och dör i hemsjukvården ökar vilket medför att det ställs höga krav på sjuksköterskan har tillräcklig kunskap och färdigheter att kunna tillhandahålla en högkvalitativ palliativ vård. Sjuksköterskor kommer i kontakt med emotionella situationer i samband med omvårdnad av patienter i livets slutskede. Syfte: Syftet med studien är att sammanställa, integrera och syntetisera rådande kunskap om sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård för äldre personer i hemsjukvård. Metod: Systematisk litteraturstudie baserat på 11 orginalartiklar med kvalitativ design. Databassökningar utfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Syntetiseringen av artiklarna gjordes enligt Noblit och Hares meta-etnografi. Resultat: Resultatet presenterades utifrån 4 teman, ”Utmanande och känslomässigt betungande”, ”Vikten av att kommunicera”, ”Stödja anhöriga” och ”Vikten av teamarbete”. Konklusion: Sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård för äldre personer i hemsjukvården innefattar många olika perspektiv. Dagliga utmaningar inom den palliativa vården innefattar starka känslor, existentiella frågor, etiska problem samt ett fungerande teamarbete. / Background: The number of elderly people who live and die in a particular accommodation is increasing, which entails high demands that the nurse has sufficient knowledge and skills to be able to offer a high-quality palliative care. Nurses come in contact with emotional situations associated with nursing of patients in end of life. Aim: The purpose of the study is to compile, integrate and synthesize current knowledge of nurses’ experiences of palliative care for elderly people in home care. Method: Systematic literature study based on 11 original articles with qualitative design. Database searches were performed in the databases PubMed, Cinahl and PsycINFO. The synthesis of the articles was done according to Noblit andHares metaethnography. Result: The results were presented from 4 themes, “Challenging and emotionally oneruos, “The importance of communicating”, “Support relatives” and “The importance of teamwork”. Conclusion: Nurses’ experiences of palliative care for elderly people in home care, many different perspectives are included. Nurses get in touch with daily challenges in palliative care where strong emotions, existential issues, ethical problems and the requirement for cooperation should work.

Bakgrund: Allt fler lever med övervikt eller fetma, i Sverige beräknas ungefär hälften av denvuxna befolkningen ha någon form av övervikt. Situationen är likartad globalt sett. Att levamed fetma eller övervikt innebär en risk att drabbas av flera olika sjukdomar och försämrathälsotillstånd. För att beräkna om en individ är underviktig, normalviktig, överviktig eller harfetma används Body Mass Index. Syfte: Syftet är att belysa erfarenheter av fetma, hälsa ochvälbefinnande hos individer med obesitas. Metod: Litteraturstudie baserad på tiovetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Det innebär att de granskade studierna har använtsig av djupintervjuer och fokusgrupper för att få fram sitt resultat. Resultat: Efter att hagranskat de tio artiklarna kunde resultatet delas upp i fyra olika teman 1/ Att utveckla fetma 2/Begränsningar i vardagen 3/ Att anpassa sig efter ett kulturellt mönster 4/ Längtan efterförändring. Flera individer med fetma beskrev att deras hälsa påverkades av ålder, kön, kultursamt socioekonomisk status. För många betydde det mycket hur andra såg på dem och en delförsökte anpassa sig efter deras förväntningar. Medan andra ansåg att det inte hade någonbetydelse vad andra tänkte om dem. En del individer med fetma uppgav att de hade kunskaperkring hur nutrition och fysisk aktivitet kunde påverka deras vikt. Trots detta hade de svårt attändra sina beteenden. Konklusion: Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskaper kringvad som påverkar människor att gå upp i vikt och hur individer upplever det att leva medfetma. Denna förståelse krävs för att bedriva en personcentrerad vård. / Background: More and more people are living with overweight or obesity, in Sweden almosthalf of the population have some sort of overweight. The situation looks the same all over theworld. To live with obesity or overweight can be a risk of develop diseases and a poo health.The method used to identify over- normal- and overweight was Body Mass Index. Aim: Theaim of this article is to understand the experiences of obesity, health and wellbeing amongpeople with obesity. Method: Literature study grounded on ten scientific studies withqualitative method. The researchers used to the reviewed studies used interviews and focusgroups. Result: After reviewing the ten articles four different themes was identified; 1/ Todevelop obesity, 2/ Limitations in everyday life, 3/ Adapt to the culture 4/ Longing for achange. Most obese people describe that their health was due to age, gender, culture orsocioeconomic circumstances. For a lot of people it meant a lot what other people thought ofthem and they tried to change after their opinions, while other did not care at all. Somedescribe that they had knowledge about how nutrition and physical activity could impacttheir weight, but still did not manage to make a change. Conclusion: It is important for anurse to have knowledge about what experiences people with obesity pass through. Thisknowledge is important to manage person centered care.

Bakgrund: Våld i nära relationer mot kvinnor involverar fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt våld och sker oftast i det egna hemmet. Våldet påverkar både den psykiska och fysiska hälsan och konsekvenser kan bland annat ses i form av stress, depression, ångest, kronisk smärta och huvudvärk. Sjuksköterskor har en viktig rollvid identifierandet av kvinnor vilka blivit utsatta för våld och arbetet kan stärkas genom personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta våldsutsatta kvinnor påakutmottagningar. Metod: Induktiv litteraturöversikt med kvalitativ design baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyserats utifrån Fribergs (2017) fem steg. Resultat: Resultatet bildade tre huvudkategorier och åtta subkategorier vilka var; Kunskapsläge (god utbildning, rutiner och verktyg, osäkerhet kring ansvar). Arbetsmiljö (inverkan på arbetet, stöd på arbetsplatsen, tiden påverkar insatsen) och Egenskaper (attityder i bemötandet, känslor i mötet). Slutsatser: Kunskap, utbildning, rutiner samt tid var viktigt för sjuksköterskor i möte med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Sjuksköterskors attityder och arbetsmiljö hade också påverkan. Resultatet kan öka insikten kring olika hinder och belysa organisatoriska förbättringar. / Background: Intimate partner violence against women involves physical, psychological, sexual, and material violence and usually occurs in one's own home. Violence affects both mental and physical health and consequences can be seen in theform of stress, depression, anxiety, chronic pain and headaches. Nurses play animportant role in identifying women who have been victims of violence and the work can be strengthened by person-centred care. Aim: To describe nurse's experience of meeting women who are victims of violence inemergency rooms. Method: Inductive literature review with qualitative design based on 11 scientificarticles. The articles have been analysed using Friberg's (2017) five steps. Result: The result formed three main categories and eight subcategories which were; Knowledge situation (good education, routines and tools, uncertainty aboutresponsibility). Work environment (impact on the work, support in the workplace, time affects the effort) and Characteristics (attitudes in the treatment, emotions in themeeting). The nurse's experienced state of knowledge, the nurse's experienced working environment and the nurse's experienced own valuations. Eight subcategories were created: Education and knowledge, workplace routines and tools, work environment, time, Support, attitudes, and emotions. Conclusions: Knowledge, training, routines and time were important for the nurse's in meeting with women exposed to intimate partner violence. The nurse's attitudes and working environment also had an impact. The results can increase insight into various obstacles and highlight organizational improvements.

No description available.

No description available.

Introduktion: Den äldre befolkningen ökar och allt fler bor kvar och får vård i det egna hemmet. Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar, för att möta behovet har nya arbetssätt utvecklats. Trygg hemgång är teambaserade intensiva hemtjänstinsatser som utförs under en tidsbegränsad period i det egna hemmet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva äldre personers erfarenheter av insatser från ett kommunalt hemtagningsteam. Metod: I studien har en kvalitativ metod med induktiv ansats använts. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med elva personer som tagit del av insatser från ett kommunalt hemtagningsteam i samband med hemgång från sjukhus. Dataanalys har genomförts genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som beskriver betydelsen av Det egna hemmet, Att kunna komma hem, Att skapa trygghet i vardagen och Att kunna återgå till en fungerande vardag. Konklusion: Resultatet visar på att hemtagningsteamets insatser haft stor betydelse för deltagarna. Insatserna har inneburit att deltagarna kunnat återgå och bo kvar i det egna hemmet. Implikationer: Studiens resultat har betydelse för att kunna möta ett framtida behov hos äldre personer av vård i det egna hemmet. Vidare forskning behövs för att belysa den arbetsterapeutiska rollen i hemtagningsteamet.

Bakgrund: Patienter med svårläkta sår förväntas öka. Svårläkta sår medför långvarigt lidande för patienter. Evidensbaserad vård är viktigt för sårläkning. Distriktssköterskan möter ofta patienter med svårläkta sår på hälsocentral. Humanistic nursing theory beskriver olika delar av distriktssköterskans möte med patienter. Syfte: Studiens syfte var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av omvårdnad av patienter med svårläkta sår på hälsocentral och undersöka hur de motsvarar definitionen av evidensbaserad vård. Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ design. Material insamlades genom semi-strukturerade intervjuer. Innehållsanalys av materialet utfördes induktivt utifrån Graneheim och Lundman (2004) och deduktivt utifrån Elo och Kyngäs (2007). Socialstyrelsens definition av evidensbaserad vård användes som ramverk vid det deduktiva förhållningssättet. Resultat: Distriktssköterskans omvårdnadshandlingar var viktiga i vården av patienter med svårläkta sår. Kunskap och utbildning hade betydelse för sårvården. Det svårläkta såret beskrevs som mer än bara ett sår som påverkas av många olika faktorer. Svårläkta sår beskrevs orsaka lidande hos patienter och evidensbaserad vård ansågs vara viktigt för att främja sårläkning. Diskussion: Begreppsförklaringen av evidensbaserad vård och flera källor visade på likheter med studiens resultat att evidensbaserad vård var viktigt i vården av patienter med svårläkta sår. Slutsats: Distriktssköterskornas erfarenheter föll inom ramen för de delar som Socialstyrelsens begreppsförklaring av evidensbaserad vård innefattar. Resultatet visade på likheter med det beskrivna vårdförloppet för svårläkta sår. Förslag på framtida forskning var att undersöka om implementering av nationella vårdförlopp för svårläkta sår kan bidra till att tydliggöra den komplexitet som finns inom begreppsförklaringen evidensbaserad vård. / <p>2023-05-31</p>

Bakgrund: När Covid-19 pandemin blev fakta stod förlossningsvården inför nya utmaningar. Restriktioner infördes om närvaro vid förlossningen om partner hade symptom på, eller bekräftad Covid-19. Det finns få studier som undersökt en barnmorskas erfarenhet av att arbeta med kontinuerligt stöd hos patienter, och ingen forskning på barnmorskans erfarenhet under en pandemi. Syfte: Syftet var att beskriva barnmorskors erfarenheter av att ge stöd vid förlossning när partnern inte fick närvara under Covid-19 pandemin. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats där datainsamlingen utfördes via nio enskilda intervjuer. Både manifest och latent innehållsanalys användes för analys.  Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier med två till tre underkategorier. Kategorierna var: Barnmorskans betydelse och ansvar, Utmaningarna i att ge stöd under förlossning vid Covid-19 och Betydelsen av arbetsmiljön. Barnmorskorna beskrev vikten av att ge kontinuerligt stöd och hög närvaro för att skapa trygghet och tillit hos föderskan som måste föda utan närvaro av sin partner. De berättade även om en distans som skapades på grund av skyddsutrustningen som krävdes under Covid-19 pandemin vilket försvårade kommunikationen. Slutsats: Förlossningsvården behöver förändras och göra det möjligt för barnmorskorna att kunna hålla en hög närvaro och ge kontinuerligt stöd. Speciellt när en föderska är utan sin partner under förlossningen eftersom personalen då blir även kvinnans stödperson. / Background: When the Covid-19 pandemic became a fact, childbirth care was faced with new challenges. Restrictions were introduced regarding the presence of the partner during childbirth if he had symptoms of or confirmed Covid-19. There are few studies that have examined a midwife's experience of working with continuous support with patients, and no research of the midwife's experience during a pandemic. Aim: The aim was to describe midwives' experiences of providing support during childbirth when the partner was unable to be present during the Covid-19 pandemic. Method: The study has a qualitative design with an inductive approach where the data collection was carried out against nine individual interviews. Both manifest and latent content analysis were used for analysis. Result: The results were presented in three categories with two to three subcategories. The categories were: The importance and responsibility of the midwife, The challenges in providing support during childbirth during Covid-19 and The importance of the work environment. The midwives described the importance of providing continuous support and a high presence to create security and trust in the mother who has to give birth without the presence of her partner. They also talked about a distance that was created due to the protective equipment required during the Covid-19 pandemic, which made communication difficult. Conclusion: Maternity care needs to change and make it possible for the midwives to be able to maintain a high presence and provide continuous support. Especially when a mother is without her partner during childbirth because the staff then also becomes the woman's support person.