<p>Idag lever cirka 4 miljoner människor med hepatit C i Europa och i Sverige är det cirka 50 000. Känslan av stigma är ett problem som sjukdomen bär med sig och är en ytterligare börda för dem som är drabbade. Stigmatiseringen kan leda till sämre hälsa och livskvalité, men även till att de undviker kontakt med sjukvården. Det är viktigt för sjuksköterskan att få djupare förståelse för hur personer upplever sin sjukdom för att kunna ge en optimal vård. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av stigmatisering hos personer med hepatit C. Författarna för föreliggande studie gjorde en litteraturstudie som baserades på 13 stycken vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskades, bearbetades och översattes. I resultatet framkom det att personer med hepatit C blev stigmatiserade av samhället, från familj och vänner men även från sjukvården. Sjukdomen förknippades med intravenöst drogmissbruk eller andra avvikande beteenden. Bristande information och okunskap upplevdes som en av faktorerna till ett felaktigt bemötande. Konsekvenser som följde med stigmatiseringen var negativa upplevelser, såsom rädsla, ångest, känslan av att vara smittsam och smutsig samt känslan av isolering. Idag behöver vårdpersonal mer kunskap om sjukdomen och hur livssituationen påverkas för personer med hepatit C. Ämnet behöver därför belysas under utbildningar för vårdpersonal, framförallt i sjuksköterskeutbildningen. Även mer forskning behövs göras för att se samband mellan den stigmatisering som sjukdomen bär med sig och eventuell påverkan på livskvalitén och hälsan.</p>

Idag lever cirka 4 miljoner människor med hepatit C i Europa och i Sverige är det cirka 50 000. Känslan av stigma är ett problem som sjukdomen bär med sig och är en ytterligare börda för dem som är drabbade. Stigmatiseringen kan leda till sämre hälsa och livskvalité, men även till att de undviker kontakt med sjukvården. Det är viktigt för sjuksköterskan att få djupare förståelse för hur personer upplever sin sjukdom för att kunna ge en optimal vård. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av stigmatisering hos personer med hepatit C. Författarna för föreliggande studie gjorde en litteraturstudie som baserades på 13 stycken vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskades, bearbetades och översattes. I resultatet framkom det att personer med hepatit C blev stigmatiserade av samhället, från familj och vänner men även från sjukvården. Sjukdomen förknippades med intravenöst drogmissbruk eller andra avvikande beteenden. Bristande information och okunskap upplevdes som en av faktorerna till ett felaktigt bemötande. Konsekvenser som följde med stigmatiseringen var negativa upplevelser, såsom rädsla, ångest, känslan av att vara smittsam och smutsig samt känslan av isolering. Idag behöver vårdpersonal mer kunskap om sjukdomen och hur livssituationen påverkas för personer med hepatit C. Ämnet behöver därför belysas under utbildningar för vårdpersonal, framförallt i sjuksköterskeutbildningen. Även mer forskning behövs göras för att se samband mellan den stigmatisering som sjukdomen bär med sig och eventuell påverkan på livskvalitén och hälsan.

Introduktion: HCV är en globalt utbredd virusinfektion som angriper levern och kan orsaka stort lidande för individen. Infektionen kan orsaka akuta eller kroniska tillstånd och de som infekterats löper en ökad risk att drabbas av följdsjukdomar som bland annat levercirros och levercancer. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med HCV i ett välfärdssamhälle. Metod: Studien är utformad som en litteraturstudie efter Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Artikelsökningarna är gjorda i databaserna CINAHL, PubMed och PsykINFO. Resultatet i studien bygger på 11 vetenskapliga artiklar som granskats utifrån Polit och Becks (2012) granskningsmallar för kvalitativ respektive kvantitativ metod. Resultat: Resultatet utgörs av fem teman: Fysiska och psykiska symtoms inverkan på livskvalitet, Skiftande bemötande  inom sjukvården, Stigmatisering och rädsla för stigmatisering Stöd i mellanmänskliga relationer samt HCV innebär livsomställningar. Resultatet visar att HCV-diagnosticerade patienter upplever olika fysiska och psykiska besvär. Det framgår även att de upplever stigmatisering och diskriminering av samhället vilket har en negativ inverkan på dessa personers upplevelse av livskvalitet. Slutsats: HCV-diagnostiserade personer upplever ofta stigmatisering och diskriminering i sitt möte med sjukvården och i övriga relationer. Detta resulterar i att de undviker att söka vård och att berätta om sin diagnos, vilket leder till isolering och försämrad hälsa, både fysiskt och psykiskt.

Idag lever 130-150 miljoner människor med hepatit C vilket utgör ett globalt folkhälsoproblem. Överföring av viruset via blod med orena injektionssprutor är största smittorsaken för hepatit C. Detta har skapat en stark association mellan hepatit C och intravenöst drogmissbruk. Associationen skapar en omfattande stigmatisering och fördomsfullhet gentemot hepatit C-positiva patienter. Syftet med litteraturstudien är att belysa det vårdande mötet mellan sjuksköterskor och patienter med hepatit C. Vi har gjort en litteraturstudie baserat på åtta artiklar som varit både kvalitativa och kvantitativa. För att kunna beskriva personers erfarenheter, upplevelser samt känslor lades fokus på kvalitativa artiklar. Axelssons analysmetod valdes till analysarbetet av artiklar. De studier vi granskat visar på att fördomar hos sjuksköterskor gentemot patienter med hepatit C är vanligt förekommande på grund av bristande kunskap samt kopplingen till intravenöst drogmissbruk. Det framkommer att en ökad kunskap hos sjuksköterskan om hepatit C skapar en bättre attityd och bemötande mot patientgruppen. Ur patienternas perspektiv visar studierna på en upplevelse av brist på information, holistisk vård, förståelse och empati av sjuksköterskan i det vårdande mötet. För att minska hepatit C-positiva patienters upplevelse av stigma bör sjuksköterskan eftersträva ett vårdande möte med ett holistiskt förhållningssätt där patientens samtliga upplevelser av sjukdomen får ta plats. Det är viktigt att sjuksköterskan har en tillfredställande kunskap om hepatit C för att kunna ge adekvat information och undervisning till patienten. Mer utbildning och därmed en ökad kunskap om hepatit C hos sjuksköterskan minimerar risken att fördomar och stigmatisering påverkar det vårdande mötet.

Den vanligaste formen av hepatit som förekommer i Sverige är hepatit C. Människor som har hepatit C virus i blodet kan ofta vara missbrukare. Detta ger upphov till fördomar som oftast har negativ påverkan på både vårdpersonal och patienter samt försämrar omvårdnadskvaliteten. Hepatit C är en allvarig sjukdom. Rädsla för att bli smittad, fördomar, samt låg kunskapsnivå hos vårdpersonal leder till diskriminering av HCV positiva personer. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad av patienter med hepatit C. En kvalitativ metod med intervjuer användes. Urvalet bestod av tio sjuksköterskor från två sjukhus i Skaraborg. Sjuksköterskorna svarade på elva frågor då de beskrev sina upplevelser av omvårdnad av HCV positiva patienter. Resultat visar tre kategorier och åtta subkategorier: medvetenhet om smittförebyggande (säkerhet, medmänsklighet, trygghet, behov av kunskapsutveckling), ökad sårbarhet hos patienterna (känslighet, utsatthet), olika synsätt hos kollegor (neutralitet, rädsla). I studien framkom det att sjuksköterskor upplever behov av kontinuerlig information om sjukdomen, men sambandet mellan bristande kunskaper och attityder till patienterna har inte påvisats. Majoriteten av sjuksköterskorna upplever sin omvårdnad av patienter med hepatit C som positivt, men konstaterar att det finns kollegor som diskriminerar de här patienterna. / Hepatitis C is the most common type of hepatitis in Sweden. Hepatitis C is most common with drug addicts, due to this fact there is much prejudice to this illness. It influences negative actions and attitudes towards HCV positive people from nurses; it also deteriorates the quality of care provided to them. Hepatitis C is a dangerous illness. Fear of catching the infection from patients, the stigma attached to hepatitis C and poor knowledge about illness leads to discrimination of patients. The purpose of this study is to describe nurses' experiences regarding caring for patients with Hepatitis C. A qualitative interview method was used. Ten nurses from two hospitals in the Skara region were interviewed for the study. Nurses responded to eleven questions in which they described personal experiences of caring for HCV positive persons. There are three categories and eight sub categories in the results: consciousness about prevention of infection (certainty, fellowman, safety, requirement of knowledge’s development); greater patients' vulnerability (sensibility, exposure); different of views among colleagues (neutrality and fear). The results of the analysis show that nurses require continuous information about the illness, although no relationships between knowledge score and attitudes towards people with Hepatitis C were found. The majority of nurse's cared for there patients in a positive manner, although they had witnessed colleagues' discriminating towards patients with Hepatitis C.

Bakgrund: Hepatit C är en blodburen smitta som främst smittar via orena sprutor och kanyler. Personer smittade med Hepatit C är en utsatt grupp i samhället och de upplever oftast negativt bemötande ifrån sjukvårdspersonal. Då är det extra viktigt att som sjuksköterska använda rätt förhållningssätt i mötet med den smittade. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer smittade med Hepatit C upplevde och hanterade bemötandet i vården. Metod: Litteraturstudie av elva kvalitativa artiklar vilka analyserades med en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren-Graneheim (2012). Studien har en kvalitativ ansats. Resultat: Personerna upplevde till största del ett negativt bemötande ifrån vårdpersonalen, i vissa fall fanns det positiva bemötanden. Till exempel vid uppsökande verksamhet eller då vårdgivaren hade känt dem en längre tid. Personerna upplevde sig också kränkta pga. sin diagnos och de sökte efter olika strategier för att kunna hantera dessa negativa upplevelser. Slutsatser: Det negativa bemötandet dominerade bland upplevelserna. Ökad utbildning och kunskap hos vårdpersonalen kan minska stigmatiseringen som dessa individer känner.

<p>Den vanligaste formen av hepatit som förekommer i Sverige är hepatit C. Människor som har hepatit C virus i blodet kan ofta vara missbrukare. Detta ger upphov till fördomar som oftast har negativ påverkan på både vårdpersonal och patienter samt försämrar omvårdnadskvaliteten. Hepatit C är en allvarig sjukdom. Rädsla för att bli smittad, fördomar, samt låg kunskapsnivå hos vårdpersonal leder till diskriminering av HCV positiva personer. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad av patienter med hepatit C. En kvalitativ metod med intervjuer användes. Urvalet bestod av tio sjuksköterskor från två sjukhus i Skaraborg. Sjuksköterskorna svarade på elva frågor då de beskrev sina upplevelser av omvårdnad av HCV positiva patienter. Resultat visar tre kategorier och åtta subkategorier: medvetenhet om smittförebyggande (säkerhet, medmänsklighet, trygghet, behov av kunskapsutveckling), ökad sårbarhet hos patienterna (känslighet, utsatthet), olika synsätt hos kollegor (neutralitet, rädsla). I studien framkom det att sjuksköterskor upplever behov av kontinuerlig information om sjukdomen, men sambandet mellan bristande kunskaper och attityder till patienterna har inte påvisats. Majoriteten av sjuksköterskorna upplever sin omvårdnad av patienter med hepatit C som positivt, men konstaterar att det finns kollegor som diskriminerar de här patienterna.</p> / <p>Hepatitis C is the most common type of hepatitis in Sweden. Hepatitis C is most common with drug addicts, due to this fact there is much prejudice to this illness. It influences negative actions and attitudes towards HCV positive people from nurses; it also deteriorates the quality of care provided to them. Hepatitis C is a dangerous illness. Fear of catching the infection from patients, the stigma attached to hepatitis C and poor knowledge about illness leads to discrimination of patients. The purpose of this study is to describe nurses' experiences regarding caring for patients with Hepatitis C. A qualitative interview method was used. Ten nurses from two hospitals in the Skara region were interviewed for the study. Nurses responded to eleven questions in which they described personal experiences of caring for HCV positive persons. There are three categories and eight sub categories in the results: consciousness about prevention of infection (certainty, fellowman, safety, requirement of knowledge’s development); greater patients' vulnerability (sensibility, exposure); different of views among colleagues (neutrality and fear). The results of the analysis show that nurses require continuous information about the illness, although no relationships between knowledge score and attitudes towards people with Hepatitis C were found. The majority of nurse's cared for there patients in a positive manner, although they had witnessed colleagues' discriminating towards patients with Hepatitis C.</p>

Bakgrund: Hepatit C är en smittsam blodsjukdom som orsakas av ett virus. Viruset orsakar en inflammation i levern. Den vanligaste smittvägen är via injektions missbruk vilket har lett till stigmatisering om sjukdomen. Syfte: Syftet med denna litteratur studie är att belysa hur personer med hepatit C upplever sin sjukdom och hur den påverkar deras liv. Metod: En litteraturstudie har genomförts där tio kvalitativa studier har granskats och analyserats. Sökningar har genomförts i Chinal, Medline och Pubmed. Resultat: Analysen visar på fem huvudteman vilka är känslor vid diagnos beskedet, fysiska och psykiska följder av sjukdom och behandling, oro över framtiden, stigmatisering i vården, stigmatisering i samhället och rädslan att smitta andra. Två huvudkategorier har tillhörande subkategorier. Att få diagnosen hepatit C kan vara både skrämmande och chockerande. Sjukdomen kan leda till både psykiska och fysiska symtom som påverkar personens vardag. Att leva med hepatit C innebär att man även lever med en stigmatiserande sjukdom. Slutsats: Stigmatiseringen i vården handlar ofta om okunskap eller en rädsla att bli smittad. Därför behöver vårdpersonal få en ökad kunskap om sjukdomen. En ökad kunskap och förståelse kan leda till ett bättre bemötande och en bättre omvårdnad.

Bakgrund: Blodburna smittor är omgivna av tabu och stigma. Sjuksköterskan kan därför känna osäkerhet inför att möta denna patientgrupp, vilket kan resultera i ett dåligt bemötande från sjuksköterskan sida. Sjuksköterskan har även risk att genom en olyckshändelse i arbetet, själva bli smittade av dessa sjukdomar vilket också kan skapa osäkerhet och rädsla för att möta denna patientgrupp. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskornas upplevelse av att möta patienter med blodburna smittor. Metod: Studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Till resultatet valdes sex artiklar ut och analyserades med en innehållsanalys som var inspirerad av Graneheim och Lundmans (2004) sammanställning av innehållsanalyser. Resultat: Resultatet i litteraturstudien visar på att attityder och fördomar fortfarande förekommer, även om sjuksköterskorna är väl medvetna om hur ett patientmöte borde gå till och vad sjuksköterskan har för yrkesroll. Användning av skyddsutrustning brister vid många tillfällen på grund av att sjuksköterskor upplever tidspress av att använda dem samt att det inte alltid finns tillgängligt. Även om fördomar och attityder förekom släppte dessa känslor med tiden när sjuksköterskorna fått mer erfarenhet och kunskap om blodsmittor. Sjuksköterskorna kände då medkänsla och empati för patientgruppen.  Slutsats: Det förekommer än idag fördomar, attityder samt rädsla för patienter med blodburen smitta, även om det idag finns större medvetenhet om sjukdomarna. För att öka vårdkvaliten för patienter med blodsmittor behövs mer forskning om hur sjuksköterskor upplever mötet med denna patientgrupp.

No description available.